Kunskap är makt

Förskollärarnas brist på kunskap om den digitala tekniken påverkar barnen. Bristen på kunskapen och rädslan att göra fel gör att förskollärare drar sig för att använda den digitala tekniken. Att de digitala verktygen inte används på ett sätt som läroplanen avser oroar

förskolläraren Carl: ”känner inte har kunskapen för den, så blir den kanske inte använd i den

Förskollärarna och studenterna i denna studie menar att lärarutbildningarna visserligen lär ut mycket om digital teknik men att det inte sker i en kontext som är relevant för de barn som de arbetar med. Frida som är student vittnar om hur utbildningen tar fasta på forskning om digital teknik: “Vi läste ju om forskningen på en kurs om hur man kan använda digitala

verktyg. (...) Sen tänker jag att vi ändå har fått mycket kunskap från högskolan också på vad man kan göra.” Att läsa om digital teknik är visserligen relevant men samtidigt betonar flera

av respondenterna att utbildningen också måste vara förankrad i den verklighet som

studenterna möter som färdigutbildad förskollärare. Förskollärarstudenten Magnus berättar: “Vi fick göra till exempel ett radioprogram på högskolan som våra klasskompisar

skulle lyssna på och även skapa en digital, ehm förskola som även det bara visades upp för våra lärare och klasskompisar. Ehh, jag tänker att det vore bättre om dessa arbeten kunde göras på vår VFU.”

Studenterna tror att de hade lärt sig mer om möjligheterna med digital teknik om de fått utföra verkliga skoluppgifter, att skapa med barnen ute på förskolorna istället för att läsa om hur man kan göra. Det upplevs också som att programmen som lärosätena använder är för avancerade eller inte finns ute på förskolorna, vilket gör att de saknar relevans.

Förskollärarna och studenterna i denna studie intygar att relevant fortbildning inom digital teknik i stort sett har lyst med sin frånvaro och när de väl har skett har det varit i form av punktinsatser utan en kontinuitet. Utbildningarna som erbjuds är för generella och inte

applicerbara i den verksamhet som förskollärarna befinner sig i. Frida berättar att “Det blir en

utmaning att man måste göra det, men man vet inte riktigt hur man ska göra det.”

Respondenterna menar att de måste inhämta sin kunskap om digital teknik själva vilket blir en extra utmaning. Att både hänga med utbildningsmässigt och att kunskapen som lärs ut är relevant är viktigt enligt Sofia, som är förskollärarstudent:

“Det handlar om att inte vara rädd för att handskas med den digitala tekniken. Att

man utvecklas, och grejen med digital kompetens är att den måste utvecklas hela tiden. Den måste, ehh, anpassas efter den kontext man befinner sig i.”

Konsekvensen av utebliven fortbildning av förskollärare leder till en okunskap som i sin tur får negativa effekter på deras vilja inför att arbeta med digital teknik i förskolan.

Respondenterna önskar att ledningen på förskolan inte bara köper in digitalt material utan att personalen också får fortbildning inom digital teknik och att kunskapsförvärv inte bara bygger på att individen själv måste inhämta det. Förskolläraren Carl uttrycker sin åsikt att

rektorer inte tar tillräckligt stort ansvar: “Jag tror att det är viktigt att man får våra rektorer

att ta sig lite i kragen och se vi behöver nog också utbilda vår personal, inte bara köper in materialet.” Han berättar vidare att han själv måste ta initiativ för att få material inköpt till

förskolan. Respondenterna upplever att det inte finns en brist i form av digitala verktyg, tvärtom menar alla att förskolorna är duktiga på att köpa in material. Dock står detta digitala material ofta oanvänt då det saknas kunskap om hur det ska användas.

“Alla pedagoger fick varsin Ipad och varje avdelning fick tre, och sedan blev vi bara

utslängda i, jag höll på att säga Marianergraven, utan att kunna simma någon av oss. Fick tre kvällar APT som enbart handlade om Ipads och dess användningsområden.”

- Förskollärare, Ingrid

Att bli slängd i jordens djupaste havsgrav är ett starkt uttryck för den känsla som Ingrid känner inför den nya tekniken och förväntan som finns på att arbeta med den. Frånvaron av tillräckligt med utbildning och stöd från ledningen och en känsla av att bli kastad i havet utan att kunna simma får många att istället ge upp och ställa undan de digitala verktygen.

Flera av respondenterna anser att det är viktigt att förstå vilken typ av kunskap inom digital teknik som eftersträvas i samhället. Sofia som är förskollärarstudent berättar om en episod från hennes skoltid:

“Fick träna på att skriva på tangentbord, alltså de täckte över skärmen så att man inte

såg vad man skrev, sedan skulle man skriva av en text utan att titta på tangenterna. Men det var ju deras sätt att lära ut digital teknik och det stämmer kanske inte överens med vad som egentligen är viktigt.”

Sofia menar att den utbildning hon själv fick som barn inom digital teknik visat sig vara helt irrelevant så här i efterhand. Vad som snarare är viktigt enligt respondenterna är att bygga upp en grundläggande baskunskap och förståelse för den digitala tekniken. Denna förståelse gör det sedan enkelt att införskaffa sig ny kunskap. Respondenterna upplever att det är viktigt att förstå källkritik och att barnen blir medvetna om detta redan tidigt i livet.

Skolverkets ökade krav om att förskolan nu ska arbeta med digital teknik har blivit ett

ytterligare moment för förskollärarna, många gånger ett moment där de känner sig osäkra och bara vill få det avklarat. Bristen på kunskap om digital teknik och hur den kan användas i undervisningsmoment skapar stress hos många förskollärare. De är medvetna om att det är något de ska arbeta med men vet inte hur. Trycket från läroplanen gör att många förskollärare då tar in väletablerade digitala moment, såsom programmeringsrobotar.

“Men sedan kan jag uppleva bara för att det står i läroplanen betyder det inte att

man behöver arbeta med det, eller ehh, att man gör det. Sen, ehh, blir det kanske då att man arbetar med just programmering för att kunna stryka det ur listan.” – Daniel,

förskollärare

På frågan om hur hon upplever att digital teknik har fått större plats i den nya läroplanen svarar förskolläraren Johanna så här:

“Umm, ja men det är väl positivt, men det känns inte som om det är själva kärnan i

problematiken. Utan kunskap och erfarenhet spelar det ju ingen roll om det står i läroplanen att de ska arbeta med det, det är ju verkligen en tolkningsbar läroplan och i många fall tror jag att det kommer bli som jag sade innan, att man arbetar lite kort med programmerings robotar eller slänger in en I-pad och sedan stryker man det ur listan.”

En för tolkningsbar läroplan leder till att förskollärarna blir osäkra över hur de ska arbeta med digital teknik, vilket leder till att undervisningen i förskolan inte blir likvärdig.