Vår studie fokuserar på förskollärare, förskollärarstudenter och vårdnadshavares inställningar till digital teknik i förskolan. Dessa tre gruppers perspektiv anser vi vara högst relevanta för att skapa en förståelse för problematiken att implementera digital teknik i förskolan. Det hade varit intressant att göra en mer omfattande studie där antalet respondenter var fler samt från olika geografiska delar av Sverige. För att få ytterligare perspektiv på studien hade det varit intressant att lyfta rektorernas och beslutfattarnas attityder till digital teknik i förskolan.
8. Referenslista
Allwood, C. M, & Eriksson, M. G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och
andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Aarsand, P. (2011). Parenting and digital games: On children’s game play in US families.
Journal of Children and Media, 5(3), 318–333.
Bengtsson, J. (red.) (2010). Med livsvärlden som grund [Elektronisk resurs] bidrag till
utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Blackwell, C. K., Lauricella, A. R., & Wartella, E. (2014). Factors influencing digital technology use in early childhood education. Computers & Education, 77(2014), 82-90.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 Uppl.). Malmö: Liber AB.
Cameron, A. L. C. (2015). Opening doors: A collective case study of integrating technology
in the preschool through 3rd grade classroom in a developmentally appropriate way (Doctor
of education thesis in Learning Technologies) Malibu: Pepperdine University.
Couse, L. J., & Chen, D. W. (2010). A Tablet Computer for Young Children? Exploring Its Viability for Early Childhood Education. Journal of Research on Technology in Education,
43(1), 75–98.
Europeiska unionens råd. (2018). Europeiska Rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (Text av betydelse för EES.) ST/9009/2018/INIT
Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). (red.). Handbok i kvalitativ analys. (3. Uppl.). Malmö: Liber AB.
Fenty, N. S., & McKendry Anderson, E. (2014). Examining Educators’ Knowledge, Beliefs, and Practices About Using Technology With Young Children. Journal of Early Childhood
Ferrari, A. (2012). Digital Competence in Practice: An Analysis of Frameworks. Technical
Report. European Commission, Joint Research Centre.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112.
Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom" en dator per elev". TMG Stockholm: Örebro universitet.
Harju, A. & Tallberg Broman, I. (red.) (2013). Föräldrar, förskola och skola: om mångfald,
makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Hernwall, P. (2016). We have to be professional – Swedish preschool teachers’ conceptualisation of digital media. Nordic Journal of Digital Literacy, 11(1), 5–23.
Holmberg, K., Lagergren, A., Bøen, E., Lindberg, H., Lundkvist, M., Tjäru, S., … Hjartarson, T. (2019). Lek och lärande med digitala verktyg i nordiska förskolor : Erfarenheter från två
Nordplus-projekt 2015–2019. Copenhagen: Nordisk Ministerråd. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-5729
Hsiu-Fang, H. & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.
Qualitative health research, 15(9), 1277-1288.
Hutchison, A., & Reinking, D. (2011). Teachers’ perceptions of integrating information and communication technologies into literacy instruction: A national survey in the United States.
Reading Research Quarterly, 46(4), 312-333.
Instefjord, E. (2014). Appropriation of Digital Competence in Teacher Education. Nordic
Journal of Digital Literacy, 4(9), 313-329.
Jedeskog, G. (2005). Ch@nging School. : Implementation of ICT in Swedish School, Campaigns and Experiences 1984 -2004. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
Jewitt, C. (2003). Technology, literacy and learning. A multimodal approach. London, UK: Routledge.
Karlsson, G. (1995). Att korrelera fakta eller att tolka mening: Två olika kunskapsteoretiska projekt inom psykologisk forskning. Nordisk Psykologi, 47(4), 256- 274.
Karlsohn, T. (2009). Teknik–retorik–kritik. Om IT-bubblan och datoriseringen av den svenska skolan. Stockholm: Carlssons
Konca, A.S. & Koksalan, B. (2017). Preschool children‘s interaction with ICT at home.
International Journal of Research in Education and Science, 3(2), 571-581.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Lindahl, M., & Folkesson, A.-M. (2012). ICT in preschool: friend or foe? The significance of norms in a changing practice. International Journal of Early Years Education, 20(4),
422-436.
Lindgren, G. (1994). Fenomenologi i praktiken. Starrin, B. & Svensson, P. (red.), Kvalitativ
metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Marklund, L. (2020). Digital play in preschools – Understandings from educational use and
professional learning (Doktorsavhandling, Department of Applied Educational Science).
Umeå: Umeå University
Mendham, B-L. (2014). A mixed methods study of the beliefs and attitudes of teachers
regarding the developmental appropriateness of technology in early childhood. (Doctor of
education thesis, 633). Michigan: Eastern Michigan University
Mikelić Preradović, N., Lešin, G., & Šagud, M. (2016). Investigating Parents’ Attitudes towards Digital Technology Use in Early Childhood: A Case Study from Croatia. Informatics
Moodley, T. & Aronstam, S., 2016, ‘Authentic learning for teaching reading: Foundation phase pre-service student teachers’ learning experiences of creating and using digital stories in real classrooms’, Reading & Writing 7(1), a129.
Nikolopoulou, K., & Gialamas, V. (2015). ICT and play in preschool: early childhood teachers’ beliefs and confidence. International Journal of Early Years Education, 23(4), 409-425.
Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. (Doktorsavhandling i barn- och ungdomsvetenskap, vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Palaiologou, I. (2016). Children under five and digital technologies: Implications for early years pedagogy. European Early Childhood Education Research Journal, 24(1), 5–24.
Peas, S, J. (2019). Positive and Negative Influences of Technology in Early Childhood
Classrooms: A Qualitative Study. (Doctoral dessertation). La Jolla: Northcentral University
Pramling Samuelsson, I., & Asplund Carlsson, M. (2014). Det lekande lärande barnet: I en
utvecklingspedagogisk teori (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Prensky, M. (2001), "Digital Natives, Digital Immigrants Part 1", On the Horizon, 9(5), 1-6.
Ohlin, C. (2019). Information and Communication Technology in a Global World: Teachers’ Perceptions of Continuing Professional Development. Research in Social Sciences and
Technology, 4(2), 41-57.
Otterborn, A., Schönborn, K., & Hultén, M. (2019). Surveying preschool teachers’ use of digital tablets: general and technology education related findings. International Journal of
Technology and Design Education, 29, 717–737.
Reneland-Forsman, L. (2011). Problematisk frånvaro av digital kompetens i lärarutbildning.
Utbildning och lärande, 5(1), 16-33.
Riis, U., Bengtsson, E., Lennart, F., Pedersen, J., & Samuelsson, J. (2000). IT i skolan mellan vision och praktik: en forskningsöversikt: Skolverket.
Skolverket. (2018a). Läroplan för förskolan, Lpfö 2018. Skolverket.
Skolverket. (2018b). Serie: Forskning för skolan. Digitaliseringen i skolan – möjligheter och
utmaningar. Skolverket
Sollied Madsen, S., Thorvaldsen, S., & Archard, S. (2018). Teacher educators’ perceptions of working with digital technologies. Nordic Journal of digital literacy, 13(3), 177–196.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
Von Hall, G. (2019, 25 april). Skärmstriden – WHO: 5-åringar ska max ha en timme skärmtid per dag. Svenska Dagbladet. Hämtad 2021-01-13 från
https://www.svd.se/whos-rad-hogst-en-timme-skarmtid-for-barn-under-5-ar?fbclid=IwAR2jl MX6tyZR4Ias6ahtdVkDQRuop5r4_8nSPUpWAwzqvU8U5T9v9mXojgw
Willermark, S. (2018). Digital Didaktisk Design: Att utveckla undervisningspraktiken i och
för en digitaliserad skola (PhD Thesis Informatics with Specialization in Work-Integrated