Vid genomförandet av denna studie har tankar väckts kring fortsatt forskning. Kopplat till den kroppspositiva rörelsen vore det intressant att undersöka hur icke-kvinnor, vilka är tjocka, ev.
utsätts för förtryck, samt undersöka tjocka kvinnors och mäns erfarenheter online utifrån ett mer intersektionellt perspektiv. I och med sociala mediers popularitet är det inte heller nödvändigtvis en viss app eller hemsida som behöver vara i fokus; forskning behövs kring hur den kroppspositiva rörelsen ser ut och förändras i takt med utvecklingen av sociala medier och olika plattformar.
Det vore också intressant att fokusera på vilka konsekvenserna blir för tjocka som utsätts för förtryck och stigmatisering, till exempel psykisk ohälsa. En annan idé är att undersöka hur socionomprogrammet ser på denna typ av förtryck och hur det lyfts i utbildningen, om det gör det? Min erfarenhet är att den diskriminering som tjocka personer utsätts för inte lyfts i utbildningen; under de sex terminer jag har studerat på socionomprogrammet har det inte lyfts alls. Det vore intressant att veta om det finns någon särskild anledning till att förtrycket mot tjocka inte tas upp? Det intersektionella perspektivet diskuteras genomgående under utbildningen och kroppsstorlek skulle ju kunna vara en del av den diskussionen, och/eller den feministiska diskussionen, då det är en faktor som påverkar människans livskvalité. Kan det handla om att det finns en syn om att en tjock människa kan slippa bli förtryckt om hen ”bara”
går ner i vikt, att den tjocka personen har ett eget ansvar huruvida hen blir förtryckt eller inte?
Detta till skillnad från till exempel sexualitet och etnicitet, faktorer som ses som oföränderliga jämfört med kroppsstorlek. Oavsett så hade det varit önskvärt med fler diskussioner om utseende och kroppen, särskilt i en tid som mycket tack vare sociala medier m.m. lägger stort fokus på yta och utseende. Det vore också intressant att undersöka huruvida socialarbetare ser tjocka personer som en förtryckt grupp och hur de i så fall arbetar för att stärka gruppen, eller om de själva sitter på mycket fördomar om tjocka. Upplever socialarbetarna att de har fått kunskap om den diskriminering tjocka personer, och framförallt kvinnor, möter?
8.3 Avslutning
Det saknas mycket forskning kring tjocka kroppspositiva kvinnor på Instagram och övriga sociala medier. Då gruppen är utsatt för förtryck och stigmatisering är det viktigt att mer forskning genomförs på området. Inom det sociala arbetet är det viktigt att vara medveten om den stigmatisering, diskriminering och reaktioner tjocka kvinnor kan möta, likaså att vara medveten om att det finns sätt för kvinnorna att stärka den egna självbilden och förändra sin livskvalité. Som socialarbetare är det också av betydelse att veta att det är ett ämne som berör barn, unga och vuxna. Förhoppningen med denna studie är att människor börjar prata om de attityder, reaktioner och normer som skadar och påverkar människor, ibland för resten av livet. Oavsett profession eller roll i samhället så bör alla fundera över hur de själva använder ordet tjock, vilka värderingar som läggs i ordet och huruvida man upprätthåller förtrycket och de stereotypa bilder som finns kring tjocka. På så vis kan livsvillkoren för tjocka personer förändras och förbättras.
Referenser
Afful, A.A., & Ricciardelli, R. (2015). Shaping the Online Fat Acceptance Movement:
Talking about Body Image and Beauty Standards. Journal of Gender Studies 24(4), 453-472.
doi: 10.1080/09589236.2015.1028523
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer?. Stockholm: Natur och kultur.
Ata, R.N., & Thompson, K. (2010). Weight Bias in the Media: A Review of Recent Research.
Obesity Facts, 3(1), 41 – 46. doi: 10.1159/000276547
Bartky, S.L. (2003). Foucault, Femininity, and the Modernization of Patriarchal Power. In R.
Weitz (Ed.), The Politics of Women’s Bodies: Sexuality, Appearance, And Behavior (pp. 25 – 45). New York: Oxford University Press.
Brochu, P.M., Pearl, R.L., Puhl, R.M., & Brownell, K.D. (2014). Do Media Portrayals of Obesity Influence Support for Weight-Related Medical Policy? Health Psychology, 33(2), 197 – 200. doi: 10.1037/a0032592
Brown, Z. & Tiggemann, M. (2016). Attractive celebrity and peer images on Instagram:
Effect on women’s mood and body image. Body Image, 19, 37 – 43. doi:
10.1016/j.bodyim.2016.08.007
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Campos, P., Saguy, A., Ernsberger, P., Oliver, E., & Gaesser, G. (2006). The epidemiology of overweight and obesity: public health crisis or moral panic? International Journal of
Epidemiology, 35(1), 55 -60. doi: 10.1093/ije/dyi254
Chrisler, J.C. (2012). “Why Can’t You Control Yourself?” Fat Should Be a Feminist Issue.
Sex Roles, 66(9), 608 – 616. doi: 10.1007/s11199-011-0095-1
Davis, H.A., & Bowman, S.L. (2015). Examining Experiences of Weight-Related Oppression in a Bariatric Sample: A Qualitative Exploration. Translational Issues in Psychological Science, 1(3), 271 – 286. doi: 10.1037/tps0000036
De Brún,A., McCarthy, M., McKenzie, K. & McGloin, A. (2014). Weight stigma and narrative resistance evident in online discussions of obesity. Appetite, 72, 73 – 81. doi:
10.1016/j.appet.2013.09.022
Dickins, M., Thomas, S. L., King, B., Lewis, S., & Holland, K. (2011). The role of the fatosphere in fat adults’ responses to obesity stigma: A model of empowerment without a
focus on weight loss. Qualitative Health Research, 21(12), 1679–1691. doi:
10.1177/1049732311417728
Ekelund, U., Ward, H.A., Norat, T., Luan, J., May, A.M., Weiderpass, E., … Riboli, E.
(2015). Physical activity and all-cause mortality across levels of overall and abdominal adiposity in European men and women: the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition Study (EPIC). The American Journal of Clinical Nutrition, 101(3), 613–621.
doi: 10.3945/ajcn.114.100065
Fikkan, J. L., & Rothblum, E. (2011). Is fat a feminist issue? Exploring the gendered nature of weight bias. Sex Roles, 66(9), 575 - 592. doi:10.1007/s11199-011-0022-5
Fredrickson, B. L., & Roberts, T-A. (1997). Objectification theory: Toward Understanding Women’s Lived Experiences and Mental Health Risks. Psychology of Women Quarterly, 21(2), 173 – 206. doi: 10.1111/j.1471-6402.1997.tb00108.x
Friedman, M. (2012). Fat is a Social Work Issue: Fat Bodies, Moral Regulation, and the History of Social Work. Intersectionalities: A Global Journal of Social Work Analysis, Research, Polity, and Practice, (1), 53 – 69. Från
http://journals.library.mun.ca/ojs/index.php/IJ/article/view/350/223
Friedman, K. E., Reichmann, S.K., Costanzo, P.R., Zelli, A., Ashmore, J.A., & Musante, G.J.
(2005). Weight Stigmatization and Ideological Beliefs: Relation to Psychological Functioning in Obese Adults. Obesity Research, 13(5), 907 – 916. doi: 10.1038/oby.2005.105
Furnham, A., & Nordling, R. (1998). Cross-cultural differences in preferences for specific male and female body shapes. Personality and Individual Differences, 25, 635 – 648. doi:
10.1016/S0191-8869(98)00076-2
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Grogan, S. (2017). Body image: understanding body dissatisfaction in men, women and children. London: Routledge, Taylor & Francis Group.
Hannam, J. (2013). Feminism. Lund: Studentlitteratur.
Hedenus, A., & Björk, S. (2015). Inledning. I A. Hedenus., S. Björk., & O. S Gréen (red:er), Feministiskt tänkande och sociologi: Teorier, begrepp och tillämpningar. (s. 21 – 38). Lund:
Studentlitteratur.
Huizinga, M.M., Cooper, L.A., Bleich, S.N., Clark, J.M., & Beach, M.C. (2009). Physician Respect for Patients with Obesity. Journal of General International Medicine, 24(11), 1236 – 1239. doi: 10.1007/s11606-009-1104-8
Institutet för språk och folkminnen. (2016). Nyord: Kroppsaktivism. Hämtad 12 mars, 2017, från Institutet för språk och folkminnen, från
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyord/aktuellt-nyord-2016/2016-10-13-kroppsaktivism.html
Kemper, H.C.G., Stasse-Wolthuis, M., & Bosman, W. (2004). The prevention and treatment of overweight and obesity. Summary of the advisory report by the Health Council of the Netherlands. The Netherlands Journal of Medicine, 62(1), 10 – 17. Från
http://www.njmonline.nl/issue.php?i=48
Kulick, D. (2004). Queerteori, performativitet och heteronormativitet – några grundläggande begrepp. I A-C. Olsson & C. Olsson (Red.), I den akademiska garderoben (s. 21 – 36).
Stockholm: Atlas.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lawrence S.A., Hazlett, R., & Abel, E.M. (2012). Obesity Related Stigma as a Form of Oppression: Implications for Social Work Education. Social Work Education, 31(1), 63-74, doi: 10.1080/02615479.2010.541236
Lewis, S., Thomas, S.L., Blood R.W., Castle, D.J., Hyde, J., & Komesaroff, P.A. (2011).
How do obese individuals perceive and respond to the different types of obesity stigma that they encounter in their daily lives? A qualitative study. Social Science & Medicine, 73(9), 1349 – 1356. doi: 10.1016/j.socscimed.2011.08.021
Lydecker, J.A., Cotter, E.W., Palmberg, A.A., Simpson, C., Kwitowski, M., White, K., &
Mazzeo, S.E. (2016). Does this Tweet make me look fat? A content analysis of weight stigma on Twitter. Eating and Weight Disorders, 21(2), 229 – 235. doi:10.1007/s40519-016-0272-x Major, B., Hunger, J.M., Bunyan, D.P., & Miller, C.T. (2014). The ironic effects of weight stigma. Journal of Experimental Social Psychology, 5, 74 – 80. doi:
10.1016/j.jesp.2013.11.009
Malterud, K. (2001). Qualitative research: standards, challenges, and guidelines. The lancet, 358(9280), 483 – 488. doi:10.1016/S0140-6736(01)05627-6
Muehlenkamp, J.J., Swanson, J.D., & Brausch, A.M. (2005). Self-objectification, risk taking, and self-harm in college women. Psychology of Women Quarterly, 29(1), 24 – 32. doi:
10.1111/j.1471-6402.2005.00164.x
Mukhopadhyay, S. (2008). Do women value marriage more? The effect of obesity on cohabitation and marriage in the USA. Review of Economics of the Household, 6(2), 111 – 126. doi: 10.1007/s11150-007-9025-y
Mulinari, D., & Essevald, J. (2015). Feministiskt teoretiskt arbete. I A. Hedenus., S. Björk., &
O. S Gréen (red:er), Feministiskt tänkande och sociologi: Teorier, begrepp och tillämpningar.
(s. 39 – 60). Lund: Studentlitteratur.
Nordström P., Pedersen N.L., Gustafson Y., Michaëlsson K., & Nordström A. (2016). Risks of Myocardial Infarction, Death, and Diabetes in Identical Twin Pairs With Different Body Mass Indexes. JAMA Intern Med. 2016;176(10):1522-1529.
doi:10.1001/jamainternmed.2016.4104
Pearl, R.L., Puhl, R.M., & Brownell, K.D. (2012). Positive Media Portrayals of Obese Persons: Impact on Attitudes and Image Preferences. Health Psychology, 31(6), 821 – 829.
doi: 10.1037/a0027189
Pingitore, R., Dugoini, B.L., Tindale, R.S., & Spring, B. (1994). Bias Against Overweight Job Applicants in a Simulated Employment Interview. Journal of Applied Psychology, 79(6), 909 – 917.doi: 10.1037/0021-9010.79.6.909
Polinko, N.K., & Popovich, P.M. (2001). Evil Thoughts But Angelic Actions: Responses to Overweight Job Applicants. Journal of Applied Social Psychology, 31(5), 905 – 924. doi:
10.1111/j.1559-1816.2001.tb02655.x
Puhl, R.M., & Brownell, K.D. (2001). Bias, Discrimination, and Obesity. Obesity Research, 9(12), 788 – 805. doi: 10.1038/oby.2001.108
Puhl, R.M., & Brownell, K.D. (2003). Psychosocial origins of obesity stigma: toward changing a powerful and pervasive bias. Obesity reviews, 4(4), 213 – 227. doi:
10.1046/j.1467-789X.2003.00122.x
Puhl, R.M., & Heuer. C.A. (2009). The Stigma of Obesity: A Review and Update. Obesity, 17(5), 941 – 964. doi: 10.1038/oby.2008.636
Roehling, P.V. (2012). Fat is a Feminist Issue, but it is Complicated: Commentary on Fikkan and Rothblum. Sex Roles, 66(9), 593 – 599. doi:10.1007/s11199-011-0059-5
Rosenberg, T. (2002). Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas.
Saguy, A. (2012). Why Fat is a Feminist Issue. Sex Roles, 9(2012), 600 – 607. doi:
10.1007/s11199-011-0084-4
Sastre, A. (2014). Towards a Radical Body Positive: Reading the Online “Body Positive Movement”. Feminist Media Studies, 14(6), 929 – 943. doi: 10.1080/14680777.2014.883420 Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering. (2002). Fetma – problem och åtgärder. Hämtad 11 maj, 2017, från Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering, http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/fetma---problem-och-atgarder/
Stjerna, M-L. (2007). Föreställningar om mat och ätande: Risk, kropp, identitet och den
”ifrågasatta” maten i vår tid. Akademisk avhandling, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. Från
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A197501&dswid=8954
Swami, V., Coles, R., Wyrozumska, K., Wilson, E., Salem, N., & Furnham, A. (2010).
Oppressive beliefs at play: Associations Among Beauty Ideals And Practices And Individual Differences In Sexism, Objectification Of Others And Media Exposure. Psychology of Women Quarterly, 34(3), 365 – 379. doi:10.1111/j.1471-6402.2010.01582.x
The International Association of Schools of Social Work. (2014). Global definition of social work. Hämtad 1 mars, 2017, från The International Association of Schools of Social Work, från https://www.iassw-aiets.org/global-definition-of-social-work-review-of-the-global-definition/
Tiggemann, M., & Zaccardo, M. (2015). “Exercise to be fit, not skinny”: The effect of fitspiration imagery on women’s body image. Body Image, 15, 61 – 67. doi:
10.1016/j.bodyim.2015.06.003
Tomiyama, J.A. (2014). Weight stigma is stressful. A review of evidence for the Cyclic Obesity/Weight-Based Stigma model. Appetite, 82, 8 – 15. doi: 10.1016/j.appet.2014.06.108
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 28 februari, 2017, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Weitz, R. (2003). A History of Women’s Bodies. In R. Weitz (Ed.), The Politics of Women’s Bodies: Sexuality, Appearance, And Behavior (pp. 3 – 11). New York: Oxford University Press.
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (u.å). Constitution of WHO: principles. Hämtad 11 maj, 2017, från World Health Organization, http://www.who.int/about/mission/en/
Bilagor
Bilaga 1: Informationsbrev
Hej!
Jag heter Ida Ekeberg och studerar sjätte terminen på socionomprogrammet vid Mittuniversitetet. Under den här terminen kommer jag skriva min kandidatuppsats på 15 högskolepoäng. Det ämne jag har valt att fokusera på är kroppspositiva kvinnor som är inte är normsmala.
Syftet med denna studie är att undersöka hur icke normsmala kvinnor använder Instagram som plattform för att lyfta den icke normsmala kroppen samt vilka reaktioner deras inlägg möts av. Jag kommer genomföra intervjuer med kvinnor som är över 18 år, inte är normsmala och som lägger upp bilder på sig själva på Instagram samt kallar sig kroppspositiva. Jag kommer genomföra intervjuerna under april månad. Intervjun beräknas ta mellan 30 – 60 minuter och kommer spelas in för att sedan raderas senast den 2 juni 2017 då kandidatuppsatsen ska vara inlämnad. Intervjun kommer genomföras via Skype, om du bor i närheten av Umeå eller Östersund kan vi försöka mötas upp istället.
Ditt deltagande är frivilligt och du kan avbryta din medverkan när som helst utan någon motivering. Dina svar behandlas konfidentiellt, så att ingen specifik person kan kopplas till resultaten, och ditt namn kommer fingeras i uppsatsen. Inga obehöriga kommer ha tillgång till materialet.
Min handledare heter Emelie Miller och är doktorand vid avdelningen för socialt arbete på Mittuniversitetet. Har ni några frågor eller funderingar kan ni också kontakta henne.
Vid frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta mig:
Ida Ekeberg
Bilaga 2: Samtyckesblankett
Syftet med denna studie är att undersöka hur icke normsmala kvinnor använder Instagram som plattform för att lyfta den icke normsmala kroppen samt vilka reaktioner deras inlägg möts av. Intervjun kommer spelas in, och kommer raderas då uppsatskursen är slut, dvs 2 juni 2017.
Mitt deltagande är frivilligt och jag kan avbryta min medverkan när som helst utan någon motivering. Om jag inte vill besvara någon fråga så behöver jag inte det. Inga obehöriga kommer ha tillgång till materialet. Ingen specifik person kommer kunna kopplas till resultaten och mitt namn kommer inte finnas med i uppsatsen.
Efter att ha tagit del av ovanstående uppgifter samtycker jag härmed till att delta i studien.
Ort och datum:
________________________________________________________________
Informant
________________________________________________________________
Student
________________________________________________________________