Fortsatt forskning

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur specialpedagoger beskriver samarbetet med fritidshemmet. Fortsatt forskning skulle kunna behandla vikten av rektors engagemang i fritidshemmet och hur fritidspersonal med och utan utbildning upplever

situationen och verksamhetens behov. För att utgå från Scherps (2013) modell skulle vi kunna påstå att vår studie framförallt behandlar pilarna i Scherps modell medan fortsatt forskning skulle kunna behandla innehållet i respektive figur.

Referenser

Ackesjö, Helena. (2019). Den nya profesionen i fritidshemmet - en

diskussion om mellanrummets hybriditet. i E. Reimers, M. Harling, I. Henning Loeb, & K. Rönnerman, Lärarprofession i en tid av förändringar. Konferensvolym från den tredje nationella ämneskonferensen i pedagogiskt arbete. (ss. 45-64). Utbildningsfakulteten.

Acksjö, Helena., Nordänger,Ulla Karin., & Lindqvist, Per. (2016). "Att jag kallar mig själv lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation" Om de nya grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem. Educare- Vetenskapliga skrifter , (1): 86-109.

http://lnu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:915942/FULLTEXT01.pdf

Ahlberg, Ann. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Liber.

Andersson, Birgit. (2013). Nya fritidspedagoger- ispänningsfält mellan tradition och nya styrformer. Umeå universitet. https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:603114/FULLTEXT02.pdf

Andishmand, Catarina. (2017). Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiska skilda områden. Göteborg universitet.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/52698/1/gupea_2077_52698_ 1.pdf

Ankestjerne, Trine. (2015). Fritidspedagogik-förr,nu och i en nära framtid. i T. Ankestjerne, Perspektiv på fritidshemspedagogik (ss. 59-85). Studentlitteratur.

Bergström, Jonathan., & Eklund, Filip. (2019). Elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Jönköping university School of Education and Communicatio. https://www.diva-

Boström, Lena., & Berg, Gunnar. (2018). Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete. Educare- Vetenskapliga Skrifter, (2), 107-131. https://ojs.mau.se/index.php/educare/article/view/384 Calander, Finn. (1999). Från fritidens pedagog till

hjälplärare.Fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Acta Universitatis Upsaliensis. Datainspektionen. (2016). Dataskyddsförordningen. Hämtat från

Dataskyddsförordningen i sin fulltext: https://www.datainspektionen.se/lagar--

regler/dataskyddsforordningen/dataskyddsforordningen---fulltext/ Daynac, Isabelle. (2015). Anpassningar på fritidshem. En studie kring

pedagogers upplevelse av pedagogiska anpassningar för elever med olika funktionsnedsättningar. Stockholms universitet. http://su.diva- portal.org/smash/get/diva2:905112/FULLTEXT01.pdf

Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaper. Studentlitteratur. Falkner, Carin., & Ludvigsson, Ann. (2016). Fritidshem och

fritidspedagogik - en forskningsöversikt. Sveriges kommuner och Landsting och kommunförbundet Skåne. https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1033918/FULLTEXT01.pdf

Hjalmarsson, Maria. (2010). Fritidspedagogers skattningar av sitt

yrkeskunnande - Resultat från en internationell enkätundersökning. KAPET.Karlstad universitets Pedagogiska Tidskrift, ss. Vol 1, nr 1 39-58. http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:398141/FULLTEXT01.pdf

Hjalmarsson, Maria. (2019). Leisure-time teachers´reflections om

systematic quality work: Approaches and challenges. Early Child Development and Care, 189:13, 2197-2205,. http://www.diva- portal.se/smash/get/diva2:1321306/FULLTEXT01.pdf

Hjörne, Eva., & Säljö, Roger. (2013). att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Studentlitteratur.

Holmberg, Linnea. (2018). Konsten att producera lärande demokrater. Stockholm universitet. http://su.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1177691/FULLTEXT01.pdf

Karlsson, Annelie. (2020). Specialpedagogik för fritids - En handbok. Studentlitteratur.

Karlsudd, Peter. (1999). Särskolebarn i integrerad skolbarnomsorg. Lärarhögskolan Malmö.

Karlsudd, Peter. (2011). "Integreringsreservatet" - finns det kvar? i Ann. Karlfelt, & Björn. Haglund, Fritidspedagogik - fritidshemmets teorier och praktiker (ss. 61-78). Liber.

Kullberg, Birgitta. (2014). Etnografi i klassrummet. Studentlitteratur. Kvale, Steinar., & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa

forskningsintervjun. Studentlitteratur.

Ludvigsson, Ann., & Falkner, Carin. (2019). Fritidshem- ett gränsland i utbildningslandskapet:Lärare i fritidshems institutionella identiteter. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, ss. vol.5 13-26.

http://hj.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1318149/FULLTEXT01.pdf

Pálsdóttir,Kolbrún. (2012). Care, learning a leisure: The organisational identity of after-shool centers for six-to nine-year old children in Reykjavik. University of Iceland.

https://skemman.is/bitstream/1946/25831/1/Final%20thesis%20corre cted.pdf

Perselli, Ann.-Katrin., & Hörnell, Assar. (2013). Fritidspedagogers

förståelse av det kompletterande uppdraget. Barn, Vol 37 No 1: 63- 79. file:///C:/Users/maxol01/Downloads/3007-Article%20Text- 12394-1-10-20190329%20(1).pdf

Persson, Bengt. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Liber.

Pihlgren, Ann. S. (2018). Leda fritidshemmmet, praktika för skolledare. Studentlitteratur.

Plantenga, Jannike., & Remery, Chantal. (2017). Out-of-school childcare: Exploring availability and quality in EU member states. European Social Policy, Vol.27(1) 25-39.

file:///C:/Users/maxol01/Downloads/artikel%20om%20andel%20i% 20skolbarnomsorg%20(1).pdf

Repstad, Per. (2012). Närhet och distans - kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Studentlitteratur.

Sahlin, Birgitta. (2013). Specialpedagogiskt samtalsledarskap. i Rolf. Helldin, & Birgitta. Sahlin, Etik i specialpedagogisk verksamhet (ss. 73-92). Studentlitteratur.

Scherp, Hans.-Åke. (2013). Lärandebaserad skolutveckling. Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat. Studentlitteratur. SFS. (2015). Lagboken. Hämtat från SFS 2015:482:

https://www.lagboken.se/Lagboken/sfs/sfs/2015/400- 499/d_2422891-sfs-2015_482-lag-om-andring-i-skollagen- 2010_800

SFS, S. (den 25 oktober 2019). SFS (2010:800). Hämtat från Sveriges riksdag: https://www.riksdagen.se

Siljehag, Eva. (2007). Igenkännande och motkraft - Förskole- och

fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken. Stockholms universitet. http://su.diva-

portal.org/smash/get/diva2:197801/FULLTEXT01.pdf

Skolverket. (2014 a). Allmänna råd med kommentarer Fritidshem. Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=3301

Skolverket. (2014 b). Allmännaråd för extra anpassninigar och sörskilt stöd. Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=3299

Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket.

Skolverket. (2019). Elever och personal i fritidshem 2018/19. Hämtat från https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade- statistiknyheter/statistik/2019-04-16-elever-och-personal-i- fritidshem-2018-19

SKR. (den 28 april 2020). Etikettlista AID . Hämtat från

https://www.ofr.se/wp-content/uploads/2019/09/etikettlista-aid- 2018.pdf

Socialstyrelsen, & Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan. Hämtat från Skolverket: https://www.skolverket.se/publikationer?id=4205 Strandell, Harriet. (2013). After-school Care as Investment in Human

Capital - From Policy to Practices. Children & Society, pp.270-281.

https://doi.org/10.1111/chso.12035

Sundqvist, Christel. (2012). Perspektivmöten i skola och handledning. Lärares tankar om specialpedagogisk handledning. Åbo akademi. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/84814/sundqvist_christ el.pdf?sequence=2

Thornberg, Robert, & Forslund Frykedal, Karin. (2019). Grundad teori. i Andreas. Fejes, & Robert. Thornberg, Handbok i kvalitativ analys (ss. 44-71). Liber.

Vetenskapsrådet, V. (. (2017). God forsknings ed. Vetenskapsrådet. Willén Lundgren, Berit., & Karlsudd, Peter. (2013). Relationella avtryck

och specialpedagogiska perspektiv i fritidshemmets praktik. i J. Apselin, Relationell specialpedagogik - i teori och praktik (ss. 63- 78). Elanders Sverige AB.

Bilagor