Vår studie är en mindre forskningsstudie och intervjupersonerna representerar inte alla kommuner i Sverige vilket sätter begränsningar då resultatet ska antas gälla alla skolor och att eventuella lokala skillnader inte belyses, men utifrån studiens förutsättningar har syfte och frågeställningar besvarats.
Denna studie skulle kunna genomföras och kompletteras med studier i fler skolor och involvera fler intervjupersoner, för att belysa frågeställningar på olika plan för att kunna generalisera studiens resultat. Vårt självständiga arbete undersöker hur delaktiga elever i behov av stöd är i övergångar från årskurs sex till sju utifrån specialpedagogers samt mentorers perspektiv. Ytterligare ämnen som skulle vara intressanta att forska vidare om kan vara övergången mellan årskurs sex och sju sett ur vårdnadshavares och elevers perspektiv,
36 övergången gällande högpresterande elever och hur undervisande lärare kan ge dem tillräckligt med utmaningar för att motiveras till vidareutveckling och hur goda exempel gällande undervisning samt extra anpassningar kan föras vidare i övergångar på ett smidigt sätt, så att eleven fångas upp i ett tidigt skede för att få större möjlighet att nå kunskapsnivån i alla ämnen. I ett senare skede och genom att undersöka elever i behov av stöd, högpresterande elever samt mentorers, specialpedagogers och vårdnadshavares uppfattningar av övergångar kan det skapas en bättre förståelse utifrån olika perspektiv, något som i sin tur kan bidra till att skapa ännu bättre förutsättningar för alla elever vid övergångar mellan de olika skolstadierna.
37
Referenser
Ackesjö, H. (2014). Barns övergångar till och från förskoleklass: Gränser, identiteter och (dis) kontinuiteter (PhD dissertation). Växjö. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva- 36407
Ackesjö, H. (2016). Övergångar mellan skolformer – kontinuitet och progression från förskola och skola. Stockholm: Liber.
Ahlberg, A. (1999) På spaning efter en skola för alla. Rapport nr 1999:08. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet.
Andersson, H. (2017) Möten där vi blir sedda: En studie om elevers engagemang i skolan. Avhandling, Fakulteten för lärande och samhälle på Malmö högskola, 82). Malmö högskola. http://dspace.mah.se/handle/2043/23423
Andersson, L., & Svensson, N. (2012). Mentorskap - en studie av en 7–9 skola (Dissertation). Malmö högskola / Lärarutbildningen. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se :mau:diva- 30944
Arndt, A-K., Rothe, M., Urban, M., & Werning, R. (2013) Supporting and stimulating the learning of socioeconomically disadvantaged children: Perspectives of parents and educators in the transition from preschool to primary school. European Early Childhood Education Research Journal, 21:1, 23–38.
Ashton, R. (2008). Improving the transfer to secondary school: How every child’s voice can matter. Support for Learning, 23(4), 176–182.
Aspelin, J. (2018). Lärares relationskompetens: vad är det?: hur kan den utvecklas? (Första upplagan). Liber.
Augustsson, G. (2018). Akademisk skribent: om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande. (Upplaga 3) Lund: Studentlitteratur.
Bakhtin, Michail. (1986). The Problem of Speech Genres. I Speech Genres and Other Late Essays. Austin: University of Texas Press.
Bark, C., & Brooks, G. (2016). How can children with mild literacy difficulties be supported at the transition to secondary school? A small‐scale quasi‐experimental study. British Journal of Special Education, 43(4), 373–393. https://doi.org/10.1111/1467-8578.12158
Blom, J., & Freiman, A. (2020). Samordning centralt vid skolövergång för ungdomar med autism: “Man har en vägledningsprocess med eleven och man har en vägledningsprocess med vårdnadshavare” (Dissertation). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se: su:diva- 182726
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Coffey, A. (2013). Relationships: The key to successful transition from primary to secondary school? Improving Schools, 16(3), 261–271. https://doi.org/10.1177/1365480213505181 Creswell, J. W. (2013). Qualitative inquiry & research design: choosing among five
approaches, 3. ed., SAGE, Thousand Oaks, 2013
Dann, R. (2011). Secondary transition experiences for pupils with autistic spectrum conditions. Educational Psychology in Practice, 27, 293–312.
Dockett, S., & Perry, B. (2004). What makes a successful transition to school? Views of Australian parents and teachers. International Journal of Early Years Education, 12(3), 217– 230. https://doi.org/10.1080/0966976042000268690
Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I Dysthe, O. (Red.). Dialog, samspel och lärande (s. 31–74). Lund: Studentlitteratur.
Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2009. Linköping.
38 skolövergångar från årskurs 6 till 7 (Dissertation). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-151674
Eskelä-Haapanen, S., Lerkkanen, M., Rasku-Puttonen, H., & Poikkeus, A. (2017). Children’s beliefs concerning school transition. Early Child Development and Care, 187(9), 1446– 1459. https://doi.org/10.1080/03004430.2016.1177041
Evangelou, M., Taggart, B., Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P. & Siraj-Blatchford, I. (2008). What makes a successful transition from primary to secondary school?. Nottingham, United Kingdom: Department for Children Schools and Families.
Foley, T., Foley, S. & Curtin, A. (2016). Primary to post-primary transition for students with special educational needs from an Irish context. International Journal of Special Education, 31 (2), 1–27.
Garpelin, A. (2013). Transition to School: A Rite of Passage in Life. I Transitions to School - International Research, Policy and Practice.: International Perspectives on Early Childhood Education and Development 9 (s. 117 - 128). Dordrecht. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-23774
Garpelin, A. & Sandberg, G. (2018). Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola. (2:a uppl.). Västerås: Mälardalens högskola. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40574
Göransson, K & Nilholm, C. (2009) Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Pedagogisk Forskning i Sverige, 2009, volym 14 (2), sid 136–142
Hopwood, H., Hay, I. & Dyment, J. (2016). The transition from primary to secondary school: Teachers’ perspectives. Australian Educational Researcher, 43(3), 289–307. https://doi.org/10.1007/s13384-016-0200-0
Jacobsson, K. & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande: för utbildningsvetenskap. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Kadesjö, B. (2010). Barn som utmanar: barn med ADHD och andra beteendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen.
Kollén, O. (2019). Övergången mellan årskurs 6 och 7 – hur och vilken information om elevers kunskaper i matematik som överförs (Dissertation). Malmö universitet/Lärande och samhälle. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34608
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordic Studies in Education, 25(1), 16– 35.
Letrello, T. M., Miles, D. D. (2003). The transition from middle school to high school: Students with and without learning disabilities share their perceptions. The Clearing House, 76(4), 212–214.
Lilja, A.-K. (2017). – Se mig! Elevers upplevelser av skolans stödinsatser vid beteendeproblem (Dissertation). http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1075040/FULLTEXT01.pdf Lillvist, A., & Wilder, J. (2017). Valued and performed or not?: Teachers’ ratings of transition
activities for young children with learning disability. European Journal of Special Needs Education, 32(3), 422–436. https://doi.org/10.1080/08856257.2017.1295637
Lindkvist, M. (2003). Individualisering: att kliva ur och vara i gemenskap. Lic.avh. Linköping: Univ., 2003. Linköping.
Lohaus, A., Elben, C., Ball, J., & Klein-hessling, J. (2004). School transition from elementary to secondary school: changes in psychological adjustment. Educational Psychology, 24(2), 161–173. https://doi.org/10.1080/0144341032000160128
39 fritidshem: En fallstudie om generella och extra övergångsaktiviteter. Mälardalen Studies in Educational Sciences: Vol. 35. Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola, 145–172. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva- 41081
Lundqvist, J., & Sandström M. (2020). Barns övergång från förskola till skola: en multipel fallstudie om övergångsaktiviteter. Nordic studies in education, 40(2), 129–148. https://doi.org/10.23865/nse.v40.2228
Makin, H. (2017). The primary-to-secondary school transition for children on the autism spectrum: A multi-informant mixed-methods study. Autism & Developmental Language Impairments, 2, 239694151668483–. https://doi.org/10.1177/2396941516684834
Milsom, A. (2007). Interventions to Assist Students with Disabilities Through School Transitions. Professional School Counseling, 10(3), 273–278. https://doi.org/10.5330/prsc.10.3.c322443236564507
Nationalencyklopedin [NE]. (2020). Mentor. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mentor-(2) [Hämtad 2020-12-22]
Nationalencyklopedin [NE]. (2020). Speciallärare. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/speciallärare [Hämtad 2020-12-23]
Nationalencyklopedin [NE]. (2020). Specialpedagogik. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/specialpedagogik [Hämtad 2020-12-23] Neal, S. & Frederickson, N. (2016). ASD transition to mainstream secondary: a positive
experience?. Educational Psychology in Practice, 32, 355–373.
Nordahl, T., Sørlie, M., Manger, T. & Tveit, A. (red.) (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar: teoretiska och praktiska perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber Nordin, M., & Stadelmann Berglund, A. (2018). Specialpedagogiskt arbete för elever med läs-
och skrivsvårigheter vid övergång till gymnasieskolan (Dissertation). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39853
Nyroos, M., Ronnberg, L. & Lundahl, L. (2004). A Matter of Timing: time use, freedom and influence in school from a pupil perspective. European Educational Research Journal, 3(4), 743-758.
Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap (2. uppl). Liber.
Peters, S. (2010). Literature review: Transition from early childhood education to school. Report to the ministry of Education. New Zealand: the ministry of Education. http://ece.manukau.ac.nz/__data/assets/pdf_file/0008/85841/956_ECELitReview.pdf Poorthuis, A.M.G., Thomaes, S., van Aken, M.A.G., Denissen, J.J.A. and Orobio de Castro, B.
(2014). Dashed hopes, dashed selves? A sociometer perspective on self-esteem change across the transition to secondary school. Social Development (Oxford, England), 23(4), 770–783. https://doi.org/10.1111/sode.12075
Richardson, T., Jindal‐Snape, D., & Hannah, E. (2017). Impact of legislation on post‐school transition practice for young people with additional support needs in Scotland. British Journal of Special Education, 44(3), 239–256. https://doi.org/10.1111/1467-8578.12178 Richter, M., Flavier, E., Popa-Roch, M., & Clément, C. (2020). Perceptions on the primary-
secondary school transition from French students with Autism Spectrum Disorder and their parents. European Journal of Special Needs Education, 35(2), 171–187. https://doi.org/10.1080/08856257.2019.1643145
Røkenes, O.H. & Hanssen, P. (2016). Bära eller brista: kommunikation och relationer i arbetet med människor. (Andra upplagan). Malmö: Gleerups.
Sjökvist, C., & Karlbom, J. (2019). Pedagogers erfarenheter av elevers övergångar: från särskilda undervisningsgrupper till stor klass (Dissertation). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44073
40 Skolinspektionen. (2018). Övergångar; skolors arbete vid elevers övergång till årskurs 7.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-
stat/granskningsrapporter/tkg/2018/skolors-arbete-vid-elevers-overgang/overgangar---
skolors-arbete-vid-elevers-overgang-till-arskurs-7.pdf
Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av Skollagen (2010:801) (11., [rev.] uppl). (2020). Norstedts juridik.
Skolverket. (2014a). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014b). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. https://kvutis.se/wp- content/uploads/2019/10/vergngar_inom_och_mellan_skolor_och_skolformer.pdf
Skolverket (2015). Delaktighet för lärande. (1. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017). Stöttning på olika nivåer.
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/Grundskola/033_nyanlandas-
sprakutveckling/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M33_7-9- gy_02A_stottning_ny.docx
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet reviderad 2019. Johanneshov: MTM.
Skolverket (2020a). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/overgangar-inom-och-mellan-skolor-och-skolformer
Skolverket (2020b). PM − Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2019/20.
https://www.skolverket.se/getFile?file=6604
Skolverket. (2020c). Betyg och kunskapskrav. https://www.skolverket.se/for-dig-som- ar.../elev-eller-foralder/betyg-och-nationella-prov/betyg-och-kunskapskrav
SOU 2021:11. Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Regeringskansliet. Elanders Sverige AB, Stockholm.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2015). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Förskola, skola och Fritidshem. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten
Steen, L. (2016). Att ta emot elever i läs- och skrivsvårigheter på gymnasiet: Elevers, speciallärares och specialpedagogers upplevelser av skolsvårigheter och pedagogiska
möjligheter i gymnasieskolan (Dissertation).
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115908
Svenska Unescorådet. (2/2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådets skriftserie
Säljö, R. (2014a). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014b). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (Första upplagan). Malmö: Gleerups.
Test, D., Mason, C., Hughes, C., Konrad, M., Neale, M., & Wood, W. (2004). Student Involvement in Individualized Education Program Meetings. Exceptional Children, 70(4), 391–412. https://doi.org/10.1177/001440290407000401
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen [Elektronisk resurs] FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. Hämtad från: https://unicef.se/rapporter-och-
41 publikationer/barnkonventionen
Van Lier, L. (1996). Interaction in the language curriculum: awareness, autonomy, and authenticity. London: Longman.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Vygotskij Lev, S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Åberg, R. (2019). Barns övergång från förskola till förskoleklass: En kvalitativ studie om förskollärares syn på övergången (Dissertation). https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1380947/FULLTEXT01.pdf
42
Bilaga 1 - Intervjuguide, specialpedagoger/speciallärare
Bakgrundsinformation Kön:
Yrke:
Vilka årskurser går på den här skolan? Hur stor är din skola/arbetsplats?
Jobbar du på en kommunal eller på en fristående skola? Hur länge har du arbetat som specialpedagog/speciallärare? Vilket år tog du specialpedagog-/speciallärarexamen?
Samarbete och samverkan
1. Hur ser samarbetet ut idag mellan specialpedagoger/speciallärare och mentorer på din skola?
2. Hur ser samarbetet ut idag gällande övergången mellan mellanstadiet och högstadiet?
3. Vilka yrkeskategorier är med vid överlämningen mellan årskurs 6 och årskurs 7 från avlämnande och mottagande skola?
Följdfrågor
● Vilka anser du bör delta i överlämningen?
Upplägg för överlämning - dokumentation
4. Gällande vilka elever tas information upp från överlämnande skola?
Följdfrågor
● Anser du att det behövs överlämning gällande alla elever? Varför / varför inte? ● När sker överlämningen?
● Hur sker överlämningen?
● Vilken typ av information tas upp vid överlämningen?
5. Vilket sätt anser du vara det bästa för elevdokumentation kring elevers lärande, utveckling och behov?
Utnyttjande av överlämnade information
6. Hur sker överlämningen av mottagen information på din skola/arbetsplats?
Följdfrågor
● Vilken information tycker du är betydelsefull att överlämna vid övergången med tanke på att stödja elevers förutsättningar att klara sig bra i skolan?
● Anser du att det finns information som inte bör lämnas över och i så fall vilken information kan det vara?
43 ● Hur används mottagen information i undervisningen på din skola/arbetsplats?
● Vilken information upplever du som svår respektive lätt att överlämna? ● Saknar du någon information vid överlämningar? Vilken?
● Hur vanligt är det att åtgärdsprogram överlämnas vid byten av skolform? ● Följs åtgärdsprogram upp vid överlämningen?
Elevers delaktighet
7. På vilka sätt är elever i fråga (och deras vårdnadshavare) delaktiga i överlämningen?
Följdfrågor
● Vilken information får eleven (och vårdnadshavare) gällande överlämningen? ● Vilka möjligheter har eleven att vara med i olika sorters överlämningsmöten?
● Vilka möjligheter har elever i behov av stöd att träffa deras blivande mentorer innan skolstart i årskurs 7 för att diskutera anpassningar som de är i behov av?
Hinder, möjligheter och förväntningar vid överlämning
8. Vilka möjligheter har eleven att påverka sin egen övergång mellan mellanstadiet och högstadiet?
9. Vilka hinder ser du gällande elever i behov av stöd när det kommer till deltagande i övergångsprocessen?
Följdfrågor
● Vilka risker finns vid övergången?
Specialpedagogers/speciallärares roll i övergångar
10. Vad är specialpedagogens/speciallärarens roll gällande övergången när det kommer till elever i behov av stöd?
11. Finns det något du utifrån din erfarenhet skulle vilja förändra när det gäller överlämningsprocessen? Vad och varför i sådana fall?
Återkoppla till något intressant som har sagts av intervjuperson:
“Kan du beskriva mer/utveckla ditt svar?”, “På vilket sätt menar du att…?”,
“Kan du ge några exempel om hur X fungerar i praktiken?” “Vad känner du för det...?”
44
Bilaga 2 - Intervjuguide, mentorer
Bakgrundsinformation Kön:
Yrke:
Vilka årskurser går på den här skolan? Hur stor är din skola/arbetsplats?
Jobbar du på en kommunal eller på en fristående skola? Hur länge har du arbetat som mentor?
Vilket år tog du lärarexamen?
Samarbete och samverkan
1. Hur ser samarbetet ut idag gällande specialpedagoger/speciallärare och mentorer på din skola?
2. Hur ser du på den samverkan som idag sker vid överlämningar?
3. Vilka yrkeskategorier är med vid överlämningen mellan årskurs 6 och årskurs 7 från avlämnande och mottagande skola?
Följdfrågor
● Vilka anser du bör delta vid en överlämning?
Upplägg för överlämning - dokumentation
4. Gällande vilka elever tas information upp från överlämnande skola?
Följdfrågor
● Anser du att det behövs överlämning gällande alla elever? Varför eller varför inte? ● När sker överlämningen?
● Hur sker överlämningen?
● Vilken typ av information tas upp vid överlämningen?
5. Vilket sätt anser du vara det bästa för elevdokumentation kring elevers lärande, utveckling och behov?
Utnyttjande av överlämnade information
6. Hur sker överlämningen av information vid din skola/arbetsplats?
Följdfrågor
● Vilken dokumentation anser du bör vara mest central vid överlämningen med tanke på att stödja elevers förutsättningar att klara sig bra i skolan?
● Anser du att det finns information som inte bör lämnas över och i så fall vilken information kan det gälla?
45 ● Hur används mottagen information i undervisningen på din skola/arbetsplats?
● Vilken information upplever du som svår respektive lätt att överlämna? ● Saknar du någon information vid överlämningen? Vilken?
● Hur vanligt är det att åtgärdsprogram överlämnas vid byten av skolform? ● Följs åtgärdsprogram upp vid överlämningen?
Elevers delaktighet
7. På vilka sätt är eleven i fråga (och vårdnadshavare) delaktiga i överlämningen?
Följdfrågor
● Vilken information får eleven (och vårdnadshavare) gällande överlämningen? ● Vilka möjligheter får eleven vara med i olika sorters överlämningsmöten?
● Vilka möjligheter får elever i behov av stöd att träffa deras blivande mentorer innan skolstart i årskurs 7 och diskutera anpassningar som de är i behov av?
Hinder, möjligheter och förväntningar vid överlämning
8. Vilka möjligheter får eleven att påverka sin egen övergång mellan mellanstadiet och högstadiet?
9. Vilka hinder ser du gällande elever i behov av stöd när det kommer till deltagande i övergångsprocessen?
Följdfrågor
● Vilka risker finns vid övergången?
Mentorns roll samt specialpedagogens/speciallärarens roll i övergångar ur mentorns perspektiv
10. Vad är din roll, som mentor, vid övergången när det kommer till elever i behov av stöd?
Följdfrågor
● Vad anser du är specialpedagogens roll gällande övergången/överlämningen när det kommer till elever i behov av stöd?
11. Finns det något du utifrån din erfarenhet skulle vilja förändra när det gäller överlämningsprocessen? Vad och varför i sådana fall?
Återkoppla till något intressant som har sagts av intervjuperson:
“Kan du beskriva mer/utveckla ditt svar?”, “På vilket sätt menar du att…?”,
“Kan du ge några exempel om hur X fungerar i praktiken?” “Vad känner du för det...?”
46
Bilaga 3 - Missivbrev
Hej!
Vi heter Anniela Kölvall och Georgia Polymenopoulou och studerar till specialpedagoger på Mälardalens Högskola. Vi går nu vår sista termin och tar vår examen i juni 2021.
Studien som vi avser genomföra är en del av vårt självständiga arbete. Studiens syfte är att undersöka specialpedagogers/speciallärares och mentorers uppfattning av övergångar mellan årskurs 6 och årskurs 7 gällande elever i behov av stöd. Vi vill undersöka detta genom enskilda intervjuer med specialpedagoger/speciallärare och mentorer. Vi hoppas få intervjua personal från både avlämnande och mottagande skolor/arbetslag som är antingen specialpedagog/speciallärare eller mentor/klasslärare som arbetar kring elever i övergången mellan årskurs 6 och 7.
Vi skulle därför vilja fråga om du som berörd personal kan tänka dig att ägna lite av din tid och låta oss genomföra en intervju för att hjälpa oss att fullfölja vår studie. Du gör oss väldigt tacksamma i sådana fall! Vi planerar att intervjun tar mellan 45 till 60 minuter att genomföra och på grund av de rådande omständigheterna finns möjlighet att intervjun genomförs digitalt.
Intervjuerna kommer att spelas in med hjälp av digitala verktyg och transkriberas för att sedan analyseras. Studiens resultat kommer att presenteras i vårt självständiga arbete, men allt inspelat material kommer endast att vara tillgängligt för oss som genomför studien samt vår handledare och bedömande lärare. Alla som medverkar kommer att garanteras anonymitet och man kommer inte i den färdiga studien att kunna identifiera de som vi har intervjuat. Ansvarig för dina personuppgifter är Mälardalens Högskolan. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan.
Om du som deltagare har några funderingar eller frågor går det bra att höra av dig till oss.
Ja, jag vill vara med i studien och ställer upp för en intervju.
Ort……….. Datum……….
……… Deltagarens namn och underskrift
Vi är otroligt tacksamma och tackar på förhand för din hjälp i denna studie!
Med vänliga hälsningar,
Anniela Kölvall och Georgia Polymenopoulou Handledare: Ulrika Larsdotter Bodin