Frontex: ett fall av säkerhetisering?
En kvalitativ studie av Frontex operationella strategi
Frontex: a case of securitization?
A qualitative study of Frontex operational strategy
Rasmus Bengtzing
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Statsvetenskap III: Självständigt forsknings- och utredningsarbete C-uppsats 15 hp
Handledare: Malin Stegmann McCallion Examinator: Mikael Granberg
VT 2020-06-08 Antal sidor: 37
Abstract
The purpose of this study is to examine if the european coast guard and border agency named Frontex has an operational strategy that is securitized. This study examines three different discourses in the operational strategy and uses a securitization theory as a model for explanation. The securitization theory presented in this study has three different stages that you can use to explain whether a discourse is securitized or not and if an actor is trying to break free from the normal political channels. The three different stages of securitization are: 1) Politization which means that an actor hasn’t broken free from the normal political rules and that the discourse which the actor is working in isn’t securitized. 2) Securitizing move which means that an actor is trying to affect the discourse in the way so that a threat has been constituted. 3) Successful securitization which means that an actor has managed to securitize a discourse and successfully constitute an existential threat which has been acknowledged by the audience of the actor. This will lead to an increase in resources for the actor so that the constituted threat can be dealt with. What this study concluded was that the operational strategy can be seen as securitized in some regards but also politized in others. The study also acknowledged the existence of some securitization moves which means that the actor in this case Frontex was trying to move the discourse. What this study also concluded was that there is needed more material and time put down to get a more conclusive answer, but this study can although be seen as an introduction into the subject and how securitization theory can be used to analyze different materials.
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 4
1.1 Frontex Framväxt... 4
1.1.1 Frontex Idag ... 5
1.1.2 Frontex Främsta ansvarsuppgifter ... 6
1.1.3 Frontex ”Vi mot dem” ... 7
1.2 Syfte ... 8
1.3 Problemformulering och bidrag till tidigare studier ... 9
1.4 Reliabilitet & Validitet ... 11
1.5 Disposition ... 12
2 Metod ... 13
2.1 Fallstudie ... 13
2.2 Diskursanalys som metod ... 13
2.3 Analytiskt ramverk ... 15
2.4 Operationalisering ... 16
2.5 Material & Avgränsning ... 17
3 Teori ... 18
3.1 Säkerhetisering ... 18
3.2 Uppbyggandet av en hotbild ... 18
3.3 Kriterier för säkerhetisering ... 19
3.4 Säkerhetisering av Frontex och tidigare studier ... 20
4 Empiri och Analysdiskussion ... 23
4.1 Ges det uttryck för säkerhetisering i Frontex operationella strategi? ... 23
4.1.1 Del 1 ... 23
4.1.2 Del 2 ... 25
4.1.3 Del 3 ... 26
4.2 Har det byggts upp en ”osäker utsida” och en ”säker insida” inom EU i den operationella strategin? ... 27
4.2.1 Del 1 ... 28
4.2.2 Del 2 ... 29
4.2.3 Del 3 ... 29
4.3 säkerhetisering, säkerhetiseringsförsök och politisering utifrån främsta ansvarsuppgifter ... 30
5 Resultatdiskussion ... 34
5.1 Forskningsfråga 1 ... 34
5.2 Forskningsfråga 2 ... 35
6 Slutsatser ... 37
1 Introduktion
Migrationspolitiken inom EU är ett av de mest utmanande politikområden inom Unionen. Det är också ett område som ofta får mycket kritik och som det ofta debatteras mycket om i TV. En fråga som ofta dyker upp är om hanterandet av migrationen ska ske på ett nationellt eller på ett övernationellt plan. Följs debatten på TV syns ofta nyhetsinslag om de olika
flyktingkriserna och bilder på människor som försöker korsa olika gränsområden visas ofta upp. Det finns ofta flera läger där åsikterna är skilda och det finns även flera olika sätt att hitta lösningar på olika problem gällande migration och gränsfrågor.
Inom EU var diskussionen länge hur möjligheten att skapa ett samarbete inom just
gränskontroll skulle möjliggöras. Frontex blev svaret på denna önskan om en utökad kontroll av gränsområdet. Perkowski (2012) berättar i en avhandling att det fanns även tre olika fenomen som ledde fram till skapandet och dessa var utökandet av media rapporteringar om flyktingar efter kalla kriget, EU:s utvidgning till öster och terroristattackerna i New York den 11 september 2001 som gjorde att migration förknippades med terrorism. Allt detta ledde fram till att det togs beslut om att en gemensam aktör inom dessa områden behövde tas fram. Frontex har växt fram i olika steg och har fått sina befogenheter och mandat utökade under flera antal år och i flera olika steg. De flyktingkriser som har funnits i världen har även gjort att det har växt fram ett behov av en gemensam aktör som kan ta extra ansvar och koordinera insatserna för hanterandet av dessa flyktingar. Frontex har fått utstå mycket kritik från diverse NGO:s för att det underminerar internationella förpliktelser om omhändertagande av
flyktingar och för att de inte tar hänsyn till flyktingars mänskliga rättigheter (Perkowski 2012).
1.1 Frontex Framväxt
Frontex växte fram den 26 oktober 2004 genom att den Europeiska unionens råd tog beslut om att det fanns ett behov av ett samarbete inom hur det europeiska gränsområdet sköttes, detta samarbete kallades först för SCIFA (Strategic Committee on Immigration, Frontiers and Asylum). Målet med detta samarbete var att försöka implementera gemensamma operationer gällande gränsområden. De skulle också se över olika projekt som var på EU-nivå och
Frontex har även sett en stor tillväxt eftersom det satsats på denna institution stort. Enligt Neal (2009) började tanken på en gemensam gräns- och kustbevakning inom unionen att ta fart i efterdyningarna av terroristattackerna i New York 11 september 2001. Det europeiska rådet för rättsliga och inrikesfrågor hade ett extrainsatt möte eftersom den europeiska
kommissionen gavs i uppdrag att snabbt utvärdera relationen mellan den interna säkerheten inom unionen och den internationella säkerheten. Det som även undersöktes var de verktygen som fanns för att upprätthålla denna säkerhet. Det första som kommissionen poängterade var att migrations- och asylrätten inte var sammanlänkade med säkerhet. Detta skapade ett antagande att det säkra område som EU var för asylsökande och som område där de
mänskliga rättigheterna var dominerande blev utnyttjat av terrorister eller utländska hot. Detta blev enligt Neal (2009) grunden till vilka argumenten låg om att skaffa en gemensam politik inom den illegala immigrationen, vilket kommissionen gjorde ett uttalande om senare.
”Border controls must in particular respond to the challenges of an efficient fight against criminal networks, of trustworthy action against terrorist risks and of creating mutual confidence between those Member States which have abandoned border controls at their internal frontiers” (Kommissionen 2001).
Neal (2009) säger här att det är tack vare dessa olika diskussioner som det växte fram en gemensam politik inom gräns- och kustbevakningen i Europa, det antogs även att grunden till osäkerhet kommer utifrån EU och att det är immigranterna som är en stor del av denna osäkerhet. Att diskussionen även var sådan att det krävdes solidaritet mellan
medlemsländerna visar även upp att det strävades efter att skapa en gemensam politik för hela EU. Att det även identifierades ett hot som var länkat till säkerhet, gränser och terrorism stämmer även överens med teorin om säkerhetisering eftersom detta hot samtidigt skapats sades det att det behövdes en politisk enhet för att hantera detta.
1.1.1 Frontex Idag
Frontex huvudsäte ligger idag i Warsawa och det blev placerat där för att Polen gjorde sitt inträde i EU 2004 samtidigt som stommen till Frontex blev lagd. Frontex har idag runt 700 anställda från 29 olika länder enligt deras egna uppgifter. Planen är att vid år 2021 vara runt 1000 anställda vid organisationens huvudkontor i Warsawa. Dessutom räknar de med att anställa ytterligare 250 personer som ska jobba med ledningen av det europeiska
placeras ut vid behov. Frontex budget ligger på 460 miljoner Euro år 2020 vilket är en
dramatisk ökning jämförelsevis med att de hade en budget på 6 miljoner Euro år 2005. Det är den Europeiska kommissionen och Europaparlamentet som beslutar om Frontex budget och som antingen avslår eller godkänner den (Frontex u.å.).
1.1.2 Frontex Främsta ansvarsuppgifter
Frontex har på sin egna hemsida preciserat deras främsta ansvarsuppgifter är och presenterat en kort förklaring till vad dessa innebär. För att ge en kort inledning in i Frontex roll kommer dessa presenteras nedan. De elva ansvarsuppgifterna är: 1) Utstationering på fältet, det vill säga Byrån ska skicka tjänstepersoner inom brottsbekämpning från EU-länderna och de Schengenassocierade länderna, tillsammans med fartyg, flygplan och utrustning för
gränsövervakning till de yttre gränsområdena som behöver en viss särskild hjälp. Frontex ska även utöver gränskontroll göra insatser som ansluter till sjösäkerhet, säkerhetskontroller, miljö- och sjöräddningsskydd. 2) Riskanalys Frontex ska bedöma riskerna för EU:s gränssäkerhet och skapa en översikt över de mönster och tendenser inom den irreguljära migrationen och den gränsöverskridande brottsligheten som finns vid de yttre gränserna. Resultaten som Frontex samlar in ska delas med EU-länderna och den Europeiska kommissionen och detta resultat ska sedan användas för att planera den kommande verksamheten inom byrån. All verksamhet som Frontex bedriver ska ha sin grund i
riskanalyser. 3) Situationsövervakning Frontex ska ständigt övervaka EU:s yttre gränser och förse EU-länderna och de Schengen associerade länderna, den europeiska kommissionen och andra byråer med information om uppdateringar och registreringar. 4) Sårbarhetsanalys Frontex ska årligt genomföra utvärderingar om varje medlemsstat och Schengen associerat lands förmåga och beredskap att hantera olika utmaningar, bland annat migrationstryck vid deras yttre gränser. Frontex ska stationera ut olika sambandsmän i EU-länderna som ska hjälpa till att upprätthålla en övergripande bild av gränskontrollerna på EU-nivå. 5)
Europeiskt samarbete om kustbevakningsuppgifter Frontex ska främja ett samarbete mellan olika brottsbekämpande myndigheter, EU-byråer och tull vid sjögränser. De fartyg och flygplan som används vid insatserna ska samla in och dela information gällande
brottslig verksamhet som smuggling av migranter, terrorism och människohandel. 7)
Återvändandeinsatser Frontex ska hjälpa medlemsstater med finansiering och samordning av återvändandeinsatser men byrån kan även själv ta initiativ till sådana insatser. Frontex får boka platser på kommersiella flyg och chartra plan till detta ändamål. Frontex ska även hjälpa till att ta fram relevanta resedokument som krävs för de återvändande och tillhandahålla experter som ska bistå vid återvändandeinsatserna. 8) Yttre förbindelser Här ska Frontex bedriva ett samarbete med länder utanför EU och Schengenområdet. Frontex ska fortsätta detta samarbete med dessa gränsmyndigheter i länder som inte är med i EU, framförallt de länder som gränsar till EU och de länder som är migranternas ursprungs- och transitländer. Detta för att se till att den europeiska integrerade gränsförvaltningen genomförs som den ska. Frontex ska även stationera ut sambandsmän utanför EU, i länder som påverkas av irreguljär migration. 9) Snabba insatser Frontex kan placera ut gräns- och kustbevakningspersonal samt utrustning i EU-länderna och de Schengen associerade länderna snabbt vid en nödsituation vid de yttre gränserna. Medlemsstaterna är även skyldiga att tillhandahålla 1500 tjänstemän från reserven för snabba insatser när Frontex kräver detta. 10) Forskning och innovation Frontex ska tillhandahålla möjligheter till gränskontrollsexperter, näringslivet och forskare att mötas och ska på detta vis se till att den nya tekniken uppfyller gränsövervakande
myndigheters behov. Och 11) Utbildning Frontex ska ta fram gemensamma utbildningsstandarder för gränsövervakande myndigheter för att gräns- och
kustbevakningsutbildningen ska harmoniseras inom EU och de Schengen associerade länderna. Tanken är att detta ska leda till att oavsett vart EU:s yttre gränser korsas kommer alla genomgå samma slags gränskontroll. Detta ska samtidigt leda till att tjänstepersoner från olika länders gräns- och kustbevakning kan jobba tillsammans effektivt inom en Frontex insats (Frontex u.å.).
1.1.3 Frontex ”Vi mot dem”
Det har växt fram kritik mot Frontex eftersom det sägs att de i sitt myndighetsutövande framför främlingsfientliga åsikter och att det är dessa åsikter som genomsyrar deras utövande av deras uppgifter. Enligt Benedicto & Brunet (2018) har diskursen inom politiken i Europa förändrats till att ge uttryck mot mer främlingsfientliga åsikter. Dessa åsikter har växt fram genom att icke främlingsfientliga partier har fått ge efter för att vinna billiga politiska poäng. Benedicto & Brunet (2018) berättar även att de främlingsfientliga partierna får sin rasistiska agenda förstärkt och implementerad genom att inte göra någonting. Det är även dessa partier
genom att det bildats en motpart som agerar som fiende, detta implementeras genom att det skapats en säker insida vilket är ytan innanför EU:s gränser och en osäker samt barbarisk utsida som får agera som fiende. Detta har även enligt Benedicto & Brunet (2018) lett till att det har byggts upp starka gränskontroller. Detta argument används för att motivera
upphöjandet av de olika gränskontrollsystemen görs. Perkowski (2012) tar även upp detta skapandet av ett ”vi mot dem” tänk när hon berättar genom att säkerhetisera immigranter i EU har skapat en diskurs som försöker att berättiga begränsandet av illegala immigranters
rättigheter. Det som gjorts är att motivera begränsandet av illegala immigranters rättigheter genom att leda diskussionen till att dessa immigranter betraktas som ett hot mot
EU-medborgares frihet och säkerhet. Det som har skapats är ett tänk att det är ”vi mot dem” och att hellre att deras rättigheter begränsas än att våra gör det.
Léonard (2010) tar även upp detta faktum att genom att säkerhetisera någonting skapas det en ny spelplan vilket en aktör får vidta extraordinära åtgärder på som annars ej får användas till att försöka bekämpa detta fenomen. Det som skapas är en spelplan vilket det finns olika sidor på. Inom denna diskussion blir detta EU och dess medlemsländer mot det ”hotet” som uppstår vid gränserna. Detta hot är oftast flyktingar som försöker att ta sig till säkrare mark eller som försöker att fly från krig eller diverse katastrofer. I en artikel skriven av Perkowski (2012) tar hon upp det faktum att det görs försök till att göra migrationen av människor till ett hot. Det som sägs om dessa människor som försöker komma in till de europeiska samhällena är att de är ett hot mot språk, kultur och den nationella identiteten. Hon tar även upp det faktum att dessa olika strukturer varken är statiska eller slutna och att de är konstant föränderliga. 1.2 Syfte
Eftersom att världen under 2000-talet har sett en utökad mängd flyktingströmmar har migrationspolitik fått ett stort utrymme samtidigt som det även setts en ökning av främlingsfientliga åsikter, detta har lett till att jag finner det intressant att göra en undersökning inom detta område. EU har även de sett en utökad mängd flyktingar och framväxten av främlingsfientliga åsikter har även det varit tydligt. Detta gör att det blir
intressant att göra en undersökning inom dessa områden. Säkerhetiseringsinriktade studier har också sett en framväxt för att det har blivit intressant att studera dessa olika fenomen ur ett säkerhetiseringsperspektiv i vilket det egna landets eller som i detta fallet unions säkerhet
EU:s gränsbevakningsmyndighet Frontex. Jag anser att med användandet av
säkerhetiseringsteorin finns möjligheten att få en förståelse för huruvida myndigheten Frontex är säkerhetiserad eller inte. För att göra denna analys av Frontex har jag valt ut dess egna operationella strategi som grund. Denna kommer att analyseras med hjälp av diskursanalys vilket jag anser kan bidra med en god förståelse av hur myndigheten faktiskt agerar och vilka riktlinjer samt ideal som den kan tänkas förespråka. Diskursanalysen bidrar även med
nödvändiga verktyg för hur det skapas en utökad förståelse för säkerhetiseringsteorin och dess tillämpande på texten som ska analyseras.
1.3 Problemformulering och bidrag till tidigare studier
När ett vetenskapligt problem ska formuleras finns det flera olika vägar framåt att ta. Sandberg & Alvesson (2011) skriver att det går att designa en vetenskaplig studie på flera olika sätt och valet av design kommer att forma studien på olika sätt. I deras artikel skriver de att det bildats en ny norm för hur vetenskapliga studier och problem formuleras. De skiljer mellan: syntetiserad koherens, progressiv koherens och icke-koherens. Detta definieras som att syntetiserad koherens är att det i en studie letas olika samband mellan arbeten och undersöker strömmar som vanligtvis inte kopplas ihop för att finna dolda icke undersökta områden. Progressiv koherens är ett system som används för att skapa ett nätverk av studier som använder liknande teoretiska perspektiv och metoder och som används på
forskningsprogram som utvecklas över tid. Icke-koherens används för att förklara ett gemensamt forskningsfält som är ihopkopplade genom oenighet. Dessa olika processer formar en forskningsstudie och leder till att det öppnas upp ett tillfälle för att hävda att den nuvarande existerande litteraturen inte fyller alla kunskapsgap. Detta kunskapsgap är även det som det många gånger mynnar ut i när det försöks formuleras ett vetenskapligt problem. Detta kunskapsgap som finns är det mest dominanta sättet att bedriva forskning enligt Sandberg & Alvesson (2011) och även Ekengren & Hinnfors (2012) tar upp det faktum att det är sökandet efter ett kunskapsgap som ska användas som problemområde när forsknings bedrivs.
Nackdelen som finns med att leta efter just ett kunskapsgap är enligt Sandberg & Alvesson (2011) att en uppsats kan bli populistisk och i deras ord ”tråkig”, detta eftersom att det sällan producerar någonting nytt. Det denna uppsats kommer att försöka bidra med är att fylla ett sådant kunskapsgap eftersom tidigare studier inte har berört Frontex egna Operationella strategi.
För att försöka skapa ett intressant och vetenskapligt problemområde måste det även försöka avgränsas på ett smart sätt. Jag anser att Lundqvist (1998) ger många goda argument för hur ett område avgränsas så att det inte blir alldeles för stort. När Lundqvist (1998) ger exempel på hur abstraktionsstegen används anser jag ger en god ingång till hur ett avgränsande ska gå till och hur ett område fortfarande kan vara ett statsvetenskapligt relevant ämne fast det blir mycket mer preciserat. Ekengren & Hinnfors (2012) tar även upp detta faktum att
noggrannhet är viktigt även fast ett stort statsvetenskapligt intressant problemområde hittats. Detta eftersom att undersökningen som genomförs kommer att bidra med ett precist bidrag av kunskap. De argumenterar även att det är mycket bättre att säga något precist och
välunderbyggt om ett snävt fenomen än att säga något platt om ett stort fenomen.
Den tidigare forskningen som finns inom ämnet har berört många olika ämnen och bidrar med intressanta teorier om Frontex och dess framväxt. Den tidigare forskningen kommer många gånger fram till samma sak, att Frontex ska ses som en svag enskild aktör som endast är en koordinerare av resurser och kunskap. Men även att Frontex ska ses som en aktör som faktiskt har bidragit till den ökade säkerhetiseringen inom deras områden vilket berör rörelse,
migration och gränskontroller. Det som den tidigare forskningen till stor del verkar vara överens om är att Frontex är en starkt säkerhetiserad organisation och att det ges sken av denna säkerhetisering på flera olika sätt. Det som min studie kommer att bidra med är att jag analyserar själva grunden som Frontex står på. Med detta menas att det är Frontex egna operationella strategi som undersöks. Det som kan tas fram genom detta är hur Frontex kan ses som säkerhetiserade. Att avgränsa sig till endast den egna operationella strategin gör såklart att mycket information lämnas utanför analysområdet men med tanke på omfånget på undersökningen kommer inte mer material att kunna analyseras.
Frågeställningarna som kommer att besvaras i denna undersökning kommer att vara: • Ges det uttryck för säkerhetisering i Frontex operationella strategi?
• Har det byggts upp en ”osäker utsida” och en ”säker insida” inom EU i den operationella strategin?
Jag kommer att besvara dessa frågor genom att använda säkerhetisering som teori och diskursanalys som analysmetod.
1.4 Reliabilitet & Validitet
Validitet och reliabilitet definieras i forskningssammanhang som att en studie mäter det som den säger sig mäta på systematiskt korrekt sätt. Det finns olika krav för en studie att uppnå en hög validitet och reliabilitet beroende på om studien är kvantitativ eller kvalitativ. Det som denna uppsats har som mål är att undersöka innehållet i en operationell strategi med hjälp av en diskursanalytisk metod. Detta ställer ett krav på att det ska finnas frågor som används som textanalytiskt verktyg som sedan kommer att besvaras med den teorin som har valts att appliceras som förklaringsmodell, i denna uppsats säkerhetiseringsteorin.
Bergström & Boréus (2005) tar upp validitet och definierar detta som en mätmetod och att en hög validitet uppnås om en undersökning faktiskt mäter det den är avsedd till att göra. I denna undersökning blir mätmetoden en diskursanalys som använder sig utav forskningsfrågor. Problemet som kan uppstå med validiteten i denna undersökning blir huruvida mina forskningsfrågor verkligen mäter det som de säger att de ska göra vilket i detta fall blir konstituerandet av säkerhetisering samt förekomsten av säkerhetisering. Det som Bergström & Boréus även tar upp gällande validitet är det faktum att en förförståelse kan prägla en undersökning, detta genom att som forskare vara med och konstruera sitt studieobjekt. För att uppnå en hög validitet kommer jag att använda mig utav olika diskursanalytiska verktyg som förklarar hur det analyserade materialet kommer att tolkas samt två forskningsfrågor som visar vad som eftersöks i det analyserade materialet.
För att även lyckas hålla en god reliabilitet säger Bergström & Boréus (2005) att noggrannhet är viktigt i undersökningar. Problemet som finns i textanalytiska inriktningar blir att mycket blir en fråga om hur materialet tolkas. Detta förklaras som en reliabilitetsfråga vilket leder till att en textläsning måste vara tillräckligt noggrann för syftet som finns med en undersökning. För att uppnå en hög reliabilitet blir målet för min uppsats att mina argument motiveras med hjälp av citat och att tolkningar underbyggs med referat. För att undkomma
reliabilitetsproblemet kommer jag att få vara noggrann med min textläsning samt att jag även ser till att använda mig av mina textanalytiska verktyg för att till största grad som möjligt eliminera den eget präglade tolkningsprocessen i min undersökning.
1.5 Disposition
Det har presenterats en bakgrundsbeskrivning om Frontex framväxt, hur Frontex ser ut idag, dess främsta ansvarsuppgifter samt hur diskussionen lyder angående konstituerandet av ett ”Vi mot dem” efter introduktionen. Därefter följer syfte, problemformulering och bidrag till tidigare forskning, material och avgränsning och sedan en diskussion gällande reliabilitet och validitet. Efter detta kommer ett avsnitt om metod där mitt analytiska ramverk förklaras samt kommer det ett avsnitt om operationalisering och en diskussion gällande mitt val av material och avgränsningen som gjorts. Efter detta kommer ett avsnitt om teori där
säkerhetiseringsteorin förklaras samt kommer det en diskussion gällande hur den tidigare forskningen ser på säkerhetisering av Frontex. Efter detta kommer min Empiri och
diskussionsanalys där min analys av Frontex operationella strategi görs och sedan mynnas ut i en resultatdiskussion. Uppsatsens sista avsnitt berör slutsatser som jag har dragit utefter resultatet på min analys.
2 Metod
Säkerhetsstudier har länge blivit präglade av en klassisk realistisk tradition vilket har mynnats ut i att det metodologiskt blivit positivistiska analyser som är inriktade på strategi, militär och politik. Det som Köpenhamnsskolan gör är att de utvidgar synen på säkerhetsbegreppet och för en mer konstruktivistisk ansats. Detta har gjort att möjligheten att analysera säkerhet med en diskursanalytisk metod öppnats upp.
2.1 Fallstudie
Det som samhällsvetenskapliga projekt många gånger gör är att undersöka områden inte går att isolera från sociala sammanhang. Det som statsvetenskapliga undersökningar många gånger ska göra är att spåra flertalet sociala fenomen och problemställningar som finns inom ett område. Det gör det uppenbart att det inte får finnas ramar som inskränker på
undersökningen. Detta gör att en fallstudie blir lämplig för statsvetenskapliga studier eftersom att en undersökning kan använda sig av en mer flexibel och explorativ design vid detta fall (Harboe 2013). Harboe (2013) berättar att fallstudier kan innehålla flertalet olika variabler och fallstudien ger möjligheten att skapa en djupare inblick i enskilda avgränsade områden. För denna studie blir fallstudien lämplig eftersom att den skapar en möjlighet att studera Frontex på ett flexibelt sätt samtidigt som den kan erbjuda en djupare inblick i det empiriska materialet. I denna undersökning används då Frontex som fallorganisation där dess
operationella strategi används som empiriskt material.
2.2 Diskursanalys som metod
En diskursanalys är en viss typ av textanalys som analyserar samhällsfenomen där språket står i fokus för undersökningen. Det som språket gör är inte att återspegla verkligheten, utan det är med och formar verkligheten enligt Bergström & Boréus (2005). Genom att en diskurs
studeras väljer man att se på sättet som det talas om ett specifikt objekt för att sedan sammanfoga detta med objektet för att få en förklaring på hur det är. Det som en
diskursanalys gör är att den bryter distinktionen som finns mellan idé och verklighet samtidigt som det väver samman språk och verklighet (Bergström & Boréus 2005). I denna uppsats har jag valt att använda mig av diskursanalys som metod och nedan kommer de analytiska verktygen som jag har använt mig utav att presenteras.
Inom diskursanalys finns det en bred förståelse för vad som faktiskt är en diskursanalys. Det som de har gemensamt är att de förespråkar systematiska studier av diskurser.
Diskursanalyser brukar delas in i två huvudinriktningar, en kontinental och en anglosaxisk. Den kontinentala brukas förknippas med Michel Foucault. När diskurser betraktas utifrån ett Foucaldianskt perspektiv används ett bredare perspektiv än om lingvistiskt orienterade ansatser används. Det som Foucault gör är att definiera diskurser som hela den praktik som frambringar en viss typ av yttranden. Inom det foucaldianska perspektivet ska diskurser uppfattas som uttryck för tvingande, normerande och likriktande verbala praktiker (Bergström & Boréus 2005).
Den anglosaxiska diskursanalysen förknippas med Ernesto Laclau och Chantal Mouffe och i denna tradition ses alla sociala fenomen som diskurser. De väljer att söka efter centrala tecken som: element, flytande signifikans, moment, uteslutning, diskursiva fält, ekvivalenskedja, nodpunkter, subjektspositioner, antagonism och identitet (Bergström & Boréus 2005). Det är Ernesto Laclau och Chantal Mouffe och deras syn på diskursanalys som kommer att influera denna uppsats. Mest med deras olika analytiska centrala tecken.
I Ernesto Laclau och Chantal Mouffes förklaring till diskursanalys använder de begreppet element för att förklara diskursernas mångtydighet i vilket element är de tecknen som är utsatta för konkurrerande diskurser som vill tillskriva tecknen andra betydelser, för de element som är särskilt öppna för olika betydelser kallar Laclau och Mouffe flytande signifikanser. Laclau och Mouffe ger även betydelser som är låsta till varje diskurs namnet moment. Laclau och Mouffe använder även begreppet ekvivalenskedjor när de ger en förklaring till hur ett visst tecken eller element får en betydelse genom olika distinktioner. Alla dessa olika begrepp bildar olika associationsrelationer som skapar en diskurs, där ett visst element spelar en viss särskild roll och utgör en nod, noden ska ses som ett nav för diskursen som centrar diskursen. I fallet för denna uppsats skulle noden kunna vara ”säkerhet” eller ”EU” (Bergström och Boréus 2005).
Det som jag i denna undersökning kommer att använda mig utav är just ekvivalenskedjor för att se hur ett tecken som kan vara säkerhet får sin betydelse beroende på systemet av
betydelser. Noder kommer även det också att brukas för att öppna upp möjligheten att se vad i diskursen som utgör den centrala punkten och vad som diskursen kretsar runt, i en
migrationsdiskurs skulle exempel på detta kunna vara terrorism i ett säkerhetiseringsperspektiv.
2.3 Analytiskt ramverk
För att lyckas göra en konsekvent analys måste jag förtydliga definitionerna av de olika metodologiska begreppen samt de teoretiska. Eftersom att det i denna undersökning är
förekomsten av säkerhetisering som ska undersökas ska det förtydligas att säkerhetisering ska ses som en process. Det svåra valet som finns i denna undersökning blir att försöka se när det är ett fall av säkerhetisering, de-säkerhetisering och politisering.
Jag har i det teoretiska avsnittet nedan förklarat att ett fall av politisering är när en viss fråga blir utsatt för de normala politiska gångvägarna och den allmänna debatten. Eftersom att denna undersökning berör en myndighet inom den Europeiska unionen antas det att alla frågor som kommer att behandlas redan är politiserade.
Det som blir mest problematiskt i denna undersökningen är att försöka se om en fråga kan anses vara säkerhetiserad eftersom säkerhetiseringsteorin är aktörsfokuserad i grunden. Detta eftersom att säkerhetiseringsteorin ser aktörer som viktiga i konstituerandet av
säkerhetisering. Eftersom att det är en text som ska undersökas och inte en diskussion mellan två aktörer eller ett politiskt uttal kan det tolkas som att det blir svårt att finna en diskurs mellan två olika aktörer, eftersom säkerhetiseringsteorin anser att aktörer är viktiga i
skapandet av säkerhetisering. För att lyckas göra en undersökning kommer min diskursanalys att bidra med de nödvändiga verktygen för att lyckas. Att finna det första steget i en
säkerhetiseringsprocess kan göras genom att bara studera språket och hur ett hot byggs upp, svårare blir det med det andra steget eftersom att det inte är möjligt att ta hänsyn till aktörerna eller åhörarskaran för att se om en fråga har säkerhetiserats. För att uppnå nästa steg och lyckas analysera det går det att använda sig utav Laclau och Mouffes syn på diskursanalys eftersom att allting inom en diskurs även handlingar ska ses som en diskurs. Med detta menas att handlingar som i fallet för denna undersökning kan vara utökad gränsbevakning ska ses som en diskurs (Bergström & Boréus 2005). Detta gör såklart att möjligheten att se
åtgärder kan ses som svaret från andra aktörer eftersom det tillåts att fullbordas. Med detta menas att i denna undersökning kommer säkerhetiseringen att ses som fullbordad om vissa politiska åtgärder tillämpas. Detta gör att säkerhetiseringsteorin som presenteras utav Buzan et al (1998) måste frångås i steg två eftersom att det steget kommer att ersättas med Laclau och Mouffes teori om sociala praktiker som presenteras i att ett beslut har blivit
implementerat. För att utveckla detta mera kommer det att tas för givet att den aktören som implementerar beslutet tar för givet att inga andra möjligheter finns än just den
säkerhetiserade vägen. Detta motiveras även ytterligare där det tas för givet att det är den dominerande diskursen som har vunnit eftersom att det är den som har implementeras. Alla beslut som tydliggörs i den operationella strategin ska ses som framförhandlat mellan medlemsstater, myndigheter och andra inblandande aktörer. Med detta menas att texten som analyseras ger uttryck för den nuvarande dominerande diskursen och den kan komma att ändras om diskursen ändras i framtiden.
För att förtydliga desäkerhetisering är det när en fråga frångår från att vara säkerhetiserad till att bli politiserad. För att ta reda på när detta är fallet går det att ta reda på detta genom analysen genom att endast studera språkbruket och säkerhetsgrammatiken. Detta skulle även vara när de sociala praktikerna som benämns som krisåtgärder inte längre tillåts.
2.4 Operationalisering
För att visa upp hur jag ska mäta graden av säkerhetisering, desäkerhetisering eller
politisering kommer jag här att redogöra för hur det kan gå till. I denna undersökning kommer detta att göras genom en diskursanalys och det som kommer att undersökas är ett textmaterial. När ett område ska studeras huruvida det är säkerhetiserat eller ej ska det sökas efter olika incitament till säkerhetiseringen. Dessa är främst att det har byggts upp en hotbild och att det används ett språkbruk som använder ord som försöker visa upp olika hot. I denna
undersökning kan detta vara ”terrorism” och sedan får det i texten sökas efter hur detta ord har kopplats ihop med exempelvis ”EU”. Det går att se om det har gjorts försök till att bygga upp en hotbild i texten, om denna hotbild har lyckats och det sedan i texten motiverats att detta hot har gjort att det implementerats någon typ av säkerhetsåtgärd går det att förutsätta att säkerhetiseringen är färdigställd. Men om det inte har lett till någon åtgärd utan att ett hot
förekomma och detta ges det sken i form av att det inte presenteras något hot samt att diskursen är ”normal” det vill säga inte säkerhetiserad i detta fallet. För att sedan motivera mina argument kommer det löpande att göras citat och referat i texten för att hjälpa till att stödja argumenteringen.
2.5 Material & Avgränsning
För denna uppsats har endast primärmaterial valts för att göra den empiriska analysen och detta består utav en operationell strategi som blivit utgiven av Frontex på bemyndigande av den Europeiska kommissionen och det Europeiska rådet. Det som ligger till grund för min introduktion och bakgrundsbeskrivning samt teori och metod är främst vetenskapliga publikationer.
Jag har i denna uppsats fått avgränsa mig till att endast analysera den operationella strategin som Frontex har som riktlinje för sin myndighetsutövning. Denna operationella strategi ska ligga som en grund till hur myndigheten ska agera och hur deras myndighetsutövning ska bedrivas. Anledningen till att endast denna analyseras och inte fler dokument är på grund av tidsbristen. Det finns även fler dokument som Frontex har på sin hemsida som ska agera som riktlinjer inom andra områden och dessa är exempelvis ”General Report”, ”Fundamental Rights Strategy” och ”Anti-fraud Strategy”. Dessa olika dokument skulle också kunna tänkas att ligga till grund för en liknande större analys. Detta dokument som kommer analyseras blev utgivet i Maj 2019. Anledningen till att just detta dokument har valts är för att det ska utgöra en viss stomme för Frontex och dess myndighetsutövande. Det som gör mitt val av material relevant för studien är det faktum att det är den Europeiska Kommissionen och
Europaparlamentet som har beslutat att denna operationella strategi ska tas fram samt är det dem som har godkänt den. Detta gör att det tolkas som att det är den dominerande diskursen som det ges sken av i den operationella strategin.
3 Teori
För att studera detta område kommer teorin om säkerhetisering att användas för att analysera det empiriska materialet.
3.1 Säkerhetisering
Säkerhetisering är en teori som har sin grund i teorin om politisering fast det har tagits steget längre, istället för att den etablerade politiska spelplanen används har ett område
säkerhetiserats för att få tillgång till mer extraordinära metoder. Detta gör att ett område eller fenomen presenteras som ett existentiellt hot vilket kräver nödlösningar som rättfärdigar åtgärder som ligger utanför de normala politiska vägarna (Buzan et al. 1998). För att ge exempel på detta går det att se hur olika stater som exempelvis Saudiarabien och Israel har politiserat sin religion. Det finns även länder som har säkerhetiserat sin kultur och dessa kan vara Kina eller för att ta ett gammalt exempel det forna Sovjetunionen.
I dagsläget finns det även exempel på hur en säkerhetisering försöker drivas igenom och detta är exempelvis hur USA försöker att måla upp en bild av immigranter som kommer från Mexiko som onda och genom detta motivera byggandet av en hårdare gränsbevakning.
3.2 Uppbyggandet av en hotbild
Buzan et al (1998) tar upp det faktum att en hotbild byggs upp under användandet av en säkerhetiseringsprocess. Som de själva tar upp hävdar en aktör att ett problem ska tacklas nu direkt annars kommer allting annat bli irrelevant. Detta eftersom att denna aktör inte kommer att vara där eller att denna aktör inte blir fri att hantera problemet på sitt eget sätt. Genom att bygga upp denna hotbild menar Buzan et al (1998) att aktören givit sig själv rätten att hantera problemet genom extraordinära metoder som bryter de vanliga politiska spelreglerna. De vanliga politiska spelreglerna som bryts blir sekretess, skatteregler, begränsandet av vanligtvis okränkbara rättigheter eller fokuserandet av samhällets energi och resurser på en viss specifik uppgift. Som Buzan et al (1998) även tar upp blir säkerhet endast ett problem när ett
existentiellt hot presenteras, detta betyder att det egentligen inte måste finnas ett hot, utan det måste presenteras på rätt sätt för att lyckas bli säkerhetiserat. Detta uppbyggandet av en
vissa politiker i USA har försökt att göra när de bygger en hotbild när de vill försöka skapa en bild av mexikanska immigranter som ett hot.
3.3 Kriterier för säkerhetisering
Enligt Buzan et al (1998) är den exakta definitionen och kriterierna för säkerhetisering beroende av det intersubjektiva skapandet av ett existentiellt hot som har möjlighet att skapa omfattande politiska effekter. Med detta menar Buzan et al (1998) att det ska skapas ett visst hot som ska få sådana omfattande effekter som kommer påverka all annan politik, detta hot kan även vara en bild som målas upp av osäkerhet. Sättet att studera tar Buzan et al (1998) även upp när det diskuteras att sättet som säkerhetisering studeras på är genom att studera diskurs och olika politiska konstellationer. Det som studeras är hur ett argument med en viss specifik retorisk struktur får en sådan effekt att publiken som det riktar sig åt kan tolerera att rättigheter och brytandet av regler tolereras.
Om ett argument som är riktat gällande prioriteringen och hastigheten som ett existentiellt hot utgör kommer lyckas har den säkerhetiserande aktören lyckats att bryta sig fri från de
procedurerna och reglerna som denna vanligtvis är bunden utav och det är enligt Buzan et al (1998) ett fall utav säkerhetisering. Det som Buzan et al (1998) även tar upp är det faktum att även fast en diskurs byggs upp om att ett existentiellt hot finns gentemot ett referensobjekt betyder det att en aktör har gjort ett säkerhetiseringsförsök och att området endast blir säkerhetiserat om allmänheten accepterar att hotet finns. Det ställs även ett krav på att den publik som ska lyssna till om presenterandet av hotet måste acceptera hotet och beakta att det finns. Det existentiella hotet måste enligt Buzan et al (1998) även diskuteras till en viss del eftersom att säkerhetisering inte endast kan tvingas fram, utan det behöver en plattform som vilket motiverar användandet av nödlösningar som endast kan uppstå under en diskurs som berör diskuterandet av existentiella hot, sista minuten lösningar och absoluta nödvändigheter. Med detta menar Buzan et al (1998) att det som en säkerhetiseringsaktör behöver göra är att skapa en diskurs som motiverar användandet av extraordinära lösningar, detta går att koppla till hur Benedicto & Brunet (2018) skrev om att diskursen i EU har förflyttats till att bli främlingsfientlig för att det målats upp en osäker utsida utanför EU.
För att försöka förtydliga hur säkerhetiseringsteorin går att applicera på ett analysområde har Buzan et al (1998) delat in säkerhetisering i två kategorier; det som kallas ”securitizing move”
och det som är ”successful securitization”. Securitizing move är när en aktör försöker att säkerhetisera ett område genom att bygga upp en diskurs som lyder att det finns ett hot som måste hanteras med diverse tillgängliga medel. Successful securitization är när en aktör har lyckats att säkerhetisera ett område helt och förflyttat diskursen så att publiken som diskursen riktar sig mot bekräftar att ett hot finns och aktören ges tillåtelse att agera fritt. Den lyckade säkerhetiseringen består av tre komponenter enligt Buzan et al (1998) och detta är
existentiella hot, nödåtgärder och fribrytandet från regler. Det som gör att säkerhetisering sticker ut blir en viss specifik retorisk struktur som handlar om överlevnad och prioritering av handlingar ”agera nu innan det är försent”. Dessa två olika retoriska strukturer är det som Buzan et al (1998) menar kan användas för att analysera en sektor eller ett politikområde för att studera huruvida området är säkerhetiserat eller inte. För att ytterligare bygga på detta analytiska ramverk skriver Buzan et al (1998) att det i en säkerhetiseringsdiskurs ska sökas efter ett problem eller fenomen som har blivit dramatiserat och blivit presenterat som ett problem som har stor prioritering. Genom att fenomenet presenterats som ett
säkerhetsproblem söker aktören efter en rätt att få behandla problemet med extraordinära åtgärder.
3.4 Säkerhetisering av Frontex och tidigare studier
Frontex har ansetts varit säkerhetiserade enligt många studier. Det som ofta har gjorts under studier inom ämnet är att lägga fokus på en viss handling eller ett fenomen i sig självt. Eftersom att Frontex är en myndighet som har flertalet olika ansvarsområden går det att dra slutsatsen att undersökningar som studerar huruvida myndigheten är säkerhetiserad får olika utfall samt att de inte ser likadana ut eftersom att de kan studera många olika områden och delar av myndigheten. Om målet med en undersökning är att studera huruvida Frontex är säkerhetiserat i alla hänseenden blir en alldeles för stor uppgift. Det som det går att göra är att som i de flesta undersökningar och även som i denna att välja ett visst eller flera områden och studera just dessa för att se om det ges sken utav säkerhetisering.
Det finns flertalet olika undersökningar som undersöker huruvida Frontex kan anses vara säkerhetiserat eller inte, det som präglar dessa studier är också politisering eftersom att säkerhetiseringsteorin har sin grund i teorin om politisering. I dessa undersökningar blir
säkerhetiseringsprocess och håller på att bli säkerhetiserat eller desäkerhetiserat ska ses som politiserat. Detta eftersom att dessa områden genomgår eller har genomgått de normala politiska vägarna och att ingen enskild aktör har brutit sig fri.
Säkerhetisering blir när en aktör har brutit sig fri eller håller på att bryta sig fri från de normala politiska vägarna och det är just detta som den tidigare forskningen inom ämnet ofta försöker att studera. Det kan vara en analys av den nuvarande politiska diskursen som
analyseras för att se om en aktör använder sig utav en säkerhetiseringsretorik vilket bygger på att det försöks skapas ett hot för att lyckas frigöra sig medel till att få agera på ett annat vis. Detta hävdar Benedicto & Brunet (2018) är fallet när de i en undersökning sa att den politiska diskursen hade förändrats på det sättet att mer främlingsfientliga partier hade vuxit fram inom politiken i EU. Om detta är fallet i det politiska styret går det att förutsätta att de
myndigheterna som exempelvis Frontex som ligger under europaparlamentet och
kommissionen kommer att få ett påverkat myndighetsutövande. Om det politiska styret över myndigheten försöker att förflytta diskursen eller har lyckats flytta diskursen till att bli mer säkerhetiserad kommer detta såklart att smitta av sig i myndighetens myndighetsutövande. Säkerhetiseringsteorin tar även upp det faktum att det genom att säkerhetisera ett område är ett försök till att få tillgång till en större mängd resurser. Detta stämmer överens med Benedicto & Brunet (2018) åsikter om att den politiska diskursen har säkerhetiserats för att det ska ges en större möjlighet till att sätta in ”speciella resurser” för att hantera
gränsområdena runt EU. Detta kan tänkas vara fallet i en myndighet som Frontex som har hand om ett område som gränser och migration vilket är ett område där det kan framställas och sättas in flertalet olika resurser i form av starkare gränser och övervakningsresurser. Detta bekräftar även Perkowski (2012) i en undersökning när hon säger att det i diskursen används av det som benämns som ”emergency situations” eller extraordinära händelser för att
motivera användandet av speciella resurser och för att ge sig själva en större handlingsfrihet inom området. Det som Frontex skulle kunna tänkas göra är att presentera en hotbild som presenteras som en ”emergency situation” för att lyckas få mer resurser och för att få mer handlingsfrihet inom området. Denna förändrade diskurs inom politiken i EU som tas upp av Benedicto & Brunet (2018) bekräftas även av Perkowski (2012) när båda diskuterar det faktum att det har skett en politisk förändring till det mer främlingsfientliga hållet. Att detta smittar av sig på Frontex blir inte konstigt eftersom denna myndighet måste följa det politiska styret och den enda vägen som finns att gå för myndigheten blir att sätta in ett starkare
upp. Om gränsområdena även ses som svaga och sköra av det politiska styret blir även målet för Frontex att förstärka dessa och detta blir genom diverse säkerhetsåtgärder, detta kan tänkas endast kunna motiveras av en säkerhetiseringsretorik när ett hot presenteras.
Att Frontex skulle kunna tänkas driva på den pågående säkerhetiseringen blir även rimligt att anta eftersom att Frontex har sitt myndighetsutövande i flertalet olika länder och att denna myndighet måste ha ett harmoniserat myndighetsagerande oavsett vilket land som denna agerar i. Just detta tar Léonard (2010) upp i en undersökning när han tar upp det faktum att Frontex genom sina stora resurser har möjlighet att implementera länder som vanligtvis inte har resurser till att bekosta dessa säkerhetsåtgärder får möjlighet till detta. Detta leder till att länder som inte har säkerhetiserat sitt gränsskyddsområde får möjlighet till eller eventuellt blir tvingade till detta eftersom det blir den enda vägen för att dem att finansiellt komma undan med denna kostnad. Om detta ska ses som ett säkerhetiseringsförsök utav Frontex eller utav den dominerande politiska skaran inom EU blir en fråga som kan ställas i en annan
undersökning eftersom Frontex lyder under europaparlamentet och kommissionen. Just detta faktum tar Léonard (2010) och Perkowski (2012) samt Benedicto & Brunet (2018) upp i deras undersökningar när de påstår att Frontex ska ses som ett verktyg i händerna på
medlemsländerna i EU och det ska inte ses som en enskild aktör. En fråga som kan ställas är om Frontex ska ses som en politisk kanal för spridandet av säkerhetisering och om denna myndighet har blivit utnyttjad av de som har främlingsfientliga åsikter i politiken inom EU för att driva igenom sina åsikter på ett enkelt sätt.
Det som även präglar diskursen när gränsskydd diskuteras är sättet hur flyktingar ses på. Eftersom att Frontex är en myndighet som tar beslut gällande återvändandeinsatser samt att de gör riskanalyser kan det tänkas att de kan bli givna mycket kritik för de besluten som de tar. Det som oftast kommer fram i diskussioner är synen på flyktingar och hur det görs skillnad på vilket land de är ifrån samt hur det konstitueras hotbilder. Detta faktum tar Perkowski (2016) upp i en undersökning när hon säger att det finns kategorier för bra och dåliga gränskorsare samt att det finns flyktingar med och flyktingar utan rättigheter. Detta går att koppla till hur säkerhetisering kan prägla migrationspolitik eftersom vissa flyktingar ses som hot och ej ges tillträde och vissa andra inte ses som ett hot och får tillträde.
4 Empiri och Analysdiskussion
I detta stycket kommer jag att göra min analys utav Frontex operationella strategi. Det jag kommer använda mig utav är mina forskningsfrågor som jag applicerar på texten samt kommer jag använda mig utav diskursanalytiska verktyg för att tolka samt förstå texten. Det som kommer att analyseras mer specifikt i texten är de tre strategiska målen och dessa består av tre kapitel i den operationella strategin. I dessa tre strategiska mål finns det vad Frontex kallar ”specific objective” och det är dessa som utgör de strategiska målen. För att summera vad som kommer ligga till grund för min analys är det de tre strategiska målen och deras beståndsdelar i form av specifika mål. Jag har benämnt de strategiska målen vid namn del 1, del 2 och del 3.
4.1 Ges det uttryck för säkerhetisering i Frontex operationella strategi?
För att leda mig igenom min analys kommer jag att använda mig utav mina forskningsfrågor som får agera som verktyg. Min första fråga är grundläggande och är ställd på detta viset: ”Ges det uttryck för säkerhetisering i Frontex operationella strategi?”. Denna fråga är väldigt grundläggande vilket jag anser är nödvändigt eftersom det på ett bra sätt ska kunna gå att bekräfta vare sig det är ett fall av säkerhetisering eller inte.
4.1.1 Del 1
Det första strategiska målet som presenteras i den operationella strategin kallas ”Reduced vulnerability of the external borders based on comprehensive situational awareness” och handlar om hur det genom situationsmedvetenhet och riskanalyser sårbarheten vid de europeiska externa gränserna ska minskas. I ett säkerhetiseringsperspektiv går det direkt att dra en slutsats att det är ett säkerhetiseringsförsök som pågår eftersom att det direkt i texten förutsätts att gränsområdena är sköra och i behov av dessa speciella säkerhetsåtgärder. Detta citat får påvisa detta:
Reducing the vulnerability to crises and events at the borders requires detailed understanding of short-term risks as well as of existing vulnerability (Frontex 2019).
Det har redan här förutsatts att det finns ett hot vid de externa gränsområdena som utgör ett hot mot EU och dess medlemsländer genom denna uppbyggnad av en hotbild. Det
finnas ett samarbete mellan tredjeländer och ett nationellt samarbete samt med internationella organisationer för att försöka förhindra kriser och händelser från att ske. Detta citat får påvisa detta:
Only collaboration and interoperability across policy areas and authorities – nationally, at European level, with Third Countries and with international organizations – through the full implementation of the European Border Surveillance System (EUROSUR) and enhanced information and intelligence sharing through other appropriate channels will enable effective prediction and prevention of crises and events from occurring (Frontex 2019).
Detta motiveras även mer när Frontex säger att desto mer information som samlas in i ett tidigt skede vid en händelse desto större chans finns det att tackla de kriminella nätverk som ligger bakom dessa händelser. Genom att aktören använder ordet ”kris” och ”händelser” görs det ett säkerhetiseringsförsök eftersom dessa ord kan tolkas utgöra ett hot mot EU. Det som dock talar emot detta påstående är det faktum att det är ett samarbete som förespråkas och detta förutsätter att det inte finns en enskild aktör som försöker bryta sig fri från de andra politiska konstellationerna som finns.
Om sedan EU används som nod i analysen syns det direkt att noden kopplas ihop med ord som hot och kriser och det blir uppenbart att det är ett säkerhetiseringsförsök som pågår i diskursen. Detta fortsätter även när Frontex säger att dessa säkerhetsåtgärder i form av gränsskydd är nödvändiga för att bekämpa eventuella terroristnätverk som kan tänkas rikta in sig på det europeiska området för frihet, säkerhet och rättvisa. Detta citat får visa detta:
In the context of security threats externally targeting the European are of freedom, security and justice, controlling the border plays an important role in the intelligence value chain (Frontex 2019).
Det har här förutsatts att det europeiska området står under konstant hot och att om detta gränsskydd inte fanns skulle situationen vara farlig. För att motivera dessa säkerhetsåtgärder säger Frontex att även om dessa säkerhetsåtgärder tillämpas kommer det att leda till ett
The expected added value of actions undertaken as part of this strategy is better and more efficient handling of migration flows, tackling of cross-border crime, and combat of terrorism and hybrid threats (Frontex 2019).
Allt detta ska sedan leda till en säkrare union inom EU. Det som även präglar denna diskurs är politisering för att Frontex även i flera fall förespråkar ett politiskt samarbete mellan flertalet olika aktörer, detta kan vara medlemsländer, organisationer eller andra EU-myndigheter. Detta citat visar detta:
Sharing of information across policy areas at EU level and authorities nationally is essential to be able to serve national and EU decision makers with accurate and comprehensive situational awareness (Frontex 2019).
4.1.2 Del 2
Det andra strategiska målet som presenteras heter ”Safe, secure and well-functioning EU External Borders” och handlar om att säkerheten och välfungerande externa gränser vid unionen är starkt påverkade utav den lyckade implementeringen av gränsbevakning och kontroller. Detta citat visar upp detta:
Safe and secure and well-functioning external border are highly dependable on the successful implementation of border surveillance and checks at the external borders (Frontex 2019).
Denna diskurs tar även upp det faktum att det krävs ett samarbete mellan flertalet olika aktörer för att försöka hantera de problem som kan uppstå samt att det krävs att respektive inblandade aktörer följer samma lagstiftning och riktlinjer för att samarbetet ska bli lyckat. Det som även diskuteras är det faktum att det endast genom ett samarbete som säkerheten för unionen och respekten för de mänskliga rättigheterna kan garanteras. Detta citat visar upp detta:
As advocated by the European Commission in its Main Elements for the development of EIBM strategy, EIBM should contribute to uniform and harmonized implementation of border control rules and standards in line with the provisions of the Schengen Borders
I ögonen av säkerhetiseringsteorin är området politiserat eftersom det är ett samarbete mellan flera olika aktörer som förespråkas samt att det inte är någon stor hotbild eller existentiellt hot mot EU som byggts upp. Det som denna diskurs tar upp är det faktum att de
säkerhetsåtgärderna som förespråkas att finnas vid gränsområdena även är där för att rädda de som kan råka illa ut vid de externa havsgränserna och detta formuleras på detta viset:
conducting search and rescue operations shall be an integral part of all the surveillance operations at the external sea borders (Frontex 2019).
Detta påvisar att det inte är säkerhetisering som förespråkas i just denna diskursen och att det inte är en hotbild som visas upp, ännu ett citat får visa upp detta:
common goal is to ensure safety and security of those transiting while being able to adequately respond to changes in the operational environment (Frontex 2019).
Denna diskurs tar även upp det faktum att det endast går att bedriva ett effektivt hanterande av migrationen om det sker ett samarbete mellan flertalet olika aktörer och detta visas upp på detta viset:
All those tasks are implemented in strong cooperation with other national authorities and EU institutions and agencies (Frontex 2019).
4.1.3 Del 3
Det tredje strategiska målet heter ”Sustained European border and coast guard capabilities” och tar upp det faktum hur oavbrutna europeiska gräns och kustbevaknings förmågor ska bedrivas. Det som diskursen behandlar är det faktum att det hela tiden krävs en utveckling inom området för gräns- och kustbevakning och att det finns ett konstant behov av
framtagande av ny teknik inom området. Detta citat visar upp detta:
I synen av säkerhetisering förespråkar även Frontex att det ska finnas en harmonisering av standarder inom gränsbevakningsområdet vilket ska ses som en politisering.
Regardless whether it is in the land, air or the maritime domain, the driving forces have to be: complementarity, interoperability and interconnectivity as well as harmonization of standards (Frontex 2019).
Det som även tas upp är det faktum att det ska ske kvalitetskontroller som ska se till att Unionens lagar följs inom området gällande gränshantering. Det som aktören här gör är att visa upp att denna är styrd ovanifrån och inte kan agera helt själv. Det visas även också upp att i sitt myndighetsagerande är Frontex styrd utav EU:s lagar om de fundamentala mänskliga rättigheterna, vilket påvisar att diskursen är av sådan art att den kan anses vara politiserad eftersom att det inte visas upp något hot. Detta citat visar upp detta tydligare:
The quality control mechanism can alone ensure the implementation of Union legislation in the area of border management. It also takes active and consistent follow-up and implementation of the results of these mechanism by the national authorities (Frontex 2019).
Som det förespråkas i säkerhetiseringsteorin försöker den säkerhetiserande aktören att bryta sig fri från de existerande lagarna för att få sin vilja fram, i detta fallet gör Frontex tvärt emot när denna aktör direkt ställer sig under de lagar och riktlinjer som finns. Diskursen är i detta fallet inte genomsyrad utav något fall av säkerhetisering eftersom detta strategiska mål endast kan ses som politiserat.
4.2 Har det byggts upp en ”osäker utsida” och en ”säker insida” inom EU i den operationella strategin?
Min andra forskningsfråga löd: Har det byggts upp en osäker utsida, det vill säga ett ”dem”, och en säker insida, det vill säga ett ”vi”, inom EU i Frontex operationella strategi? Denna forskningsfråga anser jag kan skapa goda möjligheter till att se om det konstituerats ett hot och för att se om det bildats ett ”vi mot dem” i texten.
4.2.1 Del 1
I det första strategiska målet går det direkt att förutsätta att det har byggts upp en osäker utsida och en säker insida inom unionen. Detta eftersom att gränsområden presenteras som sköra och det presenteras på det viset att det finns olika hot och händelser som kan ske om det inte sätts in säkerhetsåtgärder. Det presenteras även i texten att det är av största vikt att
kontrollera gränserna eftersom att det finns terrorism som riktar in sig på EU externt, detta citat illustrerar detta:
In the context of security threats such as terrorism externally targeting the European area of freedom… (Frontex 2019).
Detta är skapandet av en osäker utsida vilket förutsätter att insidan vilket är innanför EU:s gränser ses som ett säkert område.
Det som diskursen även också tar upp är det faktum att när dessa säkerhetsåtgärder har blivit implementerade kommer det att leda till ett utökat värde av dessa insatser vilket sägs vara, bättre hanterande av migrationsströmmar, tacklande av gränsbrottslig verksamhet och
bekämpandet av terrorism och allt detta sägs leda till en högre säkerhet inom unionen. Det har här presenterats att alla hoten ligger utanför unionen och att det är av största vikt att skydda området innanför gränserna, det målas upp en bild av ett vi mot dem eftersom att hoten ligger på andra sidan gränsen. Detta citat förtydligar detta:
The expected added value of actions undertaken as part of this strategy is better and more efficient handling of migration flows, tackling of cross-border crime, and combat of terrorism and hybrid-threats… (Frontex 2019).
Diskursen tar även upp det faktum att riskanalyserna som framställs ska delas med tredjeländer så att det i ett tidigt skede kan bekämpas hot och kriser som uppstår, genom denna framställning har det återigen byggt upp en diskurs att hoten finns utanför unionen och att det är där som hoten först och främst ska bekämpas, detta framställs på detta viset:
4.2.2 Del 2
I det andra strategiska målet kretsar diskursen kring gränsbevakning och kontroller vid EU:s externa gränser. Det som sägs är att det är via uniformerad personal som gränserna har ett smidigt flöde och det är via detta viset som gränserna fungerar som de ska, men det som aktören även säger är det att denna uniformerade personal även håller borta
människosmugglare, vapensmugglare och terrorister. Detta citatet visar upp detta:
Implemented in a uniform manner – they facilitate a smooth flow of travelers across the border, and on the other hand they also contribute to the prevention and detection of cross-border crime such as human trafficking, smuggling of migrants, smuggling of weapons and goods and terrorism (Frontex 2019).
Det har även i denna diskurs byggts upp ett faktum att gränsbevakande resurser endast leder till något gott och har även i detta lyckats bygga upp en hotbild. Det som sagts är att det finns en osäker utsida genom att förutsätta att människosmugglare, terrorister och vapensmugglare ges tillträde till unionen om det inte finns någonting där för att sätta stopp för det. Detta citat illustrerar detta:
serving legitimate border crossings and also the internal security of the union in an efficient manner… (Frontex 2019).
4.2.3 Del 3
I det tredje strategiska målet kretsar diskursen kring framtagande av nya teknologiska resurser och framtagandet av gemensamma standarder kring gränsbevakningen. Diskursen tar även upp den kvalitetsmekanism som ska finnas gällande harmonisering av standarder. I denna diskursen går det inte att finna någonting som tyder på att det byggts upp en osäker utsida och en säker insida, detta eftersom att denna diskurs mest diskuterar det faktum att för att bygga upp ett fungerande system kring gränsbevakning och dess regelverk krävs det en
harmonisering. Med andra ord diskuterar denna text inte hot, utan den diskuterar tekniken kring hur hot ska hanteras, utan att explicit hänvisa till något specifikt hot.
Detta citat visar upp hur Frontex diskuterar kring en harmonisering angående ett ramverk för hur utvecklingen av gräns- och kustbevakningsförmågan ska vara:
The establishment of a single comprehensive framework for border and coast guard capability development, by the European Border and Coast Guard Agency – Frontex, in close cooperation with the MS/SAC will secure the short, medium and long term supply of capabilities for border management and return (Frontex 2019).
Det som denna diskurs även tar upp är det faktum att Frontex ska ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i alla aktiviteter som de bedriver, detta citat påvisar detta:
Fundamental rights as enshrined in the Charter of Fundamental Rights of the European Union must be embedded in all activities of the EBCG, hence they are relevant to all strategic objectives and actions (Frontex 2019).
4.3 säkerhetisering, säkerhetiseringsförsök och politisering utifrån främsta ansvarsuppgifter
För att ge en kort sammanfattning på området kommer det här att göras en kort analys på huruvida Frontex kan anses vara säkerhetiserade i sina elva främsta ansvarsuppgifter efter vad som har framkommit i analysen av den operationella strategin. Detta kommer att framgå genom en kort förklaring av ansvarsområdet och sedan en kort diskussion gällande huruvida de kan ses som säkerhetiserade, politiserade eller om det är ett säkerhetiseringsförsök som pågår. Det som ska tilläggas är att Frontex har fler ansvarsområden än endast dessa elva och att detta bara är en kort summering av det som Frontex kallar deras främsta ansvarsområden. Det första främsta ansvarsområdet som Frontex hade var gällande utstationering på fältet av tjänstepersoner. Detta område kan anses vara under ett säkerhetiseringsförsök eftersom Frontex bygger upp en diskurs lydande att det finns en hotbild eller ett existentiellt hot som måste bekämpas genom att dessa resurser placeras på fältet. Detta citatet visar upp detta:
On the one hand – implemented in a uniform manner – they facilitate a smooth flow of travellers across the border, and on the other hand they also contribute to the prevention and detection of cross-border crime such as human trafficking, smuggling of migrants, smuggling of weapons and goods and terrorism (Frontex 2019).
diskursen presenterades som svaga och sköra och i behov av dessa olika gränsbevakande åtgärder och riskanalyser för att förstärka säkerheten. Det som dock talar emot säkerhetisering och istället för politisering är det faktum att det förespråkas ett samarbete inom området samt att dessa olika riskanalyser som ska skapas ska delas mellan de olika inblandade länderna som det berör. Detta citat får påvisa detta:
Reducing the vulnerability to crises and events at the borders requires detailed understanding of short-term and long-term risks as well as of existing vulnerabilities (Frontex 2019).
Det tredje främsta ansvarsområdet berörde situationsövervakning och detta området ska i ögonen av säkerhetiseringsteorin ses som ett säkerhetiseringsförsök eftersom att det tydligt har varit försök till att bygga upp en hotbild. Detta citat visar upp detta:
Reducing the vulnerability to crises and events at the borders requires detailed understanding of short-term and long-term risks as well as of existing vulnerabilities. This is enabled by proper situational awareness and information sharing and by systematic and regular risk analysis and quality control (Frontex 2019).
Det fjärde främsta ansvarområdet berör sårbarhetsanalyser och i den operationella strategin framkom det att det var ett säkerhetiseringsförsök som pågick. Detta eftersom att det försökte byggas upp en bild av att det finns hot vid gränsområdena men att det inte framkom vad som var det existerande regelverket inom området, detta gör att det i ögonen av
säkerhetiseringsteorin ska se det som endast ett säkerhetiseringsförsök eftersom det inte går att bekräfta att aktören har brutit sig fri från de normala politiska konstellationerna. Detta citat visar upp detta:
ensuring that risk analysis is driven by operational needs and threats are identified and passed on to relevant authorities for decision, action and operations to be implemented based on risk analysis (Frontex 2019).
Det femte främsta ansvarsområdet berörde europeiskt samarbete om kustbevakningsuppgifter och detta område ska ses som politiserat eftersom det hela tiden förespråkades ett samarbete mellan flertalet olika aktörer samt att det inte försökte målas upp en hotbild inom området.
behov av hjälp när diskursen tog upp det faktum om kustbevakning och sjöräddning. Detta citatet visar upp detta:
conducting search and rescue operations shall be an integral part of all the surveillance operations at the external sea borders (Frontex 2019).
Det sjätte främsta ansvarområdet var gällande utbyte av underrättelser om brottslig
verksamhet och detta området ska ses som under ett försök till säkerhetisering eftersom det hade byggts upp en hotbild samt att diskursen kretsades kring ord som ”hot”, ”kriser” och ”terrorism”. Detta citat får visa upp detta:
Only collaboration and interoperability across policy areas and authorities – nationally, at European level, with Third Countries and with international organisations – through the full implementation of the European Border Surveillance System (EUROSUR) and enhanced information and intelligence sharing through other appropriate channels will enable effective prediction and prevention of crises and events from occurring (Frontex 2019).
Det sjätte främsta ansvarsområdet ska ses som säkerhetiserat eftersom det visar sig att Frontex här har brutit sig fri från de normala politiska konstellationerna genom att de får ta beslut om återvändandeinsatser samt att de får chartra hela plan för att se till att dessa insatser faktiskt blir av. I ögonen av säkerhetiseringsteorin blir detta en lyckad säkerhetisering eftersom att Frontex här har vunnit all mark inom området och är fria till att agera själva (Frontex u.å). Detta uttalas inte specifikt i den operationella strategin men det tas upp på Frontex egna hemsida.
Det åttonde främsta ansvarområdet var gällande yttre förbindelser och detta området ska ses som politiserat eftersom det inte skapas någon hotbild eller några försök till att bygga upp en sådan hotbild. Att det även förespråkas ett stort politiskt samarbete inom området där ingen aktör försöker att bryta sig fri och ta det främsta ansvaret visar också på att området inte ska ses som säkerhetiserat eller att det görs ett försök till säkerhetisering. För att visa upp detta:
