Det behövs mer radikala förändringar än införandet av nya ord i stödterminologin för att visionen om rättvisa förutsättningar i skolan ska bli verklighet. Det krävs också betydligt mer forskning om stödinsatserna på gymnasiet för att effekterna av den senaste reformen ska bli tydliga. Däremot står det klart att fyra av de fem intervjuade specialpedagogerna bestämt anser att det krävs ökade resurser för att de extra anpassningarna och det särskilda stödet ska bli kvalitativt. Och merparten av lärarna som svarat på enkäten uppfattar att deras arbetsbörda har ökat – igen – samtidigt som de anser att de ofta saknar reella möjligheter att anpassa sin undervisning efter elevernas behov. Det indikerar ett behov av fördjupad forskning om extra anpassningar och särskilt stöd, men också om hur systemet med tilläggsbelopp för elever med särskilda behov tillämpas och vilka effekter tillämpningen har på kvaliteten i stödet.
Särskilt intressant skulle det vara att undersöka den socioekonomiska profilen på olika gymnasieprogram och skolor, för att bidra med ett underlag till ett mer rättvist resursfördelningssystem än det nuvarande.
Lika spännande vore det att försöka ta reda på hur beslutsfattare kommer fram till de reformer och lagändringar de driver igenom. Just i fallet med de extra anpassningarna hävdar politikerna i sin proposition att de har lyssnat på lärarnas klagomål på att dokumentationen upptog för stor del av deras arbetstid. Men den här undersökningen tyder på att den
huvudsakliga förändringen är att både arbets- och dokumentationsbördan har ökat och en skolinspektionsgranskning har visat att stödinsatserna inte har förändrats i praktiken. Vad, undrar man, fick politikernas att hoppas på något annat?
Slutsatser
Om man väger samman friskolereformens och det fria skolvalets segregerande effekt med den målstyrda läroplanens kunskapssyn och bristen på resurser till särskilt stöd får man anledning att oroa sig för vissa elevers möjligheter att nå goda studieresultat. Det blir i alla fall tydligt att skolorna behöver stora resurser om de ska kunna kompensera för skillnaderna i elevernas förutsättningar och erbjuda det stöd som utlovas i styrdokumenten. Om man sedan sätter sig in i systemet med tilläggsbelopp för elever med särskilda behov blir man inte mindre orolig. Kanske var det just det som den dåvarande regeringen gjorde, och kanske var det just därför de bestämde sig för att något måste göras; eleverna måste få den hjälp de har rätt till. Så långt verkar det rimligt. Men det som sedan hände är svårare att förstå. Som en lösning på sjunkande skolresultat och brister i det pedagogiska stödet, men framför allt på att lärarna var överbelastade av administration, föreslog de att lärarna i fortsättningen – utan någon form av resurstillskott och förutom sina ordinarie uppgifter – ska administrera och utföra merparten av det tidigare särskilda stödet.
Inkludering och anpassning av undervisningen efter elevernas behov verkar de flesta, åtminstone i teorin, se som något eftersträvansvärt. Men för att det ska bli verklighet krävs både fortbildning och synvändor, förutom påtagliga satsningar på de konkreta stödresurserna på skolorna. Något drastiskt måste göras åt att skolor med en hög andel elever med kunskapsluckor, motivationsbrist och andra funktionshinder i utgångsläget inte har rätt till mer resurser än skolor med enbart högpresterande elever.
Gymnasieskolorna borde naturligtvis ha ett resursfördelningssystem i stil med det som i vissa kommuner finns mellan grundskolor med olika elevgrupper, så att specialpedagogerna får möjlighet att fokusera på pedagogiskt utvecklingsarbete i stället för att med hjälp av neuropsykiatriska diagnoser försöka övertyga kommunerna om att enskilda elever måste assisteras av en outbildad person några timmar i veckan.
Ett annat berättigat krav är att reformintresserade politiker – nästa gång de får en känsla av att något måste ändras i skolan – först fördjupar sig en aning i forskning och praktisk erfarenhet
inom området. Risken är annars uppenbar att de med sina påhitt och sitt slöseri med mänskliga och ekonomiska resurser ställer till skada i unga människors liv.
Den här undersökningen tyder på att specialpedagoger och lärare gör vad de tycker att de kan av sin situation, i stället för att protestera mot att de saknar förutsättningar att uppfylla kraven som ställs på dem. Kanske borde de i stället höja rösten mot sin arbetssituation och för elevernas lagstadgade rättigheter. Mitt i stressen och de ständigt ökande kraven kan Lennart Lundqvists ord inspirera till det och samtidigt påminna om att uppdraget är så mycket mer och viktigare än de där direktiven. ”I ämbetsmannarollen är lärarna demokratins tjänare, inte makthavarnas pigor eller drängar” (Lundqvist, 2006, s 1).
Referenser
Andersson, Catarina & Anhov-Lundblad, Helen (2015). Extra anpassningar – en pedagogisk
utmaning. Malmö: Malmö högskola, Institutionen för lärande och samhälle
Andreasson, Ingela & Ekström, Pija & Lundgren, Marianne (2015). Skolans praktik – att styra mot idealet. I Ahlberg, Ann (red.), Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad
utmaning (ss. 281-298). Lund: Studentlitteratur.
Brante, Thomas & Johnsson, Eva & Olofsson, Gunnar & Svensson, Lennart G (2015).
Professionerna i kunskapssamhället. En jämförande studie av svenska professioner.
Stockholm: Liber.
Bryman, Alan (2015). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Chiner-Sanz, Esther & Cardona-Moltó, M. Cristina (2013). How do skills, resources and supports affect regular education teachers´perceptions of inclusion? Alicante: Faculty of Education, University of Alicante, Spain.
Colebatch, H.K. (2009). Policy. Open University Press.
Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes & Karlsson, Kristina (2009). Inclusive education in Sweden? A critical analysis. International Journal of Inclusive Education, Vol. 15, No. 5,
2011.
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Liber.
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2011). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling
om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts.
Helldin, Rolf (2002). Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan. En granskning
av skoldemokratins innebörder och kvalitet. Lund: Studentlitteratur.
Jansson, Kenneth (2014). Specialpedagogisk verksamhet i en senmodern tid. Kristianstad: Högskolan Kristianstad, lärarutbildningen.
Johansson, Barbro (2015). Tonårsflickor berättar om att vara eller inte vara i behov av
särskilt stöd. En longitudinell fallstudie. Stockholm: Stockholms universitet,
Johansson, Olof & Nihlfors, Elisabeth (2014). The Swedish Superintendent in the Policy Stream. Leadership and Policy in Schools, Vol. 13, 2014.
Landin, Johanna (2015). Pedagogisk uppföljning, finns den? Malmö: Malmö högskola, Institutionen för lärande och samhälle.
Lipsky, Michael (2010). Street-level Bureaucracy. New York: Russel Sage Foundation.
Lundquist, Lennart (1998). Demokratins väktare. Lund, Studentlitteratur.
Lundquist, Lennart (2006). Läraren som demokratins väktare. Ord & Bild, nr 3-4 2006. http://ips.gu.se/digitalAssets/964/964693_lararen_som_demokratins_vaktare.pdf
Löfqvist, Staffan (1999). Den bångstyriga verkligheten. Har det svenska systemskiftet haft
någon betydelse för arbetet med elever i behov av stöd? Umeå: Umeå universitet,
statsvetenskapliga institutionen.
McMaster, Christopher (2014). An Island outside the Mainstream? The Special Needs Unit during a Period of Inclusive Change in an Aotearoa/New Zealand High School. The Journal
of the International Association of Special Education, Vol. 15, No.2
Nes, Kari & Strömstad, Marit (2006). Strengthened adapted education for all – no more special education? International Journal of Inclusive Education, Volume 10, Issue 4-5, 2006.
Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven?
Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 10, nr. 2, 2005.
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Ringdahl, 2006 www.mah.se/pages/43188/Forordn_andr_060701.pdf
Sivertun, Ulf (2013). Stoppa skolans utslagning av utsatta elevgrupper! I Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (red.), Etik i specialpedagogisk verksamhet (ss. 139-153). Lund:
Studentlitteratur.
Skidmore, David (2004). Inclusion. The dynamic of school development. Open University Press.
Teddie, Charles & Tashakkori, Abbas (2009). Foundations of Mixed Methods Research,
Integrating Quantitative and Qualitattive Approaches in the Social and Behavioral Sciences.
Thousand Oaks: Sage.
Tetler, Susan (red) (2015). Från idé till praxis. Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv
Westling Allodi, Maria (2013). Undervisningsmiljö och socialt klimat. I Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (red.), Etik i specialpedagogisk verksamhet (ss. 49-71). Lund:
Studentlitteratur.
Prop. 2013/14:160. Tid för undervisning - lärares arbete med stöd, särskilt stöd och
åtgärdsprogram.
http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2014/03/prop.-201314160/
Skolinspektionen. Beslut 40-2015:3649.
Skollag 2010:800 och 1985:1100. Svensk författningssamling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (2014). Skolverkets
allmänna råd. Stockholm: Fritzes.
Skolverkets statistik avseende gymnasieskolan. http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:62:0::NO
Malmö stads riktlinjer för tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av stöd (2015). http://malmo.se/download/18.5f3af0e314e7254d70ebe09e/1448346905091/Anvisning+till+an sökan+om+samt+utvärdeing+av+tilläggsbelopp+gy-gysär+MalmöMSGVU1511_egen.pdf
Riksprislista för ersättning till fristående skolor 2015. Skolverket.
Bilaga 1: Intervjuguide
Extra anpassningarVad innebär begreppet för dig? Varför tror du att det infördes?
Hur tycker du att reformen fungerar hos er? Vilka rutiner har ni kring extra anpassningar?
Stödinsatser
Hur förhåller sig extra anpassningar till särskilt stöd/individualisering? Hur har stödet till eleverna påverkats i praktiken?
Kan reformen ha kommit till för att det saknas resurser till särskilt stöd? Hur ser du på genus- och klassaspekter i stödsammanhang?
Arbetssituation
Hur har lärarnas arbetssituation påverkats av reformen? Din arbetssituation?
Dokumentationsmängden?
Avslutningsvis
Hur skulle du sammanfatta din bild av reformen i praktiken? Vad vill du tillägga?
Bilaga 2: Länk till enkätsvaren
https://sv.surveymonkey.com/results/SM-637DYHPJ/