Efter integreringen mellan skola och fritidshem visar studier på att fritidspedagogens yrkesroll tenderar att förändras mot att efterlikna en lärares. Samma resultat går att urskilja från vår studie med tillägg att den kan variera beroende på hur tjänsten ser ut. Som fortsatt forskning inom området skulle studien kunna fördjupas till att undersöka hur yrkesrollen tenderar att förändras mot att likna grundskollärarna eller om den formas till en helt ny lärarroll. Det hade varit intressant att ta reda på om yrkesrollen formas till en redan etablerad samhällsprofession (grundskollärarna) eller om de ska hitta sin egna unika lärarroll. Kanske förutspådde Hansen (1999) framtiden när hon beskrev fritidspedagogens framtida nyckelroll inom skolan som lärare i social kompetens.
Referenslista
Ackesjö, Helena (2010), Läraridentiteter i förskoleklass. : Berättelser från ett gränsland.
Licentiate Thesis, Göteborgs universitet, Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22357/1/gupea_2077_22357_1.pdf.
Ackesjö, Helena, Nordänger, Ulla Karin, Lindqvist, Per (2016), "Att jag kallar mig själv för lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation": Om de nya grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem, Educare (1): 86-109, Linneuniversitetet Växjö/Kalmar, ss. 103-106, Tillgänglig: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:915942/FULLTEXT01.pdf.
Alvehus, Johan (2014), Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok, Stockholm, Liber AB.
Alvestad, Marit & Pramling Samuelsson, Ingrid (1999), A corporation of the national preschool curricula in Norway and Sweden, Early childhood research & practise, Vol.1 nr.2, Göteborgs universitetet, ss. 15-17, Tillgänglig: http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED435502.pdf.
Andersson, Birgit (2013), Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya
styrformer. Avhandling, Umeå Universitet, Tillgänglig: http://umu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:603114/FULLTEXT02.
Brante, Thomas (2009), Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I L. Maria (Red.), Vetenskap för profession. Högskolan i Borås, ss. 15-34.
Brante, Thomas (2014), Den professionella logiken, hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber AB.
Calander, Finn (1997), Lärarna, fritidspedagogerna och kampen om vita tavlan, Pedagogisk
forskning i Sverige, Vol.2 nr.2 Uppsala Universitet, ss. 115-116, tillgänglig:
http://pedagogiskforskning.se/wp-content/uploads/2012/11/calander.pdf.
Ely, Margot (1993), Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken: cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur.
Evetts, Julia, (2012), Professionalism: Value and ideology, Sociopedia.isa, University of Nottingham, Tillgänglig: http://www.sagepub.net/isa/resources/pdf/Professionalism.pdf.
Falkner, Carin & Ludvigsson, Ann (2012), God kvalitet i fritidshem, Grund för elevers lärande, utveckling och hälsa /. Malmö: Malmö stad,
Tillgänglig:
http://malmo.se/download/18.d8bc6b31373089f7d9800084240/1491299175450/God+kvalitet +i+fritidshem_LudvigssonFalkner.pdf.
Falkner, Carin & Ludvigsson, Ann (2016), Fritidshem och fritidspedagogik- en forskningsöversikt. Forskning i korthet nr 1 2016. Sveriges kommuner och landsting och
kommunförbundet Skåne, Tillgänglig: http://kfsk.se/larandeocharbetsliv/wp-
content/uploads/sites/8/2015/01/FritidshemOchFritidspedagogik-2.pdf.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009), Kvalitativ forskning och kvalitativ analys, I: Andreas Fejes & Robert Thornberg (red), Handbok i kvalitativ analys. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss.19.
Haglund, Björn (2009), Fritid som diskurs och innehåll: en problematisering av verksamheten vid ›afterschool-programs› och fritidshem, Pedagogisk forskning i Sverige Vol.1 Nr.14
Göteborgs universitet, ss. 27-28, Tillgänglig:
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/viewFile/7690/6745.
Halpern, Robert (2002), A different kind of child development institution: The history of after school programs for low-income children, Teachers collage records Vol.104 Nr.2 Colombia
university, Tillgänglig:
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.581.1426&rep=rep1&type=pdf .
Hansen, Monica (1999), Yrkeskulturer i möte: Läraren, fritidspedagogen och samverkan,
Avhandling, Göteborgs Universitet, Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/7609/1/gupea_2077_7609_1.pdf.
Hippinen, Anneli (2012), Yrkesroll i förändring, I: Ann S Pihlgren (red), Fritidshemmet, Lund, Studentlitteratur AB, ss. 29-47.
Hjalmarsson, Maria (2010), Fritidspedagogers skattningar av sitt eget yrkeskunnande- resultat från en nationell enkätundersökning. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 6, nr 1, 2010, Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:398141/FULLTEXT01.pdf. Lantz, Annika (2007), Intervjumetodik, 2 uppl. Poland, Pozkal.
Larsson, Staffan (1986), Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur, Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:253401/FULLTEXT01.pdf.
Miller, Beth (2003), Critical hours: Afterschool Programs and Educational Success, Nellie Mae Education Foundation, Tillgänglig: https://www.nmefoundation.org/getmedia/08b6e87b-
69ff-4865-b44e-ad42f2596381/Critical-Hours.
Munkhammar, Ingmarie (2001), Från samverkan till integration, Arena för gömda motsägelser och förgivet tagna sanningar, En studie av hur förskollärare, fritidspedagoger och lärare
formar en samverkan, Luleå: Universitetstryckeriet, Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:990355/FULLTEXT01.pdf.
Rohlin, Malin (2012), Fritidshemmets historiska dilemman: en nutidshistoria om konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan, Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Vetenskapsrådet (2002), Forskningsetiska principer inom: humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet, Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Bilaga 1
Hej!
Vi är två lärarstudenter som heter Madelene Isinger och Linus Lindfors. Vi går just nu vår sista termin på grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem och ska nu börja skriva vårt examensarbete på grundnivå. Studien syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll har förändrats över tid och då med särskilt fokus på de senaste 30 åren. Detta kommer vi att göra i form av ljudinspelade intervjuer med verksamma fritidspedagoger, varpå ljudinspelningen kompletteras med förda anteckningar av oss.
Du som informant kommer att vara absolut konfidentiell i studien. Det kommer inte att vara möjligt för utomstående att identifiera varken informanterna eller de skolor som studiens empiri grundar sig på. Vi kommer därför att använda fingerade namn på alla informanter. Du som deltar i intervjun kan närhelst avbryta ditt deltagande. All information som intervjuerna ger kommer endast användas i studiens syfte. Studien kommer att publiceras offentligt på MUEP via Malmö högskolas databas.
Jag har tagit del av informationen ovan.
Underskrift
Om du har några frågor eller funderingar så tveka inte att kontakta oss: Madelene.isinger@gmail.com
Bilaga 2
Intervjufrågor
Bakgrundfrågor
• Berätta varför du valde just fritidspedagog som yrke? • När gick du din utbildning?
• Hur länge har du arbetat inom verksamheten?
Verksamheten
• Beskriv hur fritidsverksamheten såg ut där du först började arbeta? • Berätta hur fritidsverksamheten ser ut där du arbetar idag?
• Vilken är den största skillnaden?
• Om du har arbetat i olika verksamheter, hur har dessa sett ut?
Fritidspedagogens roll
• Hur skulle du beskriva ditt uppdrag som fritidspedagog? • Hur såg du på uppdraget när du först började inom yrket?
• Beskriv hur dina arbetsuppgifter såg ut under din första tid som arbetande i verksamheten?
• Hur ser de ut idag?
• Beskriv hur du upplever din yrkesroll? • Hur skulle du beskriva din yrkesidentitet?
• Hur skulle du beskriva samarbetet med grundskollärarna?