Min andra fråga som jag använde som analytiskt verktyg löd: ”Har det byggts upp en osäker utsida, det vill säga ett ”dem”, och en säker insida, det vill säga ett ”vi”, inom EU i Frontex operationella strategi?” I det första strategiska målet gick det att hitta flertalet förekomster i diskursen av ett ”vi mot dem”. Det som upptäcks när gränser används som nod är att det kopplas ihop med ord som skörhet, säkerhet och hot. Detta leder till att det presenteras som att det finns omfattande hot vid gränsområdena och som vill få tillträde till unionen. Det går även att fundera på huruvida diskursen skulle kunna se ut på ett annat vis eftersom aktören vill förespråka en hård gränsbevakning, på grund av detta går det att anta att diskursen måste gå i denna riktning och att det måste konstitueras ett ”vi mot dem”.
Analysen tog även upp det faktum att hoten alltid presenterades på andra sidan gränsen och att det som förekommer på andra sidan gränsen utanför EU kan antas utgöra ett hot mot insidan av gränsen, sedan om detta är på grund av att en diskurs gällande gränsbevakning inte kan hamna i en annan riktning eller inte är en fråga som kan vara värd att ställas i en annan undersökning.
Det andra strategiska målet visade sig till en stor del inte konstituera ett ”vi mot dem” detta för att målet mest handlade om smidigt flöde vid gränserna och en effektiv gränsbevakning. Det som gick att utvinna ur detta var att genom placerandet av uniformerad personal går det att garantera säkerheten inom unionen på ett bättre sätt, detta går att tolka som att det förutsätts att denna uniformerade personal ska hålla diverse hot utanför och det går även att tolka det som att det förutsätts att insidan av gränserna är ett säkrare område än utsidan av dem.
I det tredje strategiska målet vart inget konstituerande av ett ”vi mot dem” funnet. Detta är antagligen eftersom att denna diskurs till största del diskuterade framtagande av nya
teknologiska resurser och det kontinuerliga framtagandet av gemensamma standarder inom gränsskyddsområdet inom unionen. Eftersom att området till största del endast hanterade områden som inte går att direkt koppla till hot eller händelser kan slutsatsen dras att ett område som detta blir svårt att finna en hotbild inom. Noden i denna diskurs kan synas vara EU eftersom denna kopplas ihop med ord som harmonisering, teknologi och regelverk. Ekvivalenskedjorna visar även de upp sig när dessa visar upp ett positivt samband gentemot harmonisering, kvalitetsmätning och riktlinjer. Detta gör att slutsatsen kan dras att denna diskurs ska ses som politiserad eftersom det ej ges sken av säkerhetisering eller ett säkerhetiseringsförsök.
6 Slutsatser
Utifrån den analys som har gjorts på materialet har en djupare förståelse för riktlinjerna gällande EU:s gränsstyrning samt för Frontex myndighetsagerande bildats. Efter att ha använt teorin om säkerhetisering i samband med en diskursanalys har ett analytiskt verktyg som i samband med de två analytiska frågorna lyckats svara på de inledande frågeställningarna. Den första slutsatsen som kan dras är att det finns en säkerhetisering samt olika
säkerhetiseringsförsök i Frontex operationella strategi men dessa är komplexa.
Min diskursanalys har lyckats avtäcka denna komplexitet genom att säkerhetiseringen konkretiserats samt att möjligheten skapats att tolka den på ett mycket enkelt sätt. Min avgränsning till att endast analysera den operationella strategin har också gjort att det funnits en större möjlighet till att analysera materialet på ett gott sätt samt att möjligheten att fördjupa sig i de ämnen som den tar upp. Det fanns tre diskurser som togs upp handboken som låg till grund till min analys och dessa var: 1) Reduced vulnerability of the external borders based on comprehensive situational awareness, 2) safe, secure and well-functioning EU external borders, 3) sustained european border and coast guard capabilities. Det som min undersökning samtidigt visade upp var att beroende på vilken forskningsfråga som jag använde mig av som analytiskt verktyg så kunde jag få skiftande utfall på svaren utifrån säkerhetiseringsteorin. Det som den första diskursen visade upp var att det skedde omfattande säkerhetiseringsförsök samt att vissa delar av diskursen kan ses som säkerhetiserad. Det visades även upp sken av politisering. Den andra diskursen visade sig vara politiserad men det som det även gavs sken av var även att ett ”vi mot dem” hade försökts skapats. Den tredje diskursen ska i ögonen av säkerhetiseringsteorin ses som endast politiserad eftersom det inte gjordes några försök till att bygga upp en hotbild i diskursen. Det som undersökningen har påvisat är att det inte har getts något sken av en desäkerhetiseringsprocess samt att det har varit svårt att se när det är ett bekräftat fall av säkerhetisering. Anledningen till detta är för att det i den operationella strategin är svårt att uttyda vad som är riktlinjer och vad som är
bestämda lagar. Slutsatsen som kan dras utifrån denna undersökning blir att Frontex
operationella strategi ska ses som influerad av säkerhetisering men att den även ska ses som politiserad. Det kan även bekräftas att det förekommer en uppbyggnad av ett ”vi mot dem” i form av en osäker utsida utanför unionen och en säker insida innanför Unionens gränser. För att bekräfta detta tydligare skulle en större mängd material behöva analyseras samt skulle ett
större analytiskt ramverk behöva byggas upp som använder mer frågor som analytiskt ramverk.
Referenslista
Benedicto, A, Ruiz & Brunet, Pere, Building Walls: Fear and securitization in the European Union, Centre delás dÉstuduis per la Pau, Barcelona, 2018
Bergström, Göran & Boréus, Kristina, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys, Studentlitteratur, Lund, 2000
Bianchi, Nicole & Higel, Lahib, EU:s migrationspolitik: Ett säkerhetiserat politikområde?, Lunds Universitet, Lund, 2010
Buzan, Barry, Wæver, Ole & Wilde, Jaap de, Security: a new framework for analysis, Lynne Rienner, Boulder, Colorado, 1998
Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas, Uppsatshandbok: hur du lyckas med din uppsats, Studentlitteratur, Lund, 2012
Frontex, Key Facts, u.å, https://frontex.europa.eu/faq/key-facts/ (Hämtad 2020-03-03)
Frontex, Vad är Frontex? u.å, https://frontex.europa.eu/language/sv/ (Hämtad 2020-03-06)
Frontex, Technical and Operational Strategy for European Integrated Border Management, 2019, https://frontex.europa.eu/assets/Key_Documents/IBM/EU_IBM_Brochure_EN.pdf (Hämtad 2020-03-03)
Frontex, Origin & Tasks, u.å, https://frontex.europa.eu/about-frontex/origin-tasks/ (Hämtad 2020-03-05)
Harboe, Thomas, Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen, 1. Uppl., Gleerup, Malmö, 2013
Neal, W, Andrew, Securitization and Risk at the EU Border: The Origins of FRONTEX, School of Social and Political Sciences, University of Edinburgh, Edinburgh, 2009
Perkowski, Nina, A normative assessment of the aims and practices of the European border management agency Frontex, University of Oxford, Oxford, 2012
Sandberg, Jörgen & Alvesson, Mats, Ways of constructing research questions: gap-spotting or problematization?, SAGE, Australia, 2011
Sarah Léonard (2010) EU border security and migration into the European Union: FRONTEX and securitisation through practices, European Security, 19:2, 231-254