Resultaten som presenteras ovan utgår från studiens syfte och frågeställningar. Intervjupersonerna anser att samarbetet mellan specialpedagoger och mentorer fungerar ganska bra eller bra, speciellt vid elevärenden, men också gällande det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. De anser att det finns en öppen kommunikation mellan dem samt att specialpedagogerna handleder och fungerar som bollplank vid rådfrågning. Av stor vikt är extra anpassningar, åtgärdsprogram samt information kring elevernas sociala förmågor eller eventuella svårigheter.
Specialpedagoger och mentorer anser att eleverna inte är tillräckligt delaktiga i övergångsprocessen och att det ofta är vårdnadshavarna som representerar barnets vilja eller behov. De berättar även att alla elever får möjlighet till prova-på dagar samt att vara med på olika aktiviteter i den blivande skolan, medan elever i behov av stöd vanligtvis får flera möjligheter att besöka sin blivande skola och träffa elevhälsoteamet eller deras blivande lärare; samma gäller deras vårdnadshavare. I stort sätt får elever (och deras vårdnadshavare) uttrycka önskemål gällande klasstillhörighet och möjlighet att diskutera vilket stöd de har haft eller behöver ha i sin nya skola. Som intervjupersonerna berättar kan processen vara krävande och hindras för elever i behov av stöd just på grund av de svårigheter de är i. Dessutom kan den nya
31 miljön, nya förutsättningar och skillnader i organisation mellan mellanstadiet och högstadiet skapa mer oro och ångest för elever i behov av stöd än för andra elever. Generellt uppfattas specialpedagogers och mentorers roll som central av alla intervjupersonerna, speciellt gällande insamling, överlämning och mottagande av information, när det gäller alla elever och specifikt gällande elever i behov av stöd samt gällande organisering av en god lärmiljö och implementering av insatser som kan bidra till en lyckad övergång.
Diskussion
Nedan följer en diskussion rörande studiens metod och dess resultat utifrån vårt syfte och våra frågeställningar i samband med bakgrund och tidigare forskning. Dessutom diskuteras studiens kunskapsbidrag och möjligheter till vidare forskning.
Metoddiskussion
Tidsaspekten och de kringliggande omständigheterna kring covid19 var de två stora orosmomenten med tanke på genomförandet av studien då mentorers och specialpedagogers uppdrag förändrats och kunde ha försvårat genomförandet av intervjuerna, men möjlighet att fullfölja intervjuerna digitalt har kompenserat för tidsbristen. Kvalitativa studiers trovärdighet har en nära koppling till empirisk förankring, enligt Larsson (2005), medan Vetenskapsrådet (2002) påpekar att när det kommer till att bedöma ett arbetes kvalitet är tillförlitligheten i resultatet avgörande.
Valet att genomföra kvalitativa intervjuer med specialpedagoger och mentorer istället för frågeformulär, var tidskrävande, men har gett oss möjlighet att lyssna på intervjupersonernas berättelser kring den komplexa övergångsprocessen gällande elever i behov av stöd i övergången från mellanstadiet till högstadiet. Semistrukturerade intervjuer valdes för att ge intervjuarna möjlighet till följdfrågor och intervjupersonerna chans att utveckla sina svar (Jacobsson & Skansholm, 2019). På detta sätt har varje intervju varit unik beroende på intervjupersonens erfarenhet och kunskap, samt individens vilja att dela med sig av sina erfarenheter och åsikter. Vi upplever att intervjupersonerna tyckte att frågorna som ställdes var intressanta och att de i vissa fall själva inte hade funderat på vissa aspekter gällande överlämningen tidigare. Flera mentorer nämnde att det var vissa frågeställningar som de ansåg väsentliga och ville ta med sig till nästa överlämning som förbättringsåtgärd medan andra kändes igen och var lätta att besvara.
Vi som genomförde intervjuerna använde samtal som verktyg, det vill säga använde interaktionen mellan intervjuaren och intervjupersonen som skapades under intervjun för att få intervjupersonens perspektiv gällande studiens område (Yin, 2019). För att klara detta försökte intervjuarna att vara konsekventa med de kompetenser som är viktiga för samtalsledaren. Det vill säga relationskompetensen eller förmågan att förstå och samverka med intervjupersonerna, handlingskompetensen eller förmågan att handla och samverka på ett professionellt sätt, samt att kunna lyssna och inte bara höra vad intervjupersonen säger (Røkenes & Hanssen, 2016). Därutöver tillkommer förmåga till spegling, sammanfattning och kunskap att ställa olika typer av frågor. Vi har varit uppmärksamma på att vi har liten erfarenhet som kvalificerade
32 samtalspartners och intervjuare samt på att de (följd)frågor som vi ställde har spelat en avgörande roll för vad intervjupersonerna har berättat. Vid intervjuanalyserna lades fokus på likheterna och skillnaderna i mentorernas och specialpedagogernas svar på frågorna och olika teman skapades i samband med studiens syfte och frågeställningar.
Tolkningen av studiens resultat bör vara kopplad till verkligheten, något som i denna studies fall är rimligt utifrån tidigare forskning samt till den sociokulturella teorin där fokus på hur miljö och sociala sammanhang påverkar lärandet hos den enskilda individen är centralt. Antalet intervjupersoner är få, men vi anser att studien ger dig som läsare en inblick i övergångar från mellanstadiet till högstadiet gällande elever i behov av stöd. Vi har intervjuat 13 individer. De sju specialpedagogerna har ingen koppling till varandra och jobbar i olika kommuner runt om i landet. Mentorerna jobbar på olika skolor i samma kommun och tre av dessa mentorer har gett kontaktuppgifter till resterande tre mentorer. Alla har gett en överensstämmande bild gällande de olika momenten i övergångsprocessen. Intervjupersonerna har berättat att övergångsprocessen utgår från kommunens gemensamma riktlinjer som i stort sätt utgår från Skolverkets riktlinjer. Detta kan härleda till att varje intervjupersons berättelse är representativ för sin kommun, men vi bör inte glömma att de gemensamma riktlinjerna kan uppfattas och implementeras på olika sätt i de olika skolorna.
Resultatdiskussion
I de kommande avsnitten kommer studiens resultat att sammanfattas och diskuteras utifrån syfte och frågeställningar. Dessa ska presenteras i samband med vad tidigare forskning har kommit fram till i området som undersökts.