högskolan i Stockholm (f.d. Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet se- nare benämnt Gymnastik- och idrottshögskolan) med ursprung från 1813. Efter att gymnastiken varit det helt dominerade innehållet un- der lång tid började allt fler idrottsgrenar gör entré på 1900-talet. Fri- luftslivets del i undervisningen finns ej exakt penetrerad,men det finns uppgifter om att den första fjällturen för civila,sannolikt manliga,stu-
denter genomfördes 1926,95och att långfärdsåkning på skridskor har
funnits sedan 1950-talet.96En blygsam komponent av sommarfrilufts-
liv har också funnits sedan minst 1920-talet.971966 tillkom,vid sidan
av gymnastiklärarlinjen,en s.k. idrottslärarlinje för att tillgodose idrottsrörelsens behov av högre utbildning. För dessa studenter fanns en speciell antagning,och ett mindre antal studenter från Frilufts- främjandet kom att fullfölja denna utbildning och skrev specialarbeten
om friluftsliv inom ramen för dessa studier.98
1966 etablerades den andra utbildningsinstitutionen inom området vid Högskolan i Örebro. Sedan 1995 är det möjligt för alla högskolor som har allmän examensrätt för lärarutbildning att också utbilda lärare i ämnet idrott och hälsa. Antalet utbildningsinstitutioner som gör det
har sedan dess ökat snabbt och var år 2001 minst 12 stycken.99 Den
nya lärarutbildningen håller nu på att implementeras vilket bidrar till att det är svårt att få god överblick över helheten av de lärarutbildning-
ar som etableras.100Därför har två institutioner valts ut och granskats
närmare: Idrottshögskolan i Stockholm och Institutionen för idrott och hälsa vid Örebro Universitet. Den sammantagna bilden är att utbildningen i friluftsliv (undantaget friluftsanknutna idrotter) om-
fattar c:a 5p och att det därutöver finns fristående kurser i friluftsliv
om c:a 5p.101
I detta sammanhang finns anledning att nämna att vid institutionen för idrott och hälsa vid Högskolan i Örebro etablerades 1996,under ledning av kulturgeografen Klas Sandell,en ambitiös kompetens- och kursuppbyggnad inom området friluftsliv,natur och hälsa och då sär- skilt friluftspedagogik. Verksamheten upphörde emellertid när uni- versitets- och institutionsledningen valde att fokusera tillgängliga re-
surser på uppbyggnad av ”idrott” som akademiskt ämne.102
Högskolekurser inom friluftsliv
I Högskoleverkets studieinformation för studenter finns ett stort antal ämnen representerade,medan friluftsliv saknas som ämne. Under högskolornas program och kurser ger dock en fritextsökning med ord-
et ”friluftsliv” ett antal poster:103
Friluftsliv 5 p. Idrottshögskolan i Stockholm,grundkurs. Friluftsliv 5 p. Idrottshögskolan i Stockholm,grundkurs.
Friluftsliv,orientering och friidrott 5 poäng. Linköpings universitet, grundkurs.
Friluftsliv B 5 p. Örebro universitet,fortsättningskurs.
Utomhuspedagogik,inriktning barns och ungdomars fritid och fri- luftsliv 5 poäng. Linköpings universitet,grundkurs.
Utomhuspedagogik,inriktning barns och ungdomars fritid och fri- luftsliv 5 poäng. Linköpings universitet,grundkurs.
Natur,friluftsliv och livskvalitet A,10 p. Högskolan i Gävle,grund- kurs.
Folkhälsovetenskap A:5 Motion och hälsa,5 p. Högskolan i Gävle, grundkurs.
Fjällvärld – människa – natur A,5 p. Högskolan i Gävle,grundkurs. Vitt friluftsliv med inriktning mot skidåkning A,5 p. Högskolan i Gäv-
le,grundkurs.
Idrott och hälsa med didaktisk inriktning 2 B,20 p. Högskolan i Gäv- le,fortsättningskurs.
Idrott och hälsa med didaktisk inriktning 1 A,20 p. Högskolan i Gäv- le,grundkurs.
Fritextsökningen anger alltså att ordet friluftsliv finns med i en be- skrivning av en kurs,om än kursen i sig heter något annat. Som fram-
går av förteckningen finns det enstaka kortare kurser som innehåller moment av friluftsliv.
Motsvarande sökning med sökordet utomhuspedagogik ger ett an- tal kortare kurser men också längre kurser inom natur- och kulturväg- ledning (upp till 40 p.) vid Linköpings Universitet.
Den enda utbildning med sökordet turism som i dess titel signalerar en närhet till naturturism är: ”Naturmiljö och turism 120/160 poäng, Mitthögskolan,Grundutb.” Syftet med utbildningsprogrammet är att ge ”en bred och utvecklingsinriktad utbildning för arbete med turism- och miljöfrågor,särskilt sådan verksamhet som bygger på ett varsamt
utnyttjande av naturmiljön för turismverksamhet.”104 Utbildningen
synes dock sakna moment av friluftsliv inom ramen för naturturism. Ger då detta en fullständig bild av kursutbudet? Risken att man missar existerande kurser/utbildningar,vid de former av kartläggning
som har bedrivits,är påtaglig.105Den frihet som för närvarande finns
inom högskole- och universitetsvärlden vad gäller att starta kurser och utbildningar har skapat en så stor rörlighet att även personer som ver- kar inom en utbildningsinriktning ofta saknar överblick vad gäller det nationella utbildningsläget.
Utbildningar kring förvaltning och planering
Skogliga utbildningar vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
i Umeå, Ultuna och Alnarp. Jägmästar- (5 år) och skogsvetarutbild-
ningarna (4,5 år) är idag placerade vid SLU i Umeå. För båda utbild- ningarna finns c:a 2 p. av friluftslivsanknuten undervisning. Möjlighe- ter till påbyggnadskurser kan ge ytterligare c:a 10 p. inom olika kurser som inst. för skogskötsel och inst. för vegetationsekologi ansvarar
för.106Vid SLU i Ultuna finns idag endast två skogliga institutioner,
varav inst. för skogens produkter och marknader i framtiden planeras bidra med ett mycket begränsat utbildningsinnehåll (någon poäng)
om friluftsliv inom en naturresursutbildning.107 Vid SLU i Alnarp
finns inst. för sydsvensk skogsvetenskap som har påbyggnadskurser för bl.a. blivande jägmästare vilka innehåller enstaka poäng kopplade till
friluftsliv.108
Fysisk planerare. Vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona finns
en 4,5 år lång utbildning till fysisk planerare.109I den finns dock inget
om planering för friluftsliv.110
Landskapsvetarutbildning. Landskapsvetarutbildningen vid Kristi-
bl.a. till kompetens inom landskapsvård. Utbildningen anges också ge kunskaper för natur- och kulturturism. I utbildningsplanen anges dock
inget om friluftsliv.111
Samhällsplanerarlinjen vid Stockholms Universitet. Vid kultur-
geografen på Stockholms Universitet finns en fyra år lång samhälls- planerarlinje som åtta institutioner samverkar om. I dess kursplan
finns inget om friluftsliv.112Friluftsliv kommer dock in som en faktor
vid utbildningen om översiktsplanering,och då närmast den strategis-
ka planeringen.113
Samhällsplanering, kurser vid Umeå Universitet. Det finns ett
antal olika kurser inom samhällsplanering vid kulturgeografen vid
Umeå universitet.114 Inga kursplaner innehåller dock något om fri-
luftsliv.
Samhällsbyggnadsteknik i Luleå. Vid Luleå Tekniska Universitet
finns en 4,5 år lång utbildning inom samhällsbyggnadsteknik, vilken inkluderar samhällsplanering. I dess programinformation finns inget
angivet om friluftsliv.115
Samhällsplanerar-, arkitekt- respektive lantmäteriutbildning-
arna vid Kungl. Tekniska Högskolan (KTH). Ingen av dessa tre ut-
bildningar vid KTH har något moment knutet till planering och/eller
förvaltning för friluftsliv.116
Arkitektutbildningen vid Chalmers tekniska högskola. Chal-
mers har inom sin arkitektutbildning en kurs om 7 p. som handlar om stadsplanering,varav c:a 2 p. behandlar frågor om grönstruktur. Nå-
got mer utvecklat kring friluftsliv ingår ej.117
Landskapsarkitektutbildningen vid SLU i Ultuna. Vid Sveriges
lantbruksuniversitet i Ultuna bedriver Institutionen för landskapspla- nering en utbildning på 5 år till landskapsarkitekt. Det finns ingen kurs speciellt inriktad på planering för friluftsliv,men friluftsliv be-
handlas inom ramen för den allmänna utbildningen i planering.118
Landskapsarkitekt- och landskapsingenjörsutbildningarna vid
SLU i Alnarp. Institutionen för landskapsplanering bedriver en fem
år lång utbildning till landskapsarkitekt respektive en tre år lång ut- bildning till landskapsingenjör. Friluftsliv behandlas som ett av flera
intressen inom ramen för planering. Omfånget är c:a 5 p. respektive 3 p. för de olika utbildningarna. Genom tillvalskurser i t.ex. landskaps-
vård kan ytterligare friluftslivsrelevant kunskap nås.119
Sammanfattning
Friluftsliv finns som moment inom många olika former av undervis- ning och utbildning från förskolan upp till högskolan.
Inom ramen för utövande av friluftsliv samt pedagogisk verksamhet knuten till friluftsliv finns ett relativt stort antal kortare kurser inom högre utbildning. Mer omfattande och fördjupade studier inom fri- luftsliv existerar ej.
Inom planering för friluftsliv synes situationen vad gäller högre ut- bildning vara generellt sett svagare. Friluftsliv verkar i bästa fall finnas med som en faktor inom ramen för undervisning om översiktsplane- ring enligt plan- och bygglagen.
Inom förvaltning synes också utbildningsläget vara relativt svagt. Endast moment om enstaka poäng ingår i jägmästarnas,skogsvetarnas och landskapsarkitekternas gemensamma utbildning. Kortare för- djupningskurser existerar dock.