las kraftigt ökade permanenta forskningsresurser”. Ett annat område som poängteras i propositionen är skillnader i ohälsa mellan olika be- folkningsgrupper.
Andra forskningsområden som har bäring mot friluftsforskning och som nämns i propositionen är bl.a. forskning för en hållbar utveckling, folkhälsoforskning och miljöforskning.
Forskning för en hållbar utveckling. I rapporten ”Forskning och
utveckling för en bättre miljö 1996” (SNV 4514-8),som citeras i forskningspropositionen,föreslog 13 forskningsfinansiärer vissa för- ändringar av forskningens inriktning. Forskningen om åtgärder och lösningar och om underlag som behövs för det regionala och interna- tionella miljöarbetet borde prioriteras. Inom effektforskningen borde insatser för att utveckla kriterier för önskad miljökvalitet och underlag för att bedöma gränser för påverkan på miljö och hälsa prioriteras. Rapporten lyfter fram behovet av forskning kring de förändringar av samhällssystem och livsstilar som är nödvändiga för att nå en hållbar utveckling. Ökad vikt läggs vid samhällsvetenskaplig forskning,sys- temtänkande och helhetsperspektiv. Ett helhetsperspektiv är nödvän- digt vid studier och bedömningar t.ex. av hälsans beroende av yttre miljö,boendemiljö och arbetsmiljö eller av de samlade effekterna av olika slags påverkan på ekosystemen. Också för den hotrelaterade forskningen betonar gruppen genomgående frågor om riskbedöm- ning och riskhantering,samhällsekonomisk värdering,styrmedel och miljöfrågornas beroende av beteenden och livsstilar. Arbetsgruppen föreslår en indelning av forskningen i temaområden som öppnar för aktivt deltagande av andra aktörer än traditionella miljöforskare. Det är angeläget att föra samman perspektiv och kunskap från samhällsve- tenskap och humaniora med de forskningsproblem som formuleras i temaområdena.
Regeringens bedömning av forskningsläget med anledning av ovan- nämnda rapport var följande:
Regeringens ambition är att Sverige skall vara en pådrivande kraft internationellt och ett föregångsland i strävan efter en hållbar ut- veckling. Nödvändigheten av att förena denna ambition med fortsatt välfärd kräver djupgående förändringar och utveckling av vårt sätt att hushålla med naturresurser och minska belastningen på miljön. Hela samhället berörs. Alla samhällssektorer måste ak- tivt medverka i förändringsarbetet. Vissa av dem kommer att ha en nyckelroll. Utöver miljö och energi berörs även i högsta grad
kommunikationer,samhällsplanering,bostadsförsörjning och byggande,jord- och skogsbruk,regional utveckling samt närings- liv. Mot denna bakgrund utgör det program som presenteras i rapporten Forskning och utveckling för bättre miljö en utgångs- punkt för de forsknings- och utvecklingsinsatser som behövs. Rapporten betonar behoven av helhetssyn och av forskning om riskbedömning,styrmedel och människors förhållningssätt. In- riktningen mot åtgärder liksom samlingen i breda tvärvetenskap-
liga teman är viktig.208
Folkhälsoforskning. I forskningspropositionen skriver regeringen
att:
SFR har ett samordningsansvar för samhällsvetenskapligt,huma- nistiskt och juridiskt inriktad hälso- och sjukvårdsforskning som avser bl.a. folkhälsa,hälsoekonomi och vårdorganisation. Ett nära samarbete sker med Medicinska forskningsrådet kring folkhälso- frågorna. Dessutom har Folkhälsoinstitutet (FHI) i uppdrag att som nationellt organ på vetenskaplig grund förebygga sjukdomar och annan ohälsa och främja en god hälsa för alla. FHI har ett etablerat samarbete med institutioner som bedriver folkhälsove- tenskaplig forskning. Socialstyrelsen (SoS) har ett ansvar för att följa och analysera folkhälsans utveckling och orsaker samt verka för att forsknings- och utvecklingsarbete av särskild betydelse inom Socialstyrelsens ansvarsområde kommer till stånd. Folkhäl- soforskningen har visat att det i Sverige,trots en allmänt sett po- sitiv hälsoutveckling,fortfarande finns påtagliga sociala skillnader i ohälsa mellan och inom olika befolkningsgrupper. Ojämlikheten i hälsa har dessutom av allt att döma ökat sedan 1980-talet och farhågor finns att denna ojämlikhet fortsätter att accentueras. Mot denna bakgrund är det angeläget att fördjupa analyserna om vilka faktorer som bestämmer ohälsans sociala fördelning samt
om åtgärder för att överbrygga hälsoklyftor i samhället.209
Miljöforskningen i Sverige. I propositionen menas att den sektors-
övergripande miljöforskningen som i huvudsak är inriktad på att klar- lägga och mäta miljöproblem samt ange åtgärdsbehov finansieras främst från Miljödepartementets huvudtitel via Naturvårdsverket. Emedan grundläggande forskning med miljöanknytning finansieras av grundforskningsråden från Utbildningsdepartementets huvudtitel samt att forskning kring åtgärder och lösningar finansieras i allmänhet
från de olika sektorsforskningsorganen.
Under den dåvarande forskningsperioden tillkom den,i huvudsak, åtgärdsinriktade forskning som finansieras via EU och genom Stiftel- sen för Miljöstrategisk forskning (MISTRA) samt Stiftelsen för Inter- nationella Institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universi- tet. Totalt sett uppgick den statligt finansierade miljöforskningen (13 finansiärer) till ca 400 miljoner kronor per år.
Miljödepartementets verksamhetsområde. Det statsfinansiella lä-
get gjorde att det statliga anslaget till Naturvårdsverket minskades. Regeringens ambition var att huvuddelen av dessa besparingar skulle kompenseras med medel från MISTRA. Områden som skulle priori- teras var fysisk påverkan/biologisk mångfald,kretslopp och varuflöden samt samhälls- och tvärvetenskaplig forskning i stort. Indelningen i te- maområden som föreslogs av ”Forskning och utbildning för bättre miljö” stämde väl överens med den allmänna sektorsindelningen av samhällets politikområden ansåg regeringen. Denna indelning skulle också kunna åstadkomma en tydligare överensstämmelse mellan de miljöpolitiska ambitionerna och de miljöforskningspolitiska priorite- ringarna menade regeringen.
Biologisk mångfald. Regeringens bedömning var att:
En ökad inriktning mot tvärdisciplinära insatser behövs inom forskning kring biologisk mångfald i syfte att öka våra kunskaper om hur de biologiska systemen fungerar och de biologiska resur- serna skall kunna nyttjas hållbart. Naturvårdsverket bör inom be- fintliga budgetramar söka att finansiera sådan forskning inom området biologisk mångfald som kan komplettera insatserna
inom andra sektorer.210
Regeringen menade bl.a. att forskningen inriktas på ekologisk forskning med inriktning på de ekologiska systemens reaktioner på människans nyttjande och hur nyttjandet kan ske på ett hållbart sätt. Viktigt är att utveckla miljöindikatorer som beskriver tillstånd i och påverkan på natur- och kulturlandskap.
Samhällsvetenskaplig och ekonomisk forskning med inriktning
mot att utveckla styrmedel och samhällsvärdering av biologisk mång- fald. Metoder för restaurering,miljökonsekvensbeskrivningar och kostnads-/nyttoanalys behövs också i samband med utformning av nya brukningsstrategier i jord- och skogsbruket.