10.1. Tillstånd och dispenser
Nedan sammanfattas de tillstånd och dispenser som bedöms vara relevanta för vägplanen, för utförligare information se Miljökonsekvensbeskrivningen för projektet.
10.1.1. Vattenverksamhet
För all vattenverksamhet gäller generell tillståndsplikt enligt 11 kap 9 § miljöbalken. Enligt 19 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet med mera omfattas vissa mindre vattenverksamheter av anmälningsplikt. Tabell 27 visar översiktligt vilka vattenverksamheter som kräver
tillstånd/anmälan, se MKB för utförligare information.
Är det uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas av åtgärden finns även möjlighet till undantag från tillståndsplikten, 11 kap 12 § miljöbalken. Det är verksamhetsutövaren som har bevisbördan att undantag är möjligt. Exempel på detta kan vara om ingen dämning sker och vattendraget/diket saknar förekomst av fisk och musslor alternativt står torrt delar av året.
För samtliga grundvattensänkningar kommer undantag från tillstånd enligt 11 kap. 12 § MB att tillämpas, se miljökonsekvensbeskrivning för bedömning.
Tabell 27. Vattenverksamheter som kräver prövning.
Typ av ärende Plats Aktuellt Lagrum Ansvarig myndighet
Tillståndspliktig
19 § Förordningen om vattenverksamhet
Länsstyrelsen
Anmälningspliktig vattenverksamhet
0/680 Förlängd ledning till befintligt dike
19 § Förordningen om vattenverksamhet
19 § Förordningen om vattenverksamhet
19 § Förordningen om vattenverksamhet
19 § Förordningen om vattenverksamhet
Länsstyrelsen
120
10.1.2. Tillstånd vid intrång i fornlämning.
Utifrån den arkeologiska förundersökningens samlade resultat kvarstår i projektet arkeologiska åtgärder i form av en arkeologisk undersökning (så kallad slutundersökning) inom fornlämning L1986:8274 (tidigare Börringe 220) en boplats från sten-/bronsålder, yngre järnålder/medeltid.
Behovet av kompletterande arkeologiska utredningar kommer att samrådas med länsstyrelsen med hänsyn till bron över Håkanstorpsvägen.
Tillstånd enligt kulturmiljölagen behövs för de ingrepp som vägutbyggnaden medför i
fornlämningsområden. Inga markintrång får genomföras innan beslut fattats av berörd länsstyrelse och tillståndet har vunnit laga kraft.
Skulle tidigare dolda och ej kända fornlämningar påträffas under arbetets gång ska arbetet genast avbrytas och aktuell länsstyrelse underrättas.
1.1.1. Masshantering
Om förorenade massor påträffas i byggskedet ska tillsynsmyndigheten omedelbart underrättas i enlighet med 10 kap 11 § miljöbalken (1998:808). De förorenade massorna ska därefter hanteras enligt gällande lagstiftning och tillsynsmyndighetens riktlinjer.
Schakt i förorenade områden får inte påbörjas innan anmälan enligt 28 § Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är godkänd av tillsynsmyndighet.
Uppschaktade massor understigande riktvärdet för MKM bör kunna återanvändas inom vägområdet.
Att återanvända massorna är miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet miljöbalken och
anmälningspliktigt (verksamhetskod 90.141) om det inte kan visas att användningen innebär mindre än ringa risk för föroreningsspridning. Om massorna inte kan återanvändas inom området ska de omhändertas som avfall och transporteras till godkänd mottagningsanläggning. Vid borttransport av jordmassor över riktvärde för KM (vid punkterna AF163, AFDIKE2 och AFDIKE4) hanteras dessa som MKM massor.
En anmälan om mellanlagring av avfall, med särskild hänsyn vid mellanlagring av asfalt, ska tas fram i enlighet med kod 90.40 i 29 kap 49 § miljöprövningsförordningen (2013:251), om mängden vid något tillfälle överstiger 10 ton men högst 10 000 ton. Asfalten får lagras i under högst ett år innan det bortskaffas eller under högst tre år innan det återvinns eller behandlas. Om asfalten innehåller stenkolstjära (som innehåller höga halter av PAH) ska det hanteras som farligt avfall.
Ska överskott av massor användas utanför arbetsområdet för anläggningsändamål klassas de som avfall. Om halterna överstiger mindre än ringa risk (MRR) ska det anmälas till den kommun där massorna ska användas. NV handbok 2010:1. Nivåer för halter och utlakning från avfall som återvinns för anläggningsändamål och som utgör en risk som är mindre än ringa (MRR), anges i
Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten.
De entreprenörer som anlitas för transporter av förorenad jord eller annat farligt avfall ska ha särskilt tillstånd enligt miljöbalkens 15 kapitel. Ansökan om tillstånd lämnas till länsstyrelsen.
En anmälan om avhjälpande åtgärder enligt 28 § förordningen (1998:889) om miljö och hälsoskydd ska inkomma till tillsynsmyndigheten (Miljökontoret i Svedala kommun) innan saneringsåtgärder påbörjas. Kommunens handläggningstid kan förväntas vara cirka 6 veckor.
10.1.3. Områden som undantas från förbud enligt miljöbalken
Vissa verksamheter eller åtgärder enligt en fastställd väg- eller järnvägsplan är undantagna från krav på prövning enligt miljöbalken. Det gäller dispens från strandskyddet, generella biotopskyddet samt
121 anmälan för samråd enligt 12 kap. 6§ miljöbalken. Dessa hanteras genom samråd i
planläggningsprocessen.
En europaväg bedöms vara ett allmänt intresse enligt 7 kap 18 c § punkt 5 miljöbalken. Lokalisering av ny E65 har gjorts utifrån att den totala miljöpåverkan minimeras och trafiksäkerhetskrav uppfylls, se kapitel 5 ”Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv”. Detta gör att alternativ placering som inte påverkar biotopskydd och strandskyddat område inte bedöms möjlig.
Påverkan på strand- och biotopskydd redovisas i kapitel 6.5 Miljö och hälsa. För de alléträd som omfattas av biotopskydd som påverkas av att Håkanstorpsvägen byggs om kommer
biotopskyddsdispens att sökas. De alléträd som påverkas av att Håkanstorpsbron anläggs ingår i vägplanen.
1.1.2. Bygglov
Anläggande av bullerskyddsplank kräver bygglov enligt plan- och bygglagens 9 kapitel.
10.2. Miljösäkring fortsatt skede
Dokumentet Miljösäkring Plan och Bygg har upprättats. I detta sammanställs identifierade
miljövärden, åtgärder och försiktighetsmått för att undvika negativa konsekvenser. Dokumentet ska vara ett levande dokument som dels utgör ett underlag i kommande skeden, dels byggs på under entreprenadskedet.
För byggtiden gäller, förutom projektspecifika skyddsåtgärderna, Trafikverkets kravdokument
”Generella miljökrav vid entreprenadupphandling” (TDOK 2012:93). Dokumentet innehåller krav på fordon, bränslen och kemikalier och representerar en basnivå som ska upprätthållas i alla
entreprenaduppdrag som utförs för Trafikverkets räkning, t.ex. att förvaring ska ske på säkert sätt och att beredskap ska finnas för hantering av läckage och utsläpp.
10.3. Miljöuppföljning
Inför entreprenadskedet tas kontrollprogram fram som beskriver hur och vad som ska kontrolleras.
Kontroller kommer minst ske av:
• Grundvattennivåer vid skyddsobjekt där det finns risk för påverkan från djupa schakter
• Ytvatten
• Anläggning av grodbarriärer
• Restriktioner vid skyddsvärda träd och biotopskyddade objekt
• Buller och vibrationer under entreprenadtid
• Masshantering
• Utmärkning och stängsling av utpekade skyddsvärda naturområden, naturobjekt samt fornlämningar som gränsar till vägområde eller område för tillfällig nyttjanderätt
122