FORTSATT FORSKNING

När man genomför en undersökning av den här typen är det oundvikligt att ställa sig frågor om vad som skulle hända om man gjorde förändringar ute på skolorna i linje med de tankar som rektorerna förde fram. Vi har kommit fram till några punkter som vi anser skulle vara intressanta att följa upp i nya undersökningar:

• Studera rektorers/skolledares syn på specialpedagogens arbetsuppgifter i en större undersökningsgrupp. Det skulle vara intressant att se vilken fördelning de två inriktningar vi kunde urskilja har ute i skolorna, och om det finns fler inriktningar.

• På vilket sätt skulle rektors ökade synlighet i närområdet påverka relationen mellan hem och skola? Går det att se en förbättring där ett sådant arbete initierats?

• Hur resonerar skolpolitiker kring kunskapsmålen och värdegrundsmålen i läroplanen?

• Hur utvärderar man de insatser som görs för att bättre möta alla elevers behov? Är tendensen att man gör uppföljningar i stället för utvärderingar och vad är orsakerna till det?

Genom att lyfta fram olika förhållanden som råder på skolorna i vårt undersökningsområde hoppas vi kunna väcka tankar och funderingar hos läsaren som kan leda till fortsatt forskning. Vi hoppas även att vi kunnat bidra med funderingar som är tänkvärda och att dessa på något sätt kan generera processer som gagnar eleverna.

REFERENSER

Alver, B G. & Øyen, Ø. (1998). Etik och praktik i forskarens vardag. Lund: Studentlitteratur Andersson, S. & Carlström, I. (2005). Min skola och samhällsuppdraget Praktik - reflektion – utveckling. Stockholm: Liber

Asmervik, S., Ogden, T. & Rygvold, A-L. (red) (1995). Barn med behov av särskilt stöd. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur

Berg, G. (1995). ”Skolans styrning, skolan som institution och skolans kultur” i Berg, G., Englund, T & Lindblad, S. (red.) Kunskap – Organisation – Demokrati. Lund: Studentlitteratur

Blossing, U. (2003). ”Skolförbättring – en skola för alla” i Berg, G. & Sherp, H-Å. (red.) (2003) Skolutvecklingens många ansikten. Kalmar: Myndigheten för skolutveckling.

Brante, T. (2005). Om begreppet och företeelsen profession. Opublicerat manus via Malmö Högskola.

Brante, T. (1989). Professioners identitet och samhälleliga villkor i Selander, S. (red.) Kampen om yrkesutövning, status och kunskap. Professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur

Dahllöf, U. (1967). Skoldifferentiering och undervisningsförlopp. Stockholm: Almqvist & Wiksell

Franke-Wikberg, S. & Lundgren, U. P. (1980) Att värdera utbildning, del 1, En introduktion till pedagogisk utvärdering. Stockholm: Wahlström & Widstrand

Gustafsson, C. (1999). Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogisk forskning i Sverige 1999 Årg 4 Nr: 1 s 43-57 Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik: ISSN 1401-6788

Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Skolverket Hedenquist, J-A. (1999). Att utvärdera skolan. Stockholm: Liber

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Liljegren, B. (1991). Elever i svårigheter – Familjen och skolan i samspel. Lund: Studentlitteratur

Lindblad, S m.fl. (1997). Ramfaktorteori ur ett händelselogiskt perspektiv, Bidrag till symposiet ”På återbesök hos ramfaktorteorin” den 20-21 mars 1997 i Uppsala. Utkast.

Lundgren, U. P. (1977). Model analysis of pedagogical processes. Lund: Liber/CWK Gleerup.

Lundgren, U. P. (1999). Ramfaktorerteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk forskning i Sverige 1999 Årg 4 Nr: 1 s 31-41 Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik:ISSN 1401-6788

Läroplan för grundskolan. I: Allmän del. (1969). (Lgr 69) Stockholm:

Skolöverstyrelsen/Utbildningsförlaget

Merriam, S B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur

Myndigheten för skolutveckling (2003). Områden och åtgärder som bör prioriteras i utvecklingsarbete inom utbildningsväsendet. Rapport 2003:754. Stockholm

Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur

Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. (1994) (Lpo94) Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Malmö Högskola (2001). Utbildningsplan för programmet för specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, 60 poäng. Malmö: Malmö Högskola

Persson, A. (2000). Social kompetens. När individen, de andra och samhället möts. Lund: Studentlitteratur

Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken - Motiveringar, genomförande och konsekvenser. Specialpedagogiska rapporter nr 11, november 1998, Göteborgs universitet: Institutionen för specialpedagogik

Prop. 1992/93:220 (1992). Bilaga till regeringens proposition 1992/93:220 och 1992/93:250 om nya läroplaner och nytt betygssystem.

Scherp, H-Å. (2001). Problembaserad skolutveckling och den lärandeorienterade organisationen. Karlstads universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap

Scherp, H-Å. (2002). Lärares lärmiljö. Att leda skolan som lärande organisation. Institutionen för pedagogik. Karlstad University Studies 2002:44

Skolverket (1998). Skolverkets rapport 160, Nationella kvalitetsgranskningar 1998. Stockholm: Liber

Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm: Liber

SOU (1996). Krock eller möte. Om den mångkulturella skolan. Stockholm:

Utbildningsdepartementet (Delbetänkande av Skolkommittén SOU 1996:143)

Stigendal, M. (2000). Skolintegration – Lösningen på skolans problem Malmö Högskola: Rapporter om utbildning 1/2000

Stigendal, M. (2004). Framgångsalternativ - Mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap. Lund: Studentlitteratur

Svensson, N-E. (1962). Ability grouping and scholastic achievement. Report on a five-year follow-up study in Stockholm. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Vedung, E. (1991). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur Weber, M (1983). Ekonomi och samhälle. Förståelsesociologins grunder. Lund: Argos

Svenska Akademien (1986). Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (11 upplagan, åttonde tryckningen). Stockholm: Norstedts Förlag

BILAGOR

Bilaga1

Intervjuguide

• Verksamhetsområde

Berätta om ditt verksamhetsområde. Hur stor är verksamheten?

Vilka skolformer och år omfattar den? Vilken profil har din skola?

• Skolutvecklingsbehov

Vad lägger du i begreppet skolutveckling?

Vilka skolutvecklingsbehov ser du när det gäller att möta alla elever?

Vad önskar du få undersökt och belyst i din verksamhet när det gäller elever i behov av särskilt stöd?

Vilka ansvarsområden har grundskollärare och fritidspedagoger när det gäller arbetet med elever i behov av särskilt stöd – hur fungerar det rent praktiskt? På vilket/vilka sätt utvärderas arbetet med de här eleverna – hur används utvärderingen?

• Specialpedagogisk kompetens

Hur använder du dig av den specialpedagogiska kompetensen som finns i ditt verksamhetsområde?

• Nuläget

Pågår det någon skolutveckling i ditt verksamhetsområde just nu i arbetet med elever i behov av särskilt stöd?

Vilka möjligheter och/eller hinder ser du?

• Framtiden

Tänk dig framåt i tiden 5 – 10 år. Vad önskar du då skall ha skett inom skolutvecklingsområdet när det gäller elever i behov av särskilt stöd?

Bilaga2

Hej!

Jag har tidigare varit i kontakt med dig angående en intervju som en del av PROSPEC – Professionsutbildning för specialpedagoger – en undersökning av specialpedagogers kompetens i skolans praktik.

För att intervjusituationen ska fungera så bra som möjligt vill jag delge dig intervjuförutsättningarna.

• Intervjun beräknas ta mellan 30 – 60 minuter.

• Intervjun kommer att spelas in och sedan transkriberas.

• Intervjun kommer att innehålla följande frågeområden: Verksamhetsområde

Skolutvecklingsbehov

Specialpedagogisk kompetens Nuläget

Framtiden

• Innehållet kommer att anonymiseras och behandlas konfidentiellt

Jag bifogar ett följebrev från Malmö Högskola om PROSPEC som närmare förklarar undersökningens inriktning (bilaga 3).

Bilaga 3

Malmö högskola den 17maj 2005

Bäste skolledare

Vid lärarutbildningen på Malmö högskola inleds hösten 2005 ett projekt kallat

PROSPEC - Professionsutbildning för specialpedagoger – en undersökning av special-

pedagogers kompetens i skolans praktik.

Inom ramen för den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen skall projektet studera relationer mellan utbildningens förutsättningar och de krav som praktiken ställer på professionell kompetens.

En pilotstudie kommer att genomföras av studenter i form av examensarbete på den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen.

Det är i denna inledande pilotstudie, med avsikt att göra en inventering av vilka forskningsfrågor som kan vara intressanta att belysa ur skolledarperspektiv, som vi behöver Din hjälp och därmed en del av Din tid. Du får gärna ta del av resultat som kommer fram.

Det överordnade projektet leds av

Lars Berglund, universitetslektor, fil dr i pedagogik (samordnare) Ingrid Sandén, universitetslektor, fil dr i pedagogik

Bim Riddersporre, universitetslektor, fil dr i psykologi

Lise-Lotte Malmgren, universitetsadjunkt, fil mag i pedagogik

Såväl vi i projektledningen som de studenter som deltar i den inledande pilotstudien, nämligen Anna Sjödin, Sture Sandahl, Birgit Johansson, Lisbeth Lundén, Birgitta Nilsson, Katarina Sevén, Ann Ljungström, Mikael Johansson och Daniel Owesson, sätter stort värde på om Du i en intervju besvarar ett antal frågor om skolutveckling och specialpedagogisk kompetens.