Studiens resultat har synliggjort flera intressanta sätt att kombinera högläsning med estetiska lär-processer. Däremot vore det intressant att forska vidare i hur förskollärare på ett enklare sätt och där det krävs mindre närvarande pedagoger kan involvera estetiska lärprocesser som bild och form i större utsträckning. Detta eftersom det framkommit i studien att dessa två uttrycksformer inte får ta lika stor del i verksamheten som andra uttrycksformer. Det framkommer i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) att barn ska ges möjlighet att använda digitala verktyg på ett utvecklande och lärorikt sätt. Samtidigt som min förhoppning är att digitala verktyg i förskolan ska vara ett komple-ment till undervisningen. Därför vore det intressant att forska vidare i hur förskollärare kan kombi-nera högläsning med estetiska uttrycksformer samtidigt som de digitala verktygen finns med som ett komplement i arbetet. Ytterligare ett alternativ till fortsatt forskning skulle kunna vara att göra om denna studie men komplettera med observationer den dagen vi inte längre lever i en pandemi.
7. Referenser
Ahrne, G & Svensson, P. (2015) Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G., Ahrne, G.
& Svensson, P. Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl., s. 8 - 16). Liber.
Asp, K. (2020). Varför måste konst vara så konstigt? Om att förstå estetik och estetiska lärprocesser.
I Ehrlin, A. (red.). Estetiska uttrycksformer i teori och praktik: bild-, drama- och musikdidaktik.
(Första upplagan., s. 14 - 32). Liber.
Aulik, L. (2020a). Bild som kunskapsområde. I Ehrlin, A. (red.). Estetiska uttrycksformer i teori och praktik: bild-, drama- och musikdidaktik. (Första upplagan., s. 68 - 82). Liber.
Aulik, L. (2020b). Bildskapande i praktiken. I Ehrlin, A. (red.). Estetiska uttrycksformer i teori och praktik: bild-, drama- och musikdidaktik. (Första upplagan., s. 83 - 94). Liber.
Bjar, L. & Liberg, C. (2010). Språk i sammanhang. I Bjar, L. & Liberg, C. (red.). Barn utvecklar sitt språk. (2., [uppdaterade] uppl., s. 17 - 28). Studentlitteratur.
Bjørndal, C.R.P. (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervis-ning och handledundervis-ning. (Andra upplagan). Liber.
Bogdan, R. & Taylor, S.J. (1975). Introduction to qualitative research methods: a phenomenologi-cal approach to the social sciences. Wiley.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.). Liber.
Collins, A. (2014). Music education and the brain: What does it take to make change? Update, 32(2), 4 - 10.
Dahlbeck, P. & Persson, S. (2010). Estetik i förskolan. I Riddersporre, B. & Persson, S. (red.). Ut-bildningsvetenskap för förskolan. (1. utg., s. 191 - 207). Natur & kultur.
David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.). Studentlitteratur.
Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2020). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet.
(Andra upplagan). Liber.
Eriksson, M. (2017). Barnbokens magi: lärande samspel i sagans värld. Lärarförlaget.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P.
(red.). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl., s. 34 - 54). Liber.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som be-greppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige, 17(3–4), 152170.
Hämtad från: http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/15890/sociokulturella_perspektiv.pdf?
fbclid=IwAR0J-YHbh9URLx5c7KBEBCoq2VYeafNFgGxhoZ7kgkxuZYHOSSVfGFT8RvQ Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. I Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl., s. 93 - 113). Liber.
Larsson, K. (2016). Att få barnets språk att växa: strategier för språkutveckling i förskolan, skolan och hemma. (3. uppl.). Stefan Hertz utbildning.
Liberg, C. (2010). Samtalskulturer - samtal i utveckling. I Bjar, L. & Liberg, C. (red.). Barn utveck-lar sitt språk. (2., [uppdaterade] uppl., s. 77 - 100). Studentlitteratur.
Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. (1. uppl.). Studentlitteratur.
Lund, H. (2020). Drama som kunskapsområde. I Ehrlin, A. (red.). Estetiska uttrycksformer i teori och praktik: bild-, drama- och musikdidaktik. (Första upplagan., s. 95 - 105). Liber.
Melander, H. (2013). Att lära av varandra. Om social mediering i en elevgrupp. Pedagogisk Forsk-ning i Sverige, 18(1-2), 14016788. Hämtad från: https://www.google.se/url?
sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=&cad=rja&uact=8&ved=2ahUKEwi82IWfktrvAh-XNs4sKHZqrCFoQFjAAegQIAxAD&url=https%3A%2F%2Fopen.lnu.se%2Findex.php%2FPFS%
2Farticle%2Fdownload%2F1358%2F1202&usg=AOvVaw2y-0Gk_hhyxsd3UMJbCdyx
Nationalencyklopedin, barnlitteratur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/barnlitteratur (hämtad 2021-03-31).
Nikolajeva, M. (2017). Barnbokens byggklossar. (Upplaga 3). Studentlitteratur.
Pedagogiskt program för förskolan. (1987). Stockholm: Kundtjänst, Allmänna förl. [distributör].
Hämtad från: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30947
Pramling Samuelsson, I., Klerfelt, A. & Asplund Carlsson, M. (1993). Lära av sagan. Studentlitte-ratur.
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2016). Lärandets grogrund: perspektiv och förhållnings-sätt i förskolans läroplan. (3., [uppdaterade] uppl.). Studentlitteratur.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G., Ahrne, G. &
Svensson, P. Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl., s. 220 - 236). Liber.
Ryan, G.W. & H.R. Bernard. (2003). Techniques to identify themes. Field Methods, 15, s. 85 - 109.
Sternudd, M.M.F. (2000). Dramapedagogik som demokratisk fostran?: fyra dramapedagogiska perspektiv : dramapedagogik i fyra läroplaner. Diss. Univ. Uppsala.
Svensson, A. (1998). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. Studentlitteratur.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Skolverket.
Szklarski, A. (2019). Fenomenologi. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys.
(Upplaga 3., s. 148 - 164). Liber.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Vetenskapsrå-det. Hämtad från: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/
God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Daidalos.
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Daidalos.
Westin, B. (2020a). Musik som kunskapsområde. I Ehrlin, A. (red.). Estetiska uttrycksformer i teori och praktik: bild-, drama- och musikdidaktik. (Första upplagan., s. 125 - 136). Liber.
Westin, B. (2020b). Musik i praktiken. I Ehrlin, A. (red.). Estetiska uttrycksformer i teori och prak-tik: bild-, drama- och musikdidaktik. (Första upplagan., s. 137 - 153). Liber.
Öfverström, Christel. (2006). Upplevelse, inlevelse och reflektion – drama som en aktiv metod i lä-randet. En teoretisk analys och en empirisk undersökning av hur lärare tänker när de använder dra-ma som metod. Licentiatavhandling, Linköpings universitet.
8. Bilagor
Bilaga 1
Hej!
Jag läser sista terminen på förskollärarprogrammet och ska nu skriva mitt examensarbete. Jag letar därför förskollärare som jobbar inom förskolan och är intresserade av att delta i min studie, där syf-tet är att bidra med kunskap om hur förskollärare kombinerar högläsning av barnlitteratur med este-tiska lärprocesser för att stimulera barns språkliga utveckling. Är det någon som känner att de kan tänkas ställa upp får ni gärna skriva en kommentar nedan så återkommer jag med mer information inom kort. Skulle vara väldigt tacksam för ditt deltagande.
Bilaga 2
Hej!
Jag heter Frida Dahl och är för närvarande en student på Luleå Tekniska Universitet som läser sista terminen på förskollärarutbildningen och ska nu skriva mitt examensarbete under våren 2021. Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om hur förskollärare kombinerar högläsning av barn-litteratur med estetiska lärprocesser för att stimulera barns språkliga utveckling.
Som metod i min studie kommer jag att använda mig av en muntlig intervju över telefon som jag hoppas du vill delta i. Jag kommer att spela in samtalet och även föra anteckningar över det som sägs. Din medverkan är frivillig och du har när som helst rätt att avbryta din medverkan. Jag vill även informera om att det insamlade materialet kommer avidentifierats vilket innebär att inget jag skriver kommer kunna kopplas ihop med just dig och din förskola, utan det som skrivs i min studie kommer ske med fingerade namn och förskolans namn kommer inte att nämnas. Det är enbart jag (Frida) som kommer att ha tillgång till materialet och när examensarbetet är godkänt och avslutat kommer det insamlade materialet att förstöras.
Varmt tack för er medverkan!
Vid eventuella frågor eller funderingar är ni välkommen att kontakta mig.
Med vänliga hälsningar Frida Dahl, 073-xxx xx xx.