Under arbetets gång, har några nya frågeställningar aktualiserats som tan- gerar detta ämne. Nedan är de skrivna i punktform.
• Undersöka vad som egentligen styr att de yngre eleverna inte får samma möjlighet som de äldre att ”läsa med öronen” och därigenom få läsupplevelser och ett rikare ordförråd. Detta gäller de elever som ännu inte har fått ett genombrott i sin läsförmåga.
• Undersöka skolledningens inställning och prioritering av datorstöd till elever. Det pedagogiska initiativet från ledningen är a och o för att kunna utveckla datorstöd som åtgärd för elever i läs- och skriv- svårigheter, eftersom datorstödet är förknippat med kostnader för in- köp samt fortbildningskostnader för pedagogerna.
• Undersöka skillnader mellan två likvärdiga grupper, där den ena gruppen får specifik träning genom pedagogiska träningsprogram men inte den andra samt hur detta påverkar elevernas läs- och skriv- utveckling.
• Undersöka skillnader mellan två likvärdiga grupper, där den ena gruppen får kompensatoriska hjälpmedel men inte den andra och hur detta påverkar elevernas studiemotivation och i förlängningen deras betyg (med reservation för om detta är etiskt försvarbart).
REFERENSER
Ahrnéll, E., Drufva, B., Fernandi, A-B., Gisterå, E-M., Hansson, B., Hiler, B., Holm- gren, C., Lavsund, M. & Nilsson, B. (2005). Läslust och skrivglädje för alla. Hjälpmedelsinstitutet
Andersson, B. (2005-03-07). Kompensatoriska hjälpmedel, Skoldatatek i Göteborg Ehneström, C. (2005). 200 miljoner kronor till IT i lärarutbildningen - lärarstudenter
ska lära bättre med IT. Kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen).
www.kks.se
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. Studentlitteratur
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpeda-
gogiska ämnet. Stockholm: Skolverket
Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS). www.fmls.nu
Föhrer, U. & Magnusson, E. (2003). Läsa och skriva fast man inte kan. Studentlitteratur Gunnilstam, O. och Mårtens, M. (2003). Lexia 4 Handbok. Stiftelsen Stora Sköndal Gunnilstam, O. och Mårtens, M. (2004). Provia…ett testverktyg för Provia. Stiftelsen
Stora Sköndal
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket Herrlin, K. & Lundberg, I. (2003). God läsutveckling. Natur och Kultur
Holme, I.M. & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur
Höien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Uppsala: Natur och Kultur IT i Skolan (ITiS), (2005). Skolverket. www.skolutveckling.se/it_i_skolan/
Jacobson, C. & Lundberg, I. Redaktörer (1995). Läsutveckling och dyslexi. Frågor,
erfarenheter och resultat. Liber utbildning
Jacobson, C. (2004). Åtgärder vid läs- och skrivsvårigheter. Växjö. Institutionen för pedagogik, Växjö universitet
Karlsson, M. (2004). An ITiS Teacher Team as a Community of Practise. Göteborgs universitet
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lundberg, I. & Herrlin, K. (2004). God läsutveckling. Natur och Kultur
Lundgren, T. (2003). Framtidens läromedel. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet och Förbundet FMLS
Lundgren & Ohlis (2003). Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Förbundet FMLS
Myndigheten för skolutveckling. (2005). IT i skolan 2005: tillgång, användning och
attityder. www.skolutveckling.se
Myndigheten för skolutveckling. (2006). www.skolutveckling.se/it_i_skolan
Myndigheten för skolutveckling. (2006). Nordisk undersökning
Myndigheten för skolutveckling. (2006). PIM utvecklar din IT kompetens.
www.pim.skolutveckling.se
Myrberg, M. (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter – En
forskningsöversikt på uppdrag av Skolverket. Stockholm: Skolverket
Myrberg, M. redaktör (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motver-
kaläs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Skolverket
Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Liber Rask, S R. (2005) Kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen). www.kks.se/templates/PressPage.aspx?id=8595
Skolverket. (1995). Läromedelskassetter för dyslektiker. Skolverkets rapport nr 87. Skolverket. (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stock-
holm: Skolverket
Stanovich, K. (1986). Matthew effects in reading: Some consequensces of individual
differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, 21, sid. 360-
407
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen). www.kks.se
Sveed, S-E. Underkänn skolan – inte eleverna. Lärarnas tidning nr 19/2002
Svenska Unescorådet (1996). Salamancadeklarationen. Svenska Unescorådets skriftse- rie, 4
Svärdemo Åberg, E. (2003). Datorstödd undervisning för elever med läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi. HLS Förlag
Svärdemo Åberg, E. (2006) www.didaktikdesign.nu
Taube, K. (1987). Läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Raben & Sjögren Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). www.tpb.se
Utbildningsdepartementet. (1985). Skollag. SFS 1985:1100. Stockholm
Utbildningsdepartementet. (1994a). Grundskoleförordningen. SFS 1994:1194. Stock- holm
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94 (2000). Stockholm: Fritez
Utbildningsdepartementet. (2004). Utvärderingar visar att svensk skola har utvecklats med hjälp av IT
Wendick, G. (2004). PROVIA – testverktyget som spar tid Specialpedagogik nr 2/2004 Wertsch, J. (1998). Mind as Action. Oxford. University Press
Vetenskapsrådet. (1990). Codex. Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm. Vetenskapsrådet http://www.vr.se/
BILAGA
Till Dig som arbetar med grund- och särskoleelever!
Jag heter Gunnel Wendick och arbetar som specialpedagog i X-kommun. Under inneva- rande läsår genomför jag min magisteruppsats i specialpedagogik på Malmö Högskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar användandet av da- torstöd till elever med läs- och skrivsvårigheter samt vilken kännedom det finns om datoriserade träningsprogram och kompensatoriska hjälpmedel, hos skolpersonalen i den pedagogiska verksamheten.
Förutom att jag blir hjälpt i min undersökning, är Din medverkan till stor hjälp vid fort- satt planering av kompetensutveckling inom området för datorstöd till elever med läs- och skrivsvårigheter, i X-kommun.
Eftersom datorstöd är aktuellt i alla åldrar, går denna enkät ut till all personal, som ar- betar med elever från år 1-9. Det är givetvis helt frivilligt att vara med i undersökning- en, men jag vädjar likväl om Ditt deltagande, för att kvaliteten på undersökningen ska bli så optimal som möjligt.
Fyll gärna i enkäten meddetsamma när den delas ut i arbetslaget, så att resp. samordnare kan skicka tillbaka den snarast med internposten till mig. Enkäten tar högst 10 min. och fylls i helt individuellt och oberoende av Dina kollegor.
Du svarar helt anonymt. Siffran på enkäten är densamma för hela arbetslaget, men be- hövs för att jag ska kunna påminna resp. samordnare om svaren skulle utebli.
Uppstår frågor är Du alltid välkommen att ta kontakt med mig. Ett stort tack på förhand!
Gunnel Wendick
Telefon arbetet: 0000-00000 eller 070-0000000 E-post: gunnel.wendick@xx.xx.se
Arbetslag ( )
ENKÄT
A – BAKGRUNDSFAKTA
Sätt ett kryss för det alternativ som gäller. 1. Jag arbetar i rektorsområde:
( ) Område A ( ) Område B 2. Jag arbetar huvudsakligen i:
( ) Grundskola år 1-3 ( ) Grundskola år 4-6 ( ) Grundskola år 7-9 ( ) Särskola år 1-3 ( ) Särskola år 4-6 ( ) Särskola år 7-9 3. Jag är:
( ) Kvinna ( ) Man
4. Min ålder:
( ) ≤ 35 år ( ) 36-50 år ( ) > 50 år 5. Antal år som jag har arbetat med skolbarn:
( ) ≤ 5 år ( ) 6-10 år ( ) 11-15 år ( ) >15 år 6. Jag är ansvarslärare (klasslärare/mentor):
( ) Ja ( ) Nej
7. Min utbildning för anställning i skolan är:
( ) Elevassistent ( ) Fritidspedagog ( ) Förskollärare ( ) Grundskollärare 1-7 ( ) Grundskollärare 4-9 ( ) Högstadielärare ( ) Lågstadielärare ( ) Mellanstadielärare ( ) Sas-lärare ( ) Speciallärare ( ) Specialpedagog ( ) Syv Annat………..
8. Jag deltog i ITiS kompetensutveckling som genomfördes 1999-2002:
( ) Ja ( ) Nej
I de följande påståendena används svarsalternativ 1-4, där 1 = stämmer inte alls, 2 = stämmer ganska dåligt, 3 = stämmer ganska bra, och 4 = stämmer helt. Markera med ett kryss det alternativ som passar Dig.
9. Jag använder First Class dagligen 1( ) 2( ) 3( ) 4( ) 10. Jag använder internet, ordbehandling 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
B – BEHÄRSKNING AV TEST- OCH TRÄNINGSPROGRAM SAMT KOMPENSATORISKA HJÄLPMEDEL OCH TILLGÄNGLIGHET
I de följande påståendena används svarsalternativ 1-4, där 1 = stämmer inte alls, 2 = stämmer ganska dåligt, 3 = stämmer ganska bra, och 4 = stämmer helt. Markera med ett kryss det alternativ som pas- sar Dig.
11. Följande av nedanstående kompensatoriska hjälpmedel, test- och träningsprogram mm, behärskar jag:
• Bok och band (bandspelare) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Talbok; CD och Daisy (dator) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Talbok; Daisy (daisy-spelare) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Talsyntes (konstgjort tal som läser upp text på datorn) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Scanner (läser in text och bild på datorn) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• OCR-program (omvandlar inlästa textsidor till text för bearbetning i ordbehandlaren) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Tangentbordsträning 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Anpassning av dokument i ordbe- handlingsprogram, som underlättar för elev med läs- och skrivsvårigheter 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Provia (datorbaserat läs- och skrivtest) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Lexia (träningsprogram) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Annat………
12. Jag har tillgång till följande kompensatoriska hjälpmedel på min skola: • Bok och band (bandspelare) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Talbok; CD och Daisy (dator) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Talbok; Daisy (daisy-spelare) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Talsyntes (konstgjort tal som läser upp text på datorn) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Scanner (läser in text och bild på datorn) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• OCR-program (omvandlar inlästa textsidor till text för bearbetning i ordbehandlaren) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
C – INSTÄLLNING TILL DATORSTÖD 13. Jag tror att pedagogiska datorprogram i form av träningsprogram kan ge elever i läs- och skrivsvårigheter hjälp att utveckla sin färdighet inom området för läs och skriv 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
14. Jag tror att kompensatoriska hjälpmedel i form av talböcker, talsyntes mm kan under- lätta för elever i läs- och skrivsvårig- heter 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
I de följande påståendena används svarsalternativ 1-4, där 1 = stämmer inte alls, 2 = stämmer ganska dåligt, 3 = stämmer ganska bra, och 4 = stämmer helt. Markera med ett kryss det alternativ som passar Dig
15. Nedanstående programvaror skulle jag vilja lära mig mer om:
• Talbok; CD och Daisy (dator) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Talbok; Daisy (daisy-spelare) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Talsyntes (konstgjort tal som läser upp text på datorn) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Scanner (läser in text och bild på datorn) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• OCR-program (omvandlar inlästa textsidor till text för bearbetning i ordbehandlaren) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Tangentbordsträning 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Anpassning av dokument som under- lättar för elev med läs- och skrivsvårig- heter 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Provia (datorbaserat läs- och skrivtest) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Lexia (träningsprogram) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Annat………
E - ANVÄNDANDE AV DATORSTÖD Följande påståenden besvarar endast Du som har klasslärar-/mentorskapsansvar för elever. Om Du delar detta ansvar med en kollega, är det endast en av Er som svarar på dessa frågor. 16. Idag använder någon/några av mina ansvarselever följande programvaror som specifik åtgärd: • Bok och band (bandspelare) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Talbok; CD och Daisy (dator) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Talbok; Daisy (daisy-spelare) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Talsyntes (konstgjort tal som läser upp text på datorn) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Scanner (läser in text och bild på datorn) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• OCR-program (omvandlar inlästa textsidor till text för bearbetning i ordbehandlaren) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Tangentbordsträning 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Dokument som jag har anpassat 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Provia (datorbaserat läs- och skrivtest) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
• Lexia (träningsprogram) 1( ) 2( ) 3( ) 4( )
17. Min bedömning av antal elever som har läs- och skrivsvårigheter utav mina ansvarselever: ( ) ingen ( ) en ( ) två-tre ( ) fyra eller flera 18. Antalet av mina ansvarselever som idag använder något/några av ovanstående kompensatoriska hjälpmedel:
19. Antalet av mina ansvarselever som idag arbetar specifikt med träningsprogram: ( ) ingen ( ) en ( ) två-tre ( ) fyra eller flera