Självständigt arbete på grundnivå
Independent degree project first cycle
Socialt arbete 15 hp Social Work
”Även om jag älskar min kropp så hatar ju fortfarande alla andra den”
En kvalitativ studie om tjocka kroppspositiva kvinnors erfarenheter av att ta plats på Instagram
Ida Ekeberg
MITTUNIVERSITETET
Avdelningen för Socialt arbete
Examinator: Masoud Kamali, Masoud.Kamali@miun.se Handledare: Emelie Miller, Emelie.Miller@miun.se Författare: Ida Ekeberg, idek1400@student.miun.se Utbildningsprogram: Socionomprogrammet, 210 hp Huvudområde: Socialt arbete
Termin, år: VT, 2017
Sammanfattning
Att vara tjock förknippas bland annat med att vara korkad, lat, självisk och misslyckad. Om man ständigt får höra att man är avvikande, fel eller sjuk kan livet påverkas negativt. Den icke-normsmala kroppen har förutom fördomar också lidit av bristande representation i media och på sociala nätverk online. På senare år har motreaktioner mot hämmande kroppsnormer uppstått i rörelser som kroppspositivismen. Syftet med denna studie är att med ett feministiskt perspektiv få fördjupad kunskap kring hur tjocka kroppspositiva kvinnor använder Instagram som plattform för att lyfta den tjocka kroppen och vilka reaktioner de möts av. Resultatet bygger på sex semi-strukturerade intervjuer, som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Objektifieringsteori, queerteori och tidigare forskning har legat till grund för analys och tolkning av materialet. Av resultatet framgår att kvinnorna med hjälp av Instagram lyckats förändra sin negativa kroppssyn och sitt självhat. Genom Instagram har kvinnorna funnit likasinnade, gemenskap och empowerment. Trots negativa reaktioner och kommentarer har kvinnornas livskvalité förbättrats sedan de blev aktivt kroppspositiva på Instagram och deras konton kan ses som en feministisk handling i att ta plats och bryta normer.
Nyckelord: Tjock, Instagram, Stigmatisering, Självhat, Diskriminering, Feminism, Intersektionalitet, Kropp
Tack!
Jag vill rikta ett stort tack till de kvinnor som har delat med sig av sina tankar och erfarenheter med mig, utan er hade denna studie inte varit möjlig att genomföra!
Jag vill även tacka min handledare Emelie Miller för stöd, tips och råd – det har betytt oerhört mycket under denna tid. Tack också till vänner och familj som har bidragit med hjälp och motivation.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Bakgrund 2
1.2 Relevans för socialt arbete 4
2. Syfte och frågeställningar 5
2.1 Avgränsning 5
2.2 Definition 5
3. Tidigare forskning 7
3.1 Stigmatisering och diskriminering av tjocka 7
3.2 Kroppspositivism 8
3.3 Stigmatisering av tjocka på internet 8
3.4 Tjocka kvinnors erfarenheter som feministisk fråga 9
4. Teoretiska perspektiv 10
4.1 Feminism 10
4.2 Objektifieringsteori 10
4.3 Queerteori 11
5. Metod 13
5.1 Vetenskapsteoretisk positionering 13
5.2 Urval 13
5.3 Tillvägagångssätt datainsamling 14
5.4 Analysmetod 15
5.5 Redovisning av sökmotorer och sökord 16
5.6 Etiska överväganden 17
5.7 Validitet och reliabilitet 18
5.8 Författarens förförståelse 19
6. Resultat 21
6.1 En helt ny livskvalité 21
6.1.1 Känslor som har präglat kvinnornas liv 21
6.1.2 Kroppspositivismen har gett kvinnorna verktyg för att förändra livet 22
6.1.3 Gemenskap som stärker kvinnorna 23
6.1.4 Förändringsarbete och motstånd till rådande normer 24
6.2 Tjock och kvinna innebär dubbelt förtryck 25
6.2.1 Negativa kommentarer och reaktioner på Instagram 25
6.2.2 Strukturer i samhället och människorna påverkar livet 26
7. Analys 28
8. Diskussion 32
8.1 Metoddiskussion 33
8.2 Fortsatt forskning 34
8.3 Avslutning 35
Referenser 36
Bilagor
Bilaga 1: Informationsbrev Bilaga 2: Samtyckesblankett Bilaga 3: Intervjuguide version 2
1. Inledning
”Fan vad vidriga ni brudar är alltså. En fet människa gör en kul grej av att hon fortsätter sitt självdestruktiva leverne och ni hejar ivrigt på. Berätta för mig varför det är ”braaaa” och
”heja!!!!” med att förstöra sin kropp och sitt psyke på det här sättet? Varför vill ni ha ”Lady Dahmer for president” för att hon relativiserar ett av våra största samhällsproblem och försöker få det att bli normalt eller okej? #loveyourbody #lovegivingyourchildcerebralpares
#överviktigärintethenewblack”
- Kommentar av en person på Lady Dahmers Instagram 11 mars 2017, en reaktion på att hon är tjock och lagt upp en bild där hon äter bullar.
I dagens samhälle associeras smalhet med makt, elegans, självkontroll och social dragningskraft (Furnham & Nordling, 1998; De Brún, McCarthy, McKenzie & McGloin, 2014). Att vara tjock kopplas däremot samman med misslyckande, svag karaktär och depression (Furnham & Nordling, 1998; Puhl & Heuer, 2009). Den smala kroppen är för närvarande idealkroppen, en idealkropp som kan vara svår eller omöjlig att uppnå och detta kan leda till utanförskap, marginalisering och psykisk ohälsa (Furnham & Nordling, 1998).
Kvinnor har genom historien haft en samhällelig press på sig att ”vårda” och ta hand om sitt yttre (Weitz, 2003), i syfte att behaga andra. I patriarkala samhällen är kvinnor underordnade män, sexism och objektifiering spelar en stor roll i att cementera de könsroller, ideal och den könsmaktsordning som finns. Sexism handlar om att könsidentiteten hos en människa har stor betydelse för vilka privilegier och förväntningar denne har. Objektifiering innebär att en människa, med allt vad det innebär, reduceras till en sexualiserad kropp utan några som helst egenskaper. I det västerländska nutida samhället objektifieras kvinnor, vilket tar sig i uttryck i idealiserade och sexualiserade bilder av kvinnors kroppar, sexuella kommentarer om kvinnors utseende, sexuella trakasserier och sexuellt våld (Swami et al., 2010). Det hat och missnöje kvinnor ofta känner mot sin kropp beror på samhället som nedvärderar och objektifierar kvinnornas kroppar menar vissa forskare (se ex. Muehlenkamp, Swanson & Brausch, 2005).
År 2016 kom ordet ”kroppsaktivism” med på den traditionsenliga nyordslistan.
Kroppsaktivism, eller kroppspositivism, handlar om att motverka de hämmande skönhetsideal som råder i samhället och verka för att människor med olika kroppstyper ska ha samma livsvillkor. Detta sker alltmer på sociala medier. Kroppspositivism är en motreaktion på vilka
kroppar som får synas i offentligheten och vilka som inte får det (Institutet för språk och folkminnen, 2016). Att bryta mot normer görs dock inte ostraffat och många tjocka kvinnor som lägger upp bilder på sociala medier möts av mycket förtryckande och hatiska reaktioner.
Denna uppsats fokuserar på kroppspositiva kvinnors erfarenheter av att vara tjocka och ta plats på Instagram samt vilka reaktioner de möts av.
1.1 Bakgrund
Normer kring kvinnokroppens utseende och storlek har varierat och fortsätter variera över tid och kulturer. Idag kan man i stora delar av världen, inklusive i Sverige, se att en kvinnokropp som är kraftig möts med fördomar, avsmak och olust (Bartky, 2003). De nuvarande normerna som finns kring kvinnans utseende är att hon ska vara smal och samtidigt vara fyllig, men enbart på de ”rätta” ställena. Kroppen porträtteras ofta som ett ständigt pågående projekt, där det alltid är möjligt att arbeta vidare och förändra och förbättra (Stjerna, 2007), ofta med fokus på att göra kroppen smalare. Eftersom utseendefixeringen och smalhetshetsen är så pass utbredd blir pressen följaktligen stor att leva upp till normen, vilket bl.a. för med sig att många kvinnor lägger mycket tid och pengar på bantning och skönhetsoperationer (Weitz, 2003).
Studier har visat att barn som är tjocka blir diskriminerade och stigmatiserade redan i förskoleåldern. De smala barnen applicerar egenskaper som ful, lat, korkad och självisk på de barn som är tjocka (Puhl & Brownell, 2003). När barn rangordnar vilka barn de vill ha som vänner hamnar överviktiga barn längst ner på listan tillsammans med bland annat barn som sitter i rullstol, barn som har amputerat bort en hand och barn som använder kryckor (ibid). I vuxenlivet fortsätter stigmatiseringen av tjocka personer och då särskilt tjocka kvinnor.
Tjocka kvinnor marginaliseras och stigmatiseras inom flera områden i samhället jämfört med smala kvinnor och män oberoende av kroppstyp. Dessa områden är arbetsmarknaden (Davis
& Bowman, 2015), hälso- och sjukvård (Huizinga, Cooper, Bleich, Clark & Beach, 2009;
Puhl & Brownell, 2001), media (Brochu, Pearl, Puhl & Brownell, 2014; Pearl, Puhl &
Brownell, 2012; Ata & Thompson, 2010; Grogan, 2017) och romantiska förhållanden (Fikkan
& Rothblum, 2011; Mukhopadhyay, 2008). De kvinnor som stigmatiseras inom utbildnings- och arbetsmarknaden drabbas ytterligare genom att deras ekonomiska möjligheter påverkas negativt om de inte har en utbildning och jobb (Fikkan & Rothblum, 2011).
I media är tjocka kvinnor underrepresenterade; de kvinnor som främst får synas är kvinnor som är smala och därmed passar in i kroppsnormen. När tjocka kvinnor syns i media är det oftast kopplat till att de ska gå ner i vikt, att det är synd om kvinnorna eller så kopplas det samman med komedi och humor (Fikkan & Rothblum, 2011). Tidigare forskning visar att generellt sett väljer användare på sociala medier att enbart lägga ut bilder på sig själva där de ser smala och snygga ut. På Instagram går det att redigera bilder och använda olika filter för att göra bilden så attraktiv och snygg som möjligt (Brown & Tiggemann, 2016). Begreppet
”Fitspo” används flitigt på Instagram, begreppet är en sammanslagning av orden fitness och inspiration. Ordet syftar till att inspirera och motivera andra att ha en hälsosam livsstil. De bilder som har hashtagen ”fitspo” föreställer ofta smala och vältränade personer i träningskläder eller hälsosam mat (Tiggemann & Zaccardo, 2015). En sökning på ”fitspo” på Instagram ger över 41 miljoner träffar (19 april, 2017). Tiggemann & Zaccardo (2015) menar att något som är problematiskt med dessa bilder är att enbart en sorts kropp anses hälsosam, nämligen den smala och vältränade. Att kvinnorna på bilderna har mer muskler än de normsmala som får synas i övriga media är inte helt oproblematiskt eftersom även den kroppen är svår att uppnå för de flesta kvinnor. På sociala medier framställs tjocka personer bland annat som fula, motbjudande, groteska och lata (Lydecker et al., 2016; De Brún et al., 2014).
Kopplat till förtryck så är kroppsstorlek en kategori som inte har studerats i tillräckligt stor utsträckning (Saguy, 2012). Feministiska forskare har inte beforskat tjocka kvinnors livserfarenheter i alls lika hög grad som de har uppmärksammat smala kvinnor och deras rädsla för fett och att vara tjock (Fikkan & Rothblum, 2011).
Slutligen, denna studie syftar inte till att diskutera huruvida det är hälsosamt eller ohälsosamt att vara tjock. Däremot presenteras här ett mycket kort avsnitt kring detta för att visa en medvetenhet kring de debatter som florerar om hälsa och vikt. Hälsa är, enligt World Health Organization (u.å), ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, det handlar alltså inte enbart om frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning. När det talas om att tjocka människor är ohälsosamma handlar det oftast om ett medicinskt synsätt gällande vad hälsa är något. Det finns motstridiga forskningsresultat rörande övervikt, fetma och ohälsa.
Sjukdomar som går att koppla till övervikt och fetma är bland annat olika typer av cancer, högt blodtryck, infertilitet, för tidig död och problem med gallblåsan (Kemper, Stasse- Wolthuis & Bosman, 2004; Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering, 2002).
Samtidigt har annan forskning visat att ett högt BMI inte går att koppla till hälsoaspekter såsom en för tidig död och ökad risk för hjärtinfarkt (Nordström, Pedersen, Gustafson, Michaëlsson & Nordström, 2016; Campos, Saguy, Ernsberger, Oliver & Gaesser, 2006). Att vara fysiskt inaktiv är en större riskfaktor för att dö i förtid jämfört med att ha fetma eller övervikt (Ekelund et al, 2015). I och med att det inte går att se på en person hur mycket hen rör på sig kan man inte uttala sig om hen är hälsosam eller ohälsosam baserat enbart på dennes kroppsform.
1.2 Relevans för socialt arbete
I det sociala arbetet ska hänsyn tas till individuella erfarenheter och upplevelser och dessa måste också sättas in i de strukturer och system som finns i samhället. Vad gäller kroppsstorlek görs inte detta; den strukturella och systematiska stigmatisering och det förtryck som tjocka utsätts för uppmärksammas inte inom det sociala arbetet. Somliga socialarbetare kanske menar att det inte går att likställa det förtryck tjocka möter med t.ex. det förtryck som homosexuella eller icke-vita utsätts för och det är inte heller det som är meningen. Det som är relevant är huruvida tjocka personer möter stigmatisering som kan påverka den sociala rättvisan (Friedman, 2012).
Tjocka personer som utsätts för förtryck, stigmatisering och diskriminering riskerar att drabbas av depression, psykiska besvär, låg självkänsla och en vilja att isolera sig, något som i sin tur kan påverka personens ekonomi på ett negativt sätt (Puhl & Brownell, 2003; Friedman et al., 2005). Socialarbetare har ett ansvar gällande social rättvisa, det innebär bland annat att de ska utmana och ifrågasätta den diskriminering som människor utsätts för (Lawrence, Hazlett & Abel, 2012; The International Association of Schools of Social Work, 2014). Som socialarbetare är det därför av stor vikt att vara medveten om vad som kan ligga till grund för diskriminering i samhället. Att vara tjock är en riskfaktor för att bli utsatt för diskriminering inom flera olika områden. Som professionell socialarbetare är det viktigt att vara medveten om detta för att själv inte diskriminera personer som är tjocka, men också för att få en större förståelse för diskriminering som tjocka personer kan möta i andra sammanhang och vilka konsekvenserna kan bli.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap kring hur tjocka kvinnor, vilka är uttalat kroppspositiva, använder Instagram som plattform för att lyfta den tjocka kroppen och vilka reaktioner de möts av.
Vad betyder kroppspositivismen för dessa kvinnor?
På vilket sätt fungerar Instagram som ett verktyg i att nå förändring för kvinnorna?
Vilka slags reaktioner möter kvinnorna?
2.1 Avgränsning
Denna studie har avgränsats till att undersöka de erfarenheter tjocka kroppspositiva kvinnor har av att ta plats på Instagram och vilka reaktioner de möts av. Att enbart kvinnor är i fokus i denna studie beror på författarens förförståelse som tyder på att det är fler kvinnor än män som är uttalat kroppspositiva på Instagram. Som nämnts i inledningen så är kvinnor i högre grad än män utsatta för objektifiering, sexualisering och andra förtryck kopplat till sin kropp, vilket också väglett denna studie. Att just Instagram är i fokus i studien handlar om författarens förförståelse av Instagram, en fotoapp, där författaren funnit många kroppspositiva konton där just bilder av kroppar delas.
2.2 Definition
I denna studie används ordet tjock för att beskriva kvinnornas kroppsform. Fikkan &
Rothblum (2011) väljer att använda ordet ”fat” eftersom det är beskrivande. De menar att vid användning av ordet övervikt förstärks synen på att det är något avvikande från den normativa kroppen och den kropp som inte har den rätta vikten blir fel och onormal. Att tala om fetma är sammankopplat med medicinska termer, där ses den icke-smala kroppen som sjuk.
Kvinnorna i denna studie fick berätta vad de kände kring orden tjock, överviktig och fet – samtliga kvinnor såg ordet tjock som ett neutralt eller positivt ord. De två andra orden, fet och överviktig, hade de olika relationer till men de flesta tyckte att det var jobbigare att använda dessa ord. När de beskrev sin egen kroppsform använde de ordet tjock. Men vem är tjock och vem ska bedöma det? Det finns många människor som känner sig tjocka men som enligt normerna är smala. Denna studie utgår inte ifrån känslor utan ifrån hur kropparna ser ut och
utifrån att deltagarna själva definierar sig som tjocka. Oavsett hur man går till väga blir det naturligtvis en subjektiv bedömning och definition. Tjocka och smala kroppar är inte något binärt och svartvitt, utan det finns självklart en mångfald vad gäller kroppsformer och storlekar och ”tjockhet” ligger på en skala med många nyanser. Ju tjockare en kvinna är desto mer diskriminering möter hon i samhället. Det blir svårare att hitta kläder, att rymmas i kollektivtrafiken, att sitta på stolar, mindre representation i media, mer förutfattade meningar etc. De kvinnor som är med i denna studie har olika kroppsformer och det finns variationer i hur tjocka de är. Då jag tog kontakt med kvinnorna finns det självklart spår av min subjektiva syn på vem som är tjock. Det bör dock påpekas att samtliga kvinnor såg sig själva som tjocka, det är alltså inte enbart undertecknads uppfattning som har spelat roll. Dessa kvinnor är inte
”extrema” avvikare, de är vanliga tjocka kvinnor som har modet att visa att det är okej att vara tjock och inte tillhöra normen. Vad som kan anses vara smalt och tjockt är något som har funnits med i bakgrunden i hela arbetet med studien och det finns en förståelse om att vad som anses tjockt ligger i betraktarens ögon.
3. Tidigare forskning
Nedan presenteras forskning som är relevant för denna studie. Gemensamt för samtliga områden är att de är relativt outforskade. Först kommer forskning rörande stigmatisering och diskriminering av tjocka att presenteras. Detta för att ge en bild av hur samhället ser på tjocka människor och vad det har för effekter. Därefter kommer forskning kring kroppspositivism att presenteras. Vidare visas hur stigmatisering och diskriminering av tjocka kan se ut på internet.
Till sist presenteras forskning kring fetma som en feministisk fråga, vilket är av relevans då denna studie har ett feministiskt perspektiv.
3.1 Stigmatisering och diskriminering av tjocka
De föreställningar som finns kring tjocka personer leder till att de stigmatiseras och diskrimineras inom flertalet områden i samhället (Puhl & Heuer, 2009; Puhl & Brownell, 2001; Polinko & Popovich, 2001). Stigmatiseringen av tjocka startar redan i förskoleåldern, där normsmala barn applicerar egenskaper som ful, lat och korkad på tjocka barn och undviker att vara deras vänner (Puhl & Brownell, 2003). Senare i livet fortsätter dessa negativa attribut att kopplas samman med att vara tjock. Davis & Bowman (2015) hänvisar till tidigare forskning där det framkommit att tjocka personer som söker jobb betraktas som mindre ambitiösa, produktiva, hälsosamma och energiska jämfört med normsmala sökande (Davis & Bowman, 2015). Detta leder i sin tur till att tjocka personer i mindre utsträckning blir anställda jämfört med smala personer (ibid; Pingitore, Dugoini, Tindale & Spring, 1994).
Inom hälso- och sjukvård visar studier att tjocka personer i högre utsträckning än smala utsätts för stigmatisering. Läkares respekt gentemot tjocka personer är lägre jämfört med de som är smala (Huizinga et al., 2009), vilket riskerar att påverka både relationen mellan patient och behandlare och behandlingen negativt. Både läkare och sjuksköterskor applicerar negativa attribut såsom okunnighet, lathet, oärlighet, fientlighet, misslyckande och brist på självkontroll på tjocka personer (ibid; Puhl & Brownell, 2001). När tjocka personer syns i media (till exempel filmer, animerade filmer, internetvideos, reklam, nyheter och böcker) är det en relativt entydig bild som visas; tjocka personer framställs som personer som har dåliga matvanor, aldrig tränar, är lata, ohälsosamma, ointelligenta, elaka, ohyfsade och högljudda (Brochu, et al., 2014; Pearl et al., 2012; Ata & Thompson, 2010). I media får den smala kroppen synas i högre utsträckning än den tjocka (Grogan, 2017; Ata & Thompson, 2010). De flesta kvinnliga modeller, skådespelare och artister har den smala kroppen som är dagens
ideal. Vad gäller män i media så är det mer accepterat att de inte är smala och vältränade; det är betydligt fler tjocka män som får synas i media jämfört med tjocka kvinnor (Grogan, 2017).
När det kommer till tjocka kvinnor och sex- och kärleksrelationer har forskningen nästan uteslutande utgått ifrån heterosexuella förhållanden. Tjocka kvinnor dejtar mindre, har sex mer sällan (Fikkan & Rothblum, 2011) och det är vanligare att de bor ensamma och att de inte gifter sig (Mukhopadhyay, 2008), jämfört med smala kvinnor.
3.2 Kroppspositivism
De senaste åren har den kroppspositiva rörelsen blivit allt större. Det finns numer kroppspositiva webbsidor som syftar till att visa den variation som finns av kroppar, för att ifrågasätta rådande normer och vara en plats där alla kan vara sig själva (Sastre, 2014).
Dickins, Thomas, King, Lewis & Holland (2011) har undersökt hur tjocka personer i ”the fatosphere”, ett community för fettacceptans på internet, hanterar det stigma som finns kring att vara tjock. Forskarna fann att ”the fatosphere” är en viktig plats för deltagarna, som kan fungera som en slags frizon där de slipper det stigma som de utsätts för i ”verkligheten” och där människor kan identifiera sig med varandra och dela upplevelser. Deltagarna uttryckte att det är viktigt att ta tillbaka ordet tjock/fet och göra om det från något negativt till något positivt, som ett steg i att komma bort från den stigmatisering som är kopplat till orden (Dickins et al., 2011). Måendet hos deltagarna hade förbättrats sedan de började engagera sig i ”the fatosphere” och att den kroppspositiva rörelsen har en positiv inverkan på tjocka personers välmående visar även annan forskning (Lewis et al., 2011; Afful & Ricciardelli, 2015).
3.3 Stigmatisering av tjocka på internet
I takt med att sociala medier har växt fram har människor kunnat hitta nya sociala miljöer där de får vara som de vill och mötas av acceptans. Eftersom det ofta går att vara anonym på sociala medier är risken dock att användare tar tillfället i akt och skriver elaka, negativa och opassande kommentarer just för att det inte går att veta vem personen är (Lydecker et al., 2016). De Brún et al., (2014) genomförde en studie där kommentarer från ett öppet internetforum analyserades. Kommentarerna framställde genomgående tjocka personer som groteska, fula och motbjudande. De människor som försökte ifrågasätta elaka kommentarer och felaktigheter förutsattes själva vara tjocka och därför gick det enligt andra användare inte att lita på vad de skrev då de ansågs vara partiska.
I en annan studie analyseras meddelanden som innehöll ordet ”fat” på Twitter. Forskarna fann att majoriteten av meddelandena var formulerade på så sätt att fetma och att vara tjock framställdes på ett negativ sätt. Ordet ”fat” kopplades även i denna studie samman med negativa attribut och egenskaper såsom glupsk, ful, lat och att inte vara sexuellt åtråvärd. Det gick även att utläsa att en del av de som skrev negativa saker om att vara tjock rättfärdigade de elaka kommentarerna med att de skulle leda till förändring och viktnedgång (Lydecker et al., 2016). Tvärtemot det påståendet så visar forskning att tjocka människor som utsätts för stigmatisering kopplat till sin kroppsstorlek tröstäter, har svårt att kontrollera sitt matintag och går upp i vikt (Major, Hunger, Bunyan & Miller, 2014; Tomiyama, 2014).
3.4 Tjocka kvinnors erfarenheter som feministisk fråga
Fikkan & Rothblum (2011) visar i en forskningsöversikt att tjocka kvinnor, jämfört med smala kvinnor, och män oberoende av kroppstyp, stigmatiseras inom flertalet områden i samhället. Författarna menar att det har gjorts mycket forskning kring smala kvinnor och deras rädsla för fett och att vara tjocka. De menar att feministiska forskare även bör fokusera på och uppmärksamma livserfarenheter hos tjocka kvinnor. I en feministisk analys är det av stor vikt att använda ett intersektionellt perspektiv. Faktorer som sexuell läggning, klass, etnicitet och kön påverkar erfarenheten av att vara tjock. Kvinnor som är låginkomsttagare väger mer än höginkomsttagare, kvinnor som inte är vita väger mer än de som är det, kvinnor med funktionsnedsättningar väger mer än de som inte har det och när kvinnor åldras går de upp i vikt – detta är några exempel som visar hur det intersektionella perspektivet behövs för att förstå olika kvinnors upplevelser (Fikkan & Rothblum, 2011; Saguy, 2012; Chrisler, 2012).
Att ta med kroppsstorlek som en faktor för förtryck är något som saknas hos många feministiska forskare och det behövs en förändring för att alla kvinnor ska inkluderas (Saguy, 2012; Fikkan & Rothblum, 2011; Roehling, 2012). Saguy (2012) menar att fetma och erfarenheter kopplat till att vara tjock ska vara en feministisk fråga. Varje gång en kvinna inte tillåts göra något på grund av att hon är kvinna så blir det en feministisk fråga, likaså när en kvinna förväntas göra något enbart för att hon är kvinna. Kvinnor tillåts inte i lika hög utsträckning som män att trivas i sin kropp oavsett storlek eller att nå framgång oavsett kroppsstorlek. Däremot förväntas kvinnor att uppnå det kroppsideal som finns och som många gånger är orealistiskt att nå. Roehling (2012) anser att det faktum att tjocka kvinnor behandlas sämre än tjocka män (Fikkan & Rothblum, 2011) gör det till högst aktuell feministisk fråga.
4. Teoretiska perspektiv
Denna studie har ett övergripande feministiskt intersektionellt perspektiv som utgångspunkt.
Först presenteras feminism i relation till denna studie, därefter introduceras objektifieringsteori och queerteori.
4.1 Feminism
Inom den feministiska rörelsen finns en mångfald av inriktningar, strategier och attityder (Hannam, 2013). I denna uppsats ses feminism i grunden som ”ett erkännande av att det råder en maktobalans mellan könen med kvinnan i en underordnad roll och en övertygelse om att kvinnors villkor är socialt konstruerade och därför kan förändras. Tonvikten läggs på kvinnlig autonomi” (Hannam, 2013, s. 21). I denna uppsats läggs dessutom det intersektionella perspektivet till eftersom könsmaktsordningen inte är den enda grunden för diskriminering och förtryck för kvinnor. Det intersektionella perspektivet tar hänsyn till fler relationer än enbart kön; till exempel etnicitet, klass, ålder och sexualitet (Hedenus & Björk, 2015). De forskare som har ett intersektionellt perspektiv menar att de ovan nämnda relationerna samverkar med varandra och påverkar människors erfarenhet, upplevelser och handlingsmöjligheter (Mulinari & Essevald, 2015).
4.2 Objektifieringsteori
Fredrickson & Roberts (1997) skapade objektifieringsteorin, en feministisk teori som syftar till att belysa kvinnors erfarenheter och upplevelser av att leva i en kultur där de blir sexuellt objektifierade. Kvinnor utsätts för olika typer av sexualisering, allt från att bli utsatta för sexuellt våld till att bli värderade genom sexuellt granskande blickar. Vid varje tillfälle som kvinnan utsätts för den sexualiserade blicken riskerar hon att även bli sexuellt objektifierad.
En kvinna som blir sexuellt objektifierad reduceras till sin kropp eller delar av den och kroppen finns enbart till för andra och hon ses inte som den människa hon är (Fredrickson &
Roberts, 1997). Att undkomma den sexualiserande blicken och de kontexter där det sker är svårt eftersom kvinnan inte har möjlighet att kontrollera blickarna. Medias porträttering av kvinnor är något som befäster synen på de kvinnliga sexualiserade idealen. Det är inte i enbart porr som kvinnans kropp tydligt objektifieras utan också i filmer, tidningar, musikvideos och reklam objektifieras den kvinnliga kroppen i högre utsträckning än den manliga.
Flickor och kvinnor socialiseras in i att se sig själva som objekt, i större eller mindre omfattning, som ska bli granskade, värderade och uppskattade av andra. Hur kvinnans kropp uppfattas av andra kan påverka hennes liv och erfarenheter. Att vara tjock och därmed ytterligare nedvärderad påverkar livet i en mer negativ riktning. Kvinnan internaliserar ”den andres” perspektiv på sin kropp och utseende, vilket kallas för självobjektifiering. Genom att kvinnan granskar sig själv med den andres perspektiv förstår hon om hennes utseende är till hennes fördel eller nackdel. Det är en strategi kvinnan använder sig av för att förutse och försöka kontrollera hur andra ser på henne (Fredrickson & Roberts, 1997).
4.3 Queerteori
Den homopolitiska aktivism som tog sin början under sent 1980-tal beskriver Kulick (2004) som bakgrunden till queerteori. Författaren beskriver hur aktivismen var en reaktion och protest mot den homofobi som ökade markant i och med ökningen av AIDS. Homosexuella män, prostituerade kvinnor och sprutnarkomaner anklagades för att sprida viruset vidare och detta ledde bland annat till att våldet och avskyn mot dessa grupper ökade lavinartat.
Ambjörnsson (2006) och Rosenberg (2002) beskriver hur ordet queer, som betyder pervers, avvikande och knäpp, användes som ett kränkande ord för homosexuella. Genom att själva kalla sig queera och identifiera sig som det tog homosexuella tillbaka ordet och homofober kunde inte använda queer som ett nedsättande ord på samma sätt längre.
Det finns inte enbart en queer teoribildning; det är snarare ett kritiskt förhållningssätt eller perspektiv för att kunna granska det som är normativt i samhället (Rosenberg, 2002;
Ambjörnsson, 2006). Istället för att fokusera på det som anses vara norm ligger fokus på det som framställs som avvikande i relation till det normala och legitima (Rosenberg, 2002;
Ambjörnsson, 2006). Queerteorin intresserar sig bland annat för frågor som vad det normala är, hur det normala vidmakthålls och vilka konsekvenser det ger för de som avviker från det normala (Ambjörnsson, 2006). För att förstå varför och hur vissa grupper utsätts för strukturellt förtryck måste vi förstå vad normer, normalitet och normativitet är. Normer är osynliga regler som är socialt och kulturellt konstruerade, de är kopplade till hur något ska vara, ett ideal. Normer syns först när någon bryter mot dem. Att känna sig trygg i att inte känna sig avvikande är normalitet. Normativitet är det maktsystem som upprätthåller och stöttar normerna. De som bryter mot normen anses avvikande och fel (Rosenberg, 2002).
Upprätthållandet av normerna, det vill säga att människor agerar och beter sig på det sätt som
förväntas av dem kopplat till den identitet de tilldelats, kallas performativitet. För att nå förändring måste det normativa utmanas, till exempel genom att människor uppför sig på sätt som anses olämpligt och fel (Ambjörnsson, 2006). Att vara avvikande och att inte tillhöra normen leder ofta till ett internaliserat hat mot sig själv och den grupp man tillhör (Rosenberg, 2002). Queerteori är relevant i denna studie då det som anses fel och avvikande i samhället är av intresse. Som nämnts tidigare i studien är det avvikande och fel att vara tjock idag. I denna teori finns det även ett intresse av vad konsekvenserna blir för de som avviker, också detta är av stort intresse för denna studie.
5. Metod
Den genomförda studien är kvalitativ. Vid kvalitativ forskning finns det olika metoder att använda sig av och beroende på vilken av dessa metoder som används ges olika svar (Widerberg, 2002). I denna studie har semistrukturerade intervjuer genomförts då det var kvinnornas resonemang, reflektioner, upplevelser och tolkningar som var av intresse. I denna del kommer vetenskapsteoretisk positionering, urval, tillvägagångssätt av datainsamling och analysmetoden presenteras. Vidare kommer en redovisning av använda sökmotorer, databaser och sökord, reflektioner kring de etiska överväganden som gjorts och avslutningsvis en diskussion om studiens tillförlitlighet.
5.1 Vetenskapsteoretisk positionering
Uppsatsens vetenskapliga positionering är hermeneutisk. Hermeneutik innebär att forskaren tolkar, förtydligar, klargör och översätter. Det är av stor vikt att undertecknad är transparent och tydlig med sin förförståelse inför forsknings- och tolkningsprocessen (Widerberg, 2002).
En forskare med en hermeneutisk position är alltså intresserad av att förstå istället för att förklara (Bryman, 2011). Studien har därtill socialkonstruktionism som grund. Alvesson &
Sköldberg (2008) beskriver hur det inom socialkonstruktionismen är synen på att den sociala verkligheten är socialt konstruerad som är central. Individerna i samhället internaliserar de sociala normerna och den ”sanna” kunskapen som existerar i samhället, på så sätt skapas individernas verklighet som också legitimeras och upprätthålls. Det som anses vara ”fast” och givet i samhället är egentligen skapat av människorna, det är inget som plötsligt uppkommit ur naturen. Studien har en abduktiv ansats, enkelt förklarat en mix av induktion och deduktion. De empiriska och teoretiska områdena utvecklas, justeras och förfinas under forskningsprocessens gång vid ett abduktivt förhållningssätt (ibid.).
5.2 Urval
Den urvalsmetod som har använts är ett målinriktat urval. Det målinriktade urvalet används när forskaren vill intervjua personer som har relevans för de aktuella forskningsfrågorna, det är ett så kallat strategiskt urval (Bryman, 2011). Studiens syfte var att få fördjupad kunskap kring hur tjocka kvinnor, vilka är uttalat kroppspositiva, använder Instagram som plattform för att lyfta den tjocka kroppen och vilka reaktioner de möts av. I början av studien
formulerades fem kriterier som skulle vara uppfyllda för samtliga deltagare, detta gjordes för att urvalet skulle passa forskningsfrågorna. De fem kriterierna var att personerna skulle:
- Identifiera sig som kvinnor
- Vara minst 18 år
- Definiera sig som tjocka
- Utge sig för att vara kroppspositiva och
- Använda Instagram som plattform för sin kroppspositivitet.
En förfrågan om att delta i studien skickades ut till 12 personer genom Instagrams meddelandefunktion. Samtliga uppfyllde de ovanstående kraven. Sju personer svarade att de var intresserade av att ställa upp. Av dessa sju var det sex personer som deltog i studien. Efter sex intervjuer nåddes upplevd mättnad. De kvinnor som deltog i studien var mellan 19 – 54 år gamla, medianåldern var 22 år. Hur länge kvinnorna har varit aktivt kroppspositiva på Instagram varierar mellan sex månader till tre år. Kvinnorna bor i olika städer runt om i Sverige.
5.3 Tillvägagångssätt datainsamling
Innan intervjuerna genomfördes skapades en intervjuguide (Bilaga 3). Syftet med en intervjuguide är att på ett mer eller mindre strikt sätt strukturera upp intervjun (Kvale &
Brinkmann, 2014). Vid skapandet av intervjuguiden var utgångspunkten studiens frågeställningar. Utifrån varje frågeställning skapades intervjufrågor som syftade till att ge svar på frågeställningarna. Efter de två första intervjuerna genomfördes smärre revideringar i intervjuguiden då intervjupersonerna lyfte intressanta ämnen och erfarenheter som undertecknad inte berört. Eftersom de två första kvinnorna pratade om saker som adderades till intervjuguiden har samtliga intervjupersoner diskuterat och pratat om samma saker, frågor har alltså inte plockats bort utan adderats.
Intervjuerna var semistrukturerade och varade mellan 40 – 50 minuter. Deltagarna fick förslag på datum och tider skickade till sig via mejl. Deltagarna var utspridda över landet och därför gavs deltagarna två alternativ för genomförandet av intervjun. Det första alternativet var att mötas i närheten av Umeå eller Östersund om deltagaren önskade det. Alternativ två var att genomföra intervjun genom röst- och videosamtalsprogrammet Skype. En av intervjuerna genomfördes i en av de ovan nämnda städerna utifrån deltagarens önskemål. Fem av intervjuerna genomfördes via Skype, samtliga av dessa intervjuer utfördes som ett videosamtal där både ljud och video användes. Vid telefonintervjuer försvinner möjligheten att se den andre, därmed kan gester och minspel gå förlorade. Den information som gester och minspel ger kan vara av intresse för att bättre förstå intervjupersonen jämfört med att enbart prata med denne (Bryman, 2011). Samtliga intervjuer spelades in för att därefter transkriberas. Kvinnorna gav samtycke till att intervjuerna spelades in, se mer under avsnittet
”Etiska överväganden”.
5.4 Analysmetod
Samtliga intervjuer transkriberades i direkt anslutning till att de genomförts, detta gjordes för att få en god överblick av materialet. Ljudkvalitén på intervjuerna upplevdes som god och har inte påverkat transkriberingen på något negativt sätt. Den metod som användes vid analysen var kvalitativ innehållsanalys. Forskare som använder sig av denna analysmetod utgår ifrån att en text innehar flera olika meningar och betydelser, inte enbart en. Vid användningen av denna analysmetod är det viktigt att komma ihåg att forskaren tolkar texten, det är något som bör diskuteras i relation till trovärdigheten i de resultat som presenteras (Graneheim &
Lundman, 2004). Det faktum att undertecknad har tolkat resultaten diskuteras närmare i avsnittet ”Validitet och reliabilitet”.
I denna studie har materialet analyserats på både latent och manifest nivå. Det manifesta innehållet syftar till det som faktiskt står i texten, det som har blivit sagt under intervjun. Det latenta innehållet handlar om att forskaren vill säga något om det som inte sägs rakt ut, utan den underliggande innebörden (Graneheim & Lundman, 2004). Vidare skriver Graneheim &
Lundman (2004) att vid en kvalitativ innehållsanalys bearbetas all data som samlats in och därifrån bildas så kallade meningsbärande enheter. I studien har dessa enheter skapats utifrån ord eller meningar som har samma innebörd och som relaterar till varandra på något sätt.
Vidare ska dessa enheter kodas (ibid.), de meningsbärande enheterna blev märkta med ett ord
eller en mening som beskrev dess innebörd. Koderna har därefter placerats in i kategorier. Att skapa kategorier är kärnan i den kvalitativa innehållsanalysen (Graneheim & Lundman, 2004), men det är också ett komplext arbete. De kategorier som skapas ska säga något om koderna. Alla koder har blivit inordnade i kategorier, de får inte sållas bort för att det inte finns någon självklar plats för dem i någon av kategorierna (ibid.).
Graneheim & Lundman (2004) menar att kategorierna främst beskriver det manifesta innehållet i texten. Efter att ovanstående steg blivit genomförda skapades teman, i dessa teman framgår det latenta i texten, alltså den underliggande innebörden av det som sagts i intervjun. Den analyserade datan resulterade i ett kodningsschema med sex kategorier och två teman.
5.5 Redovisning av sökmotorer och sökord
Vid litteratursökningar har Mittuniversitetets bibliotek använts i första hand. ”ProQuest Social Sciences” är den samlingsdatabas som har använts i högst utsträckning. Utöver det har
”google scholar” och bibliotekets egen sökfunktion ”Primo” använts. De sökord som har använts som grund är fat, overweight, obese, fat studies, fat acceptance, body positivity, body activism, fat activism, instagram, women, body, objectification, queer, discrimination. Nedan presenteras några av de sökningar som gjorts i ProQuest Social Sciences.
Sökord Databas Antal träffar Antal träffar (peer reviewed)
Fat OR
overweight OR obes*
ProQuest Social Sciences
64 104 53, 383
“fat acceptance” ProQuest Social Sciences
81 55
“fat studies” ProQuest Social Sciences
108 58
“body positiv*”
OR “body activ*” OR “Fat activ*”
ProQuest Social Sciences
277 216
Instagram ProQuest Social Sciences
183 147
"women* bod*"
AND object*
ProQuest Social Sciences
572 560
Efter att dessa sökningar gjorts så kombinerades blocken för att precisera sökningen.
Kombinationerna av blocken gav i princip ingenting, det blev en för snäv sökning. Efter att ha fått hjälp av en bibliotekarie på Mittuniversitetets bibliotek mottogs tips på tidigare gjorda uppsatser. Genom att läsa vetenskapliga artiklar och tidigare uppsatser har dess referenser lett till vidare läsning och på så vis har nya vetenskapliga artiklar hittats, på så sätt har merparten av artiklarna hittats. För att vara säker på att de artiklar som hittats faktiskt är vetenskapligt tillförlitliga har databasen UlrichsWeb använts, där det finns information om tidskrifter och huruvida de är peer reviewed eller ej.
5.6 Etiska överväganden
I studien har hänsyn tagits till de forskningsetiska principer som finns. Det finns ett individskyddskrav som är uppdelat i fyra huvudkrav varav samtliga har varit av intresse för studien. Informationskravet syftar till att deltagaren i studien får information om studiens syfte, hur den kommer genomföras, att deltagandet är frivilligt och att deltagaren när som helst kan avbryta sin medverkan utan motivering. Samtyckeskravet innebär att information om samtycke har inhämtats och att deltagaren själv bestämmer över sin medverkan. Enligt konfidentialitetskravet ska de uppgifter som samlas in rörande deltagaren behandlas med största konfidentialitet, inga obehöriga personer ska ha tillgång till uppgifterna och det ska inte gå att identifiera vem personen i fråga är. De uppgifter som samlas in får enbart användas för forskningsändamål i enlighet med nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Nedan kommer dessa diskuteras i relation till studien.
Informationskravet uppfylldes dels genom den information som via mail skickades ut till deltagarna (Bilaga 1) och den muntliga information de fick ta del av vid intervjutillfället.
Deltagarna som blev intervjuade fick till att börja med godkänna att intervjun spelades in (Bilaga 2). Samtliga deltagare godkände det och delgavs därefter muntlig information om på vilket sätt studien skulle genomföras, att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan utan någon som helst motivering. I och med att de hade blivit underrättade om den informationen ansågs informationskravet vara uppfyllt. Efter att de tagit del av informationen gav fem av dem muntligt samtycke till att delta i studien och deltagaren som genomförde intervjun genom ett fysiskt möte skrev under samtyckesblanketten. Av informationen som delgivits deltagaren har det framgått att hon själv bestämmer över sitt deltagande och därmed ansågs samtyckeskravet vara uppfyllt.
När deltagarna blev kontaktade i första skedet så skedde detta via Instagram och dess meddelandefunktion som är privat. Efter att kontakten hade etablerats där så efterfrågades deltagarens mailadress, detta för att det upplevdes som ett bättre kommunikationsmedel för ändamålet. De uppgifter som samlats in har bevarats på så sätt att obehöriga inte har haft tillgång till det. Deltagarnas riktiga namn har inte funnits med i studien, de har fått fiktiva namn. Konfidentialitetskravet ansågs vara uppfyllt i och med det. Nyttjandekravet uppfylls i denna studie genom att de inspelade intervjuerna och transkriberingarna kommer raderas vid kursens slut, svaren kommer enbart användas till denna uppsats.
Något som har varit viktigt att ta hänsyn till har varit det faktum att det kan vara jobbigt och psykiskt påfrestande att prata om förtryck, hat och diskriminering. Att öppna upp sig för en person man inte känner kan upplevas som svårt och otryggt. Vid samtliga intervjutillfällen informerades därför deltagaren om att hon inte behövde svara på de frågor hon inte ville. Hon informerades även om att hon inte behövde ge någon förklaring till varför hon inte ville besvara den frågan. Att ge den sortens information kändes viktigt för att få kvinnorna att känna sig trygga och självbestämmande i intervjusituationen. Vid intervjuerna var det ingen av kvinnorna som avstod från att besvara någon av frågorna.
5.7 Validitet och reliabilitet
Malterud (2001) menar att validitet och reliabilitet i kvalitativa studier handlar om att forskaren på ett hederligt och systematiskt sätt beskriver hur insamling och bearbetning av
data har gått till. Hon menar att det finns ett antal begrepp att ta hänsyn till gällande reliabilitet och validitet inom den kvalitativa forskningen. Den inre validiteten, trovärdigheten, handlar om hur väl forskaren beskriver sin förförståelse, studiens datainsamling, studiens urvals- och analysprocess. I denna studie har undertecknad strävat efter att beskriva dessa förfaranden på ett så tydligt och transparent sätt som möjligt. Ingen information har undanhållits och läsaren får en sann bild av samtliga steg i processen att genomföra och sammanställa studien. Huruvida forskningen kan användas i andra sammanhang än den aktuella studien är också av intresse vad gäller studiens externa validitet (ibid.). Förhoppningen med denna studie är att resultaten ska generera ny kunskap och ytterligare forskning, det diskuteras under avsnittet ”Diskussion”. Reliabiliteten i den kvalitativa forskningen handlar om forskarens förförståelse, förmåga att intervjua och forskarens följsamhet. Den tekniska utrustningens kvalité spelar också en roll, detta vid till exempel intervjuer (ibid.). I denna studie beskrivs forskarens förförståelse och vad som är positivt och negativt med den. Ljudkvalitén vid intervjuerna har också diskuterats, den förmodas inte påverka transkriberingen och därmed resultatet på ett negativt sätt. Som nämnts tidigare under avsnittet ”Analysmetod” är det viktigt att komma ihåg att forskaren tolkar texten vid analysen av materialet (Graneheim & Lundman, 2004). Studiens utförande, till exempel intervjuguiden, har utformats utifrån frågor som inte syftar till att vinkla svaren och därmed resultatet. Studiens resultat grundar sig på respondenternas svar och i övrigt relevant information så som tidigare forskning och teorier.
5.8 Författarens förförståelse
Något som bör nämnas är hur forskarens förförståelse påverkar studien (Malterud, 2001). Det finns såväl positiva som negativa aspekter av min förförståelse kopplat till studien. Min förförståelse har påverkat valet av forskningsområde och hur det har framställts, likväl har min förförståelse möjliggjort denna studie och dess bidrag till forskarsamhället. Att jag själv en tjock kvinna är en av de saker som påverkar denna studie. Jag har själv upplevt förtryck, diskriminering och objektifiering på grund av min tjocka kropp och på grund av att jag är kvinna. Det faktum att jag är intresserad av den kroppspositiva rörelsen och att jag följer många kroppsositiva personer på Instagram har gett mig en viss kunskap och inblick i den kroppspositiva rörelsen, det påverkar också denna studie. Jag tror att mina upplevelser och erfarenheter kring det aktuella forskningsområdet gör att jag kan bemöta kvinnorna på ett mer jämlikt sätt, jag har själv upplevt mycket av det kvinnorna berättar om och på så sätt kan jag
ställa frågor som är av relevans för studien. Jag är även införstådd i att det är ett samhällsproblem det handlar om, jag tror att kvinnorna är medvetna om det i och med att jag följer dem på Instagram och vill lyfta deras erfarenheter och visa att detta är ett samhällsproblem. Det negativa med att jag själv har upplevt förtryck och diskriminering på grund av min kropp är att jag kanske tror mig sitta inne på de rätta svaren på grund av det. En annan negativ aspekt kan vara att jag missar att ställa frågor som kan hjälpa personer som inte är insatta i ämnet att förstå problematiken. Något annat som har påverkat denna studie är den tidsanda vi lever i, feminismen är ett högaktuellt ämne och likaså kroppspositivismen, det har haft en roll i val av ämne. Att jag är socionomstudent har också spelat en roll i val av ämne och inriktning. Genom detta avsnitt vill jag visa läsaren att jag är medveten om att min förförståelse färgar mina tolkningar, för mig är det viktigt att tydliggöra och redovisa detta.
Viktigt att nämna är att jag i detta avsnitt enbart har lyft den del av min förförståelse som jag är medveten om.
6. Resultat
Under detta avsnitt presenteras resultatet av studien. Samtliga kvinnor har tilldelats fiktiva namn som används vid citering. De benämns som Andrea, Veronica, Linnea, Elina, Sandra och Julia. Genom analysen av materialet framkom två teman; ”En helt ny livskvalité” (6.1) och ”Tjock och kvinna innebär dubbelt förtryck” (6.2) Dessa två teman presenteras löpande genom de sex kategorier som skapats utifrån materialets koder.
6.1 En helt ny livskvalité
Intervjupersonerna har beskrivit hur deras liv har sett ut innan de blev kroppspositiva, hur livet har förändrats sedan de blev det och hur de vill fortsätta för alla människors skull. De fyra kategorierna under det aktuella temat presenteras under rubrikerna: Känslor som har präglat kvinnornas liv (6.1.1), Kroppspositivismen har gett kvinnorna verktyg för att förändra livet (6.1.2), Gemenskap som stärker kvinnorna (6.1.3) och Förändringsarbete och motstånd till rådande normer (6.1.4).
6.1.1 Känslor som har präglat kvinnornas liv
Samtliga kvinnor har sedan tidig ålder varit medvetna om sin kropp och hur den ser ut. Att redan som barn och ungdom få höra negativa kommentarer och lägga mycket negativa tankar om sin kropp har påverkat kvinnornas livskvalité.
”Men jag kom ihåg att när jag gick på pyttedans, det var första gången jag blev kallad tjock av ett annat barn och jag måste ju ha tagit åt mig, jag vart ju jätteledsen och pratade med min mamma och pappa om det. Och jag tänkte väl inte på det då som att det hade något med min kropp att göra egentligen men det har ju satt sig fast i och med att jag kommer ihåg det och i och med att jag har hatat mig själv väldigt mycket och väldigt länge, så det var väl där det började och det vart ju bara värre och värre egentligen efter det” (Elina)
Att vara missnöjd med sin kropp startade oftast i ung ålder och flera av kvinnorna beskriver hur de har känt sig onormala och avvikande jämfört med sina smala vänner. Två av kvinnorna berättar hur de som barn upptäckte att de var tvungna att köpa större kläder än sina kompisar.
En av dem fick köpa kläder från vuxenavdelningen. Känslan av att vara fel är något som är återkommande. Något som har varit genomgående för alla kvinnor har varit viljan att förändra sin kropp; de har försökt gå ner i vikt och förändra sitt utseende på olika sätt. Dieter, bantning
och förbud har varit inslag i kvinnornas liv, i mer eller mindre hög utsträckning. En av kvinnorna berättar hur hon hade bokat en tid hos en läkare för att operera sin mage som hon var missnöjd med, läkaren gav henne beskedet att hon vägde för mycket för det.
”.… gjort allt möjligt för att bli smalare och smalare hela tiden …. ” (Andrea)
Kroppen upplevdes som något som alltid skulle förändras och om man, mot förmodan, skulle bli nöjd med eller acceptera en del av kroppen fanns det alltid någon ny kroppsdel att börja hata och vilja förändra. Att känna självhat, tänka elaka saker och skada kroppen pratar flertalet kvinnor om. En av kvinnorna berättar hur hon tidigare fick panik vid tanken att hon skulle ha sex med någon, hon tänkte att hon skulle äckla den andre personen när hon visade sig naken. Samma kvinna har i kärleks- och sexrelationer känt att hon ska vara glad om någon vill ha henne och att hon måste säga ja till de som vill ha sex med henne.
” …. jag har en inlärningshistorik av att jag inte är värd något egentligen på grund av att jag är tjock och att jag inte kan ställa krav på andra för att jag är tjock, nu snackar jag mer kärleksrelationer och sexrelationer, att jag ska vara glad att nån ens vill ha mig ....” (Sandra)
6.1.2 Kroppspositivismen har gett kvinnorna verktyg för att förändra livet
Sedan kvinnorna började vara aktivt kroppspositiva på Instagram har synen på kroppen förändrats. Kvinnorna beskriver hur de nu accepterar eller älskar sin kropp och de kan tycka att den är fin, om än inte varje dag. Att ta kontroll på Instagram är något som är återkommande, bland annat genom att avfölja träningskonton och så kallade inspirationskonton där det finns före- och efterbilder på personer som gått ner i vikt. Att följa konton som får kvinnorna att må bra är en strategi samtliga använder sig av.
”Jag följer nog lite blandat skulle jag säga men mycket kroppspositiva just för att det ger en så mycket positiv energi och jag tycker det är viktig att man ser att det finns olika kroppar, att liksom ingen kropp är fel” (Veronica)
Ju längre tid som går och ju fler bilder som läggs ut, desto lättare blir det att lägga upp bilder som känns skamliga, fula och fel. Kvinnorna beskriver hur de inte vill försköna något när de tar en bild, de tar bilder där det syns hur kroppen ser ut på riktigt. Att göra på det viset är positivt för dem; de upplever att de genom att utmana sina egna negativa tankar skapar en förändring i sitt tankesätt. Det är inte enbart synen på den egna kroppen som har förändrats
genom Instagram, utan hela livet har förändrats på ett eller annat sätt. Flera av kvinnorna pratar om insikten om att värdet inte sitter i hur kroppen ser ut och att de nu enbart gör saker för sin egen skull, ingen annans.
”Det är typ nu jag har aktivt börjat säga nej till såna jag inte vill ha, alltså jag gör inte nåt för nån annans skull utan utgår ifrån vad jag vill och det är mycket tack vare kroppsaktivism och sånt” (Sandra, samma kvinna som tidigare haft kärleks- och sexuella relationer som hon inte velat ha)
Kvinnorna beskriver hur de nu vågar mer. De vågar synas, de använder kläder som är tighta och/eller färgglada, de vågar bada och visa sig i bikini. Kvinnorna är eniga i frågan om ordet tjock, som tidigare har varit ett negativt laddat ord, nu ska tas tillbaka. Ordet tjock är det ord kvinnorna använder för att beskriva sin kroppsform, de vill att det ska vara ett beskrivande neutralt eller positivt ord. Att vara kroppspositiv oavsett kroppsform och storlek beskriver kvinnorna bland annat som frihet och att livet har förändrats och att allt bra i livet har kommit från att vara kroppspositiv.
”Det har ju vänt upp och ner på hela mitt liv, det har ändrat min syn på allt. Jag vill säga att jag har blivit en bättre människa av att göra det jag gör och leva som jag gör” (Elina)
6.1.3 Gemenskap som stärker kvinnorna
Genom att ha ett kroppspositivt konto på Instagram har kvinnorna funnit en plats och en gemenskap som de tidigare inte har haft. Kvinnorna beskriver hur de har fått nya vänner genom Instagram, det beskrivs bland annat som ett nätverk eller en rörelse.
”Det finns ett ganska stort stöd i att man märker nån som kommenterar något otrevligt eller negativt på någon annan så går man själv in och argumenterar emot eller liksom uppmärksammar personer på att den här kan du blocka. Lite att man går in och skyddar och försvarar varandra och det upplever jag att andra gör mot mig också när det händer någonting … eller att man uttrycker att något är jobbigt eller att man känner att det är kämpigt kan man få stöd och uppmuntrande kommentarer” (Julia)
Att veta att någon annan kan hjälpa till om någon skriver något elakt betyder mycket, det finns en trygghet i att veta att man inte är ensam. Kvinnorna är ense kring att om någon som
är kroppspositiv drabbas av elaka kommentarer, ifrågasättande eller liknande finns det inte någon skam i att be andra om hjälp och stöd.
”Det känns så skönt att man i den här sfären alltid har någon som backar en och det tycker jag är jätteviktigt, att man får känna att man är en del av någonting och det finns folk som bryr sig och lägger ner tid på att stötta en” (Veronica)
När kvinnorna är inne på Instagram tar de gärna del av andras bilder, funderingar och erfarenheter. Det blir en trygg plats där dialoger och diskussioner kan föras. Kvinnorna känner sig stärkta och accepterade av andra kroppspositiva.
”…. så blir det automatiskt att jag hänger där ganska mycket och kommenterar och diskuterar med människor som jag vet accepterar mig liksom ….” (Linnea)
Kvinnorna berättar hur de lär sig av andra kroppspositiva, hur de ser upp till varandra och inspireras av vad andra lägger upp för bilder eller skriver för texter. Andras perspektiv på saker och ting utvecklar också det egna tankesättet och hur man ser på saker.
”.… även att få läsa vad folk tycker och tänker om saker, få höra om olika saker och läsa om viktiga saker …. ” (Julia)
6.1.4 Förändringsarbete och motstånd till rådande normer
Alla kvinnor talar om hur viktigt det är att stå upp för och stötta andra utsatta grupper, inte enbart tjocka. Vikten av att ha ett intersektionellt perspektiv är ett återkommande ämne bland kvinnorna.
”Det är klart att alla som är normbrytande har ju svårigheter även om dom är män eller cis- män liksom, men ju längre man står från normen desto svårare blir det ju, å då att inte vara man blir ett steg bort, att inte va smal är ett steg bort, att inte vara vit är ett steg bort” (Julia)
Några av kvinnorna berättar att de försöker vara inkluderande och följa personer som inte tillhör normen, det kan handla om bland annat funktionalitet och könsidentitet. Att vara
positiv till alla sorters kroppar är ett viktigt verktyg för att närma sig målet; alla kroppar ska accepteras som de är, oavsett hur kroppen ser ut så är den inte fel.
”Jag följer både, jag försöker vara så inkluderande som möjligt, transpersoner, äldre och personer med funktionsvariation, bara för att få det här perspektivet som man inte får genom media” (Veronica)
Viljan att föra kroppspositivismen vidare är återkommande bland kvinnorna. De beskriver hur tjejer, ofta yngre, skriver till dem och berättar hur mycket det betyder för dem att de får se bilder på tjocka kroppar. Kvinnorna vill inte att andra ska behöva må dåligt över sina kroppar och lägga år av hat på kroppen så som de själva har gjort, att stärka flickor och kvinnor är viktigt anser kvinnorna. Att få positiv feedback från andra ger dem kraft att fortsätta kämpa även när de möts av motstånd. En av kvinnorna berättar hur hon tack vare den kroppspositiva rörelsen vågar gå in i diskussioner rörande till exempel rasism, hon känner sig stärkt av gemenskapen, feminismen och kroppspositivismen. Feminism och kroppspositivism är två rörelser som hänger ihop för samtliga kvinnor, de går hand i hand och stärker kvinnorna i sin kamp för att nå förändring.
”Jag är nog lite såhär att allt är patriarkatets fel (skratt) och även det här med hur kvinnokroppen ska se ut så därför kan jag absolut säga som feminist så tycker jag att rätten att få ta tillbaka sin egen kroppsform, för mig är det väldigt feministiskt” (Linnea)
6.2 Tjock och kvinna innebär dubbelt förtryck
Kvinnorna möts av både positiva och negativa reaktioner på sina inlägg. I detta avsnitt kommer de negativa reaktionerna lyftas för att förstå hur verkligheten kan ser ut för en tjock kvinna. Strukturer i samhället, och människors reaktioner, påverkar livet för de kvinnor som är tjocka. De två kategorierna under det aktuella temat presenteras under rubrikerna: Negativa kommentarer och reaktioner på Instagram (6.2.1) och Strukturer i samhället och människorna påverkar livet (6.2.2).
6.2.1 Negativa kommentarer och reaktioner på Instagram
Kvinnorna berättar att de mestadels får positiva kommentarer på Instagram men att de också får kommentarer som är negativa. Några exempel är att kvinnornas utseende kommenteras, de
får tips och råd på hur de ska gå ner i vikt och de sexualiseras. Kvinnorna får ta emot kommentarer av människor som de uppfattar vara vuxna men också av yngre personer som fortfarande är barn. Några av de kommentarer kvinnorna får är kossa, val, flodhäst, hora, du borde dö, göm dig, du är en dålig människa, äcklig, ful och börja träna. Att ständigt få höra att ens kropp är fel, sjuk och inte borde få finnas kan göra kvinnorna ledsna, arga och provocerade. Kvinnorna menar att det är vanligt att män som tar kontakt med dem gör det på ett sexualiserande och objektifierande sätt.
” …. så sexualiserar dom en, man blir det här objektet som dom kan titta på, man känner sig som man avhumaniseras och det blir mera ”kolla du är vacker du är snygg du är sexig, kolla här är min kuk” …. ” (Veronica)
Att få så kallade dickpics (bilder på mannens penis i ett sexuellt syfte) skickade till sig är inte ovanligt. Flera av kvinnorna berättar hur de får kommentarer från män som skriver att kvinnorna är sexiga och beskriver hur de vill utföra sexuella handlingar med dem. Att få kommentarer om sitt utseende från män är inte syftet med att lägga ut bilder på sin kropp.
Kvinnorna vill inte ha kommentarer eller dickpics, tvärtom vill de att den kvinnliga kroppen ska få existera utan att sexualiseras och objektifieras.
Hälsa, eller snarare ohälsa, är något som flera av kvinnorna får kommentarer kring. Deras tjocka kropp kopplas samman med ohälsa. Vissa lindar in sina kommentarer och menar att de bryr sig om kvinnans hälsa medan andra blir arga på kvinnan då de anser att hon glorifierar fetma och att hon inte får förmedla att det är okej att vara tjock.
” .… en kommentar som var typ såhär ”men herregud vad tänker du på, du kan ju inte förmedla för unga tjejer att det är okej att vara tjock och det är farligt för hälsan, du måste tänka på vad du gör …. ” (Linnea)
6.2.2 Strukturer i samhället och människorna påverkar livet
I dagens samhälle är tjock synonymt med negativa attribut som lat, äcklig, ofräsch och oattraktiv. Några av kvinnorna pratar om vikten av representation, att den tjocka kroppen inte får synas på samma sätt som den smala i samhället. På TV får till största delen smala människor synas och som tjock kvinna är det svårt att kunna identifiera sig. En av kvinnorna
ger exempel på hur porren påverkar människors syn på kroppar. Hon har varit med om att män som hon har haft sexuella relationer med har kommenterat hennes kropp och utgått ifrån att alla kroppar ska se ut som i porr, det vill säga vara smala, hårlösa och inte ha bristningar eller celluliter.
”…. det visas inte på tv tillexempel, där är alla så himla slanka och man liksom såg på sina kompisar å dom hade ingenting då blir man såhär men varför har jag det, det är ju något fel på mig eftersom jag har det ….” (Veronica)
Det faktum att kvinnan är underordnad mannen märker kvinnorna också av, de upplever att deras kroppar är till för att behaga männen och att män tar sig friheten att kommentera och sexualisera kroppen. En av kvinnorna berättar att hon har fått en kommentar om att ingen man kommer vilja ha henne. Kvinnan är inte heterosexuell och hon lyfter att det heteronormativa samhället ofta gör sig påmint och kopplas till att hon som tjock kvinna inte är åtrådd av män.
Kvinnorna lyfter också att det finns så många olika krav på kvinnor; att de ska vara duktiga, snygga och smala; att det är svårt att bli ”godkänd” och känna att man duger.
”…. vad är det som har gjort att jag inte tycker att jag duger som jag är? ....” (Andrea)
