Här kommer en beskrivning av det fortsatta arbetet och vad den ska innehålla.
Webbaserade programmet
Arbetet med det webbaserade programmet är nog det mest omfattande, både arbetsmässigt och tidsmässigt. Det som ska produceras till det webbaserade anvisningsprogrammet är:
En fullständig prototyp av programmet.
Analysera hur den ska fungera och hur den ska se ut, rent layout – mässigt.
Vad den ska innehålla
Hur checklistorna ska användas och se ut
Hur mallarna ska se ut och hur de ska användas
Hur man ska lägga upp det på datorn för att undvika att det blir obegriplig eller för stort och ohanterligt
Dokumentsmallarna och övriga mallar som ska tas fram är:
- Behovsunderlag - Lokalprogram - Byggnadsprogram - Tekniskt program - Miljöprogram
- Rumsfunktionsprogram - Tomtutredningsmall - Ekonomisk utredningsmall
- Utvärderingsmall för både produkt - och projektuppföljning - Tidplansmall
- Kravformulär både till brukare och till byggherre Checklistor som ska framställas är:
- Verksamhetsbeskrivning - Problemanalys
- Behovsutredning
- Kravformulär får både byggherre och brukare - Tekniskt program
- Lokaliseringsutredning - Ekonomisks utredning - Utvärdering
Det kan tillkomma ytterligare listor eller mallar, beroende på vad som kommer fram i analysen av förstudien. Det får dock inte bli för omfattande och för stort, för då kommer ingen att kunna sätta sig in i allt material. Om några av mallarna eller checklistorna redan finns på kommunen kommer dessa givetvis inte att bearbetas, om de är tillämpade av hela organisationen.
Dokumentet
Dokumentet ska innehålla en beskrivning av arbetsförfarandet i byggnadsprocessen. Vi kommer att föreslå att man anammar den cykliska byggnadsprocessens synsätt i organisationen. Detta för att alla ska inse vikten av att tänka långsiktigt. Dessutom kommer vi att visa varför man ska använda sig av detta tankesätt. En del av informationen som ska in i dokumentet är redan producerat i stora drag i examensarbetet, men huvudmålet med examensarbetet var att identifiera vad problemet var, medan dokumentet kommer med förslag på lösning av problemen.
Erfarenhetsåterföring
När det gäller arbetsförfarandet i skedet; erfarenhetsåterföringen, kommer studiebesök att göras för att se hur andra aktörer arbetar med erfarenhetsåterföringen och hur de sedan använder sig av informationen från detta skede i kommande projekt.
7. REFERENSER
Litteratur
[1] Wermelin, Ingemar, ”Byggherrens Kvalitetssäkring” AB Byggtjänst 1997, Stockholm.
ISBN 91-7332-828-6
[2] Ryd, Nina; ”Byggnadsprogram som informationsbärare i byggprocessen” Chalmers Repro, Göteborg 2001. ISSN: 1650-6340-2001-2
[4] Patel, R och Davidsson B, ”Forskningsmetodik” Studentlitteratur Lund, 1991 ISBN 91-44-30951-1
[5] Wiedersheim. Paul F, Eriksson. L ”Att utreda och rapportera” Liber, 1987. ISBN 91-38-61783-8
[8] Fristedt, Sven och Ryd, Nina; ”Att lyckas med program” Byggförlaget 2004, Stockholm.
ISSN 0284-7809.
[9] Wannheden, Christer, Akademiska hus, ”Riktlinjer för projektering”. Arktryckarna AB, 2000 Göteborg, ISBN 91-88826-02-3
[18] Fristedt, Sven och Ryd, Nina; ”Ju förr desto bättre” U.F.O.S. och Svenska Kommunförbundet 2003, Stockholm. ISBN: 91-7289-179-X.
[19] Nordstrand, Uno; ”Byggprocessen” Liber AB 2000. ISBN 91-47-01169-6.
Dokument och rapporter
[7] Oldstedt, Eva, ”Att tänka kritiskt” Utgiven av Stockholms universitets Pedagogiska institution 2001. ISBN: 91-7265-369-8
[10] Lehtinen, Kaarle och Martonen, Tom, ”User needs evaluation” Otaniemi, 3.11.2004 [11] ”Tidiga skeden i byggnadsprocessen” mars 2004, Fortifikationsverket
[16] ”Objektledarpärmen” Försvarsmakten, Högkvarteret, 2001
[17] ”Kvalitet och effektivitet i bygg och förvaltningsprocessen” Bygga, bo och förvalta, Tryck AB Elanders Novum, Stockholm 2003, ISBN: 91-9745080-3-1
[14]”Ledning av byggprojekt” Företagen Sveriges arkitekter, bygg- och teknikkonsulter;
samverkan.
[15] ”Projekthandlingar Lokaler (Projlok)” Fortifikationsverket fastighetsstaben, Handbok 1999
Artiklar
[29] Ingemar Dahlquist, ”Kvalitetsarbete i kommunerna” 021119, i tidningen
”Byggnadsarbetaren”
Föreläsningsmaterial
[28] “Royal academy of engineering”
Muntliga referenser
Aili, Bengt, “Tirsén och Aili” i Luleå Andersson, Gunnar, ”FortV” i Boden Askebrand, Roland ”Riksbyggen” i Luleå Callne, Hans ”Carlbro AB” i Boden Gabrielsson, Anna ”Lulebo AB”
Nordström, Göran ”Luleå Kommun, Tekniska förvaltningen”
Strand, Håkan ”Carlbro AB” i Boden
Taavo, Bo ”Luleå Kommun, Tekniska förvaltningen”
Tano, Håkan ”FK N” i Boden
Sandberg, Fredrik ”Tirsén och Aili” i Luleå
Ström, Daniel ”LTU” i Luleå Wiklund, Berth ”FortV” i Boden
Wredendal, Lars ”Tirsén och Aili” I Luleå
Wänstedt, Mikael ”Luleå Kommun, Tekniska förvaltningen”
Hemsidor på Internet:
[3] www.boverket.se 050310
[6]http://susning.nu/forskningsprocessen 050516
[12] http://www.arkitur.se/metoder/metindex.htm 050405
[13] www.mjolby.se/cgi-bin/datasidor/infosida.asp?sida=2160&menysida =2158-5k 050405 [20] www.lulea.se 050321
[21] http://TF.lulea.se 050321 [22] www.fortv.se 050420 [23] www.mil.se 050424 [24] www.carlbo.se 050509 [25] www.riksbyggen.se 050512 [26] www.tirsen-aili.se 050512 [27] www.lulebo.se 050513
BILAGOR
Bilaga 1 Uppbyggnad av byggnadsprocessen
De inledande skedena i byggnadsprocessen styrs av att byggherre och brukare informerar sig om vad som kan vara problemen och identifiera behoven. Därför är det viktigt att all
information i byggnadsprocessens inledning blir illustrativ och begriplig även för brukarna så att större kreativitet skapas hos alla medverkande i projektet. [11]
De avslutande skedena styrs av att funktionella och tekniska krav på byggnader och anläggningar ska överföras på entreprenörer och kontroll av utförande ska ske med egenkontroll och verifiering. Informationen riktas åt tekniker och är i form av ritningar, beskrivningar, standarder, med mera.
Här nedan följer en kortare beskrivning av de olika skedena i byggnadsprocessen. Detta för att tydliggöra byggnadsprocessens förfarande och indelning.
Programskedet
Programskedet kan indelas i tre stora faser; Förstudie, Utredning och Programskrivning.
Programskedet ska ske i dialog mellan brukare och byggherre. Slutprodukten i programskedet är byggnadsprogrammet.
Förstudien
Uppgiften i förstudien är att göra en verksamhetsanalys och arbeta fram en
verksamhetsbeskrivning, att precisera behovet och att ta fram en grov ekonomisk ram.
Förstudien är en översiktlig problemidentifiering och behovsanalys. Målet med förstudien är att fatta beslut om fortsatt arbete. Resultat ska presenteras i form av ett behovsunderlag.
Utredningsarbete
I utredningsarbetet ska de analyser och undersökningar som gjorts i förstudien fördjupas, kompletteras och breddas. Byggherrens krav och önskemål ska tas med och dessutom ska alla förutsättningar och villkor klarläggas som kan påverka den kommande projekteringen.
Programarbete
I programarbetet ska utredningsarbetet och behovsunderlaget sammanställas till ett dokument, ett byggnadsprogram.
En mer utförlig beskrivning finns längre fram i dokumentet.
Projekteringsskedet
Projektering innebär att skapa ett byggnadsverk som uppfyller byggherrens önskemål och krav enligt byggnadsprogrammet. Bygghandlingarna ska sedan kunna användas som underlag i uppförandet av byggnaden eller anläggningen. Även detta skede delas upp i två huvuddelar, systemutformning och detaljutformning. I systemutformningen arbetar man med att utforma och fastställa byggnadens konstruktionssystem och de olika installationssystemen på så sätt att alla krav i byggnadsprogrammet uppfylls. Målet är att produktbestämningen ska vara avslutad efter systemskedet i form av systemhandlingar. Dessa utgör även underlag för detaljutformningen och för kontroll av projektets tids - och kostnadsramar.
I detaljutformningen ska alla dimensioneringar av samtliga byggnadskonstruktioner och installationskomponenter slutföras. Resultatet ska vara bygghandlingar. Dessa bygghandlingar ska vara i form av ritningar, beskrivningar och förteckningar.
Byggnadsskedet
Skedet påbörjas med en entreprenadupphandling. Nästa steg i processen är själva
produktionen, då objektet färdigställs och avslutas med en slutbesiktning av objektet. En mer utförlig beskrivning av byggnadsskedet finns i annan litteratur. Man bör ha i åtanke att byggherren bär ansvar för kvalitetssäkringen i detta skede enligt PBL.
Erfarenhetsåterföringen
Byggherren är ansvarig för utvärderingen, då det främst ligger i hans intresse för att lyckas i kommande projekt. Utvärderingen kan även den delas upp i två delar, dels
projektutvärderingen och dels produktutvärderingen. Projektutvärderingen bör ske när
byggnadsprojektet är avslutat och innefatta alla involverade aktörer. Produktutvärderingen bör utföras efter en viss tid då brukaren hunnit nyttja objektet.
Förvaltningsskedet
Ansvarig för detta skede är fastighetsförvaltaren. Tidsmässigt och även kostnadsmässigt är detta skede det mest omfattande. Varför detta skede har lyfts fram som en del av
byggnadsprocessen är för att påvisa att man faktiska kan göra besparingar i organisationen genom att i ett tidigt skede förvisa sig om att de val man gör är långsiktiga.
Bilaga 2 Kvalitetsplan
Kvalitetsplanen kan innehålla följande punkter:
Precisering av de arbetsuppgifter beställaren själv utför.
Övrig organisation, ansvar och befogenheter, gränsdragningar mellan inblandade aktörer.
Uppgifter om vilka referenser och anvisningar som ska gälla.
Vilka kvalitetsmål som ska gälla, vilka kriterier som är av överordnad resp.
underordnad betydelse.
Krav på externa konsulter och entreprenörer vad gäller kvalitetssäkring, t.ex. att kvalitetsplan ska tas fram för respektive part.
Krav på aktörers egenkontroll med verifiering av resultat.
Uppgift om när och hur aktörer gör sina verifieringar.
Krav i övrigt som särskilt ska uppmärksammas. Detta kan gälla både processen som sådan och de särskilda åtgärder som krävs för att garantera vissa produkter, t.ex.
- Speciella funktionskrav som ska tillgodoses - Speciella tekniska krav.
- Speciella estetiska, ekonomiska eller tidsmässiga krav.
- Speciellt tillvägagångssätt vid kontakter mellan myndigheter, brukare, press eller allmänhet.
- Former för provning, mätning m.m.