Barn Unga Samhälle
Examensarbete i fritidspedagogik
15 högskolepoäng, grundnivå
Fritidspedagogers syn på sin yrkesroll
Leisure-time teachers view of their profession
Madelene Isinger
Linus Lindfors
Grundlärarutbildning med inriktning Examinator: Åse Piltz
mot arbete i fritidshem 180p
Förord
Vi har arbetat gemensamt med hela uppsatsen men eftersom vi människor har olika styrkor och förmågor har det också varit naturligt att vi har haft några specifika ansvarsområden. Linus har ansvarat för avsnittet som behandlar teorier samt den internationella forskningen som kopplats till uppsatsen. Madelene har ansvarat för delen som behandlar tidigare forskning samt avsnittet som beskriver metoden för uppsatsen. Övriga delar av arbetet har vi skrivit gemensamt. Främst vill vi tacka de informanter som vi har fått äran att intervjua till denna studentuppsats, vi tackar för era tankar och reflektioner. Utan ert deltagande hade inte arbetet varit möjligt att genomföra.
Vi vill också tacka våra handledare Julia Rönnbäck och Carolina Martinez för era värdefulla återkopplingar, era kloka råd och ständiga uppmuntran.
Slutligen vill vi tacka alla nära och kära som har uppmuntrat och inspirerat oss när vi har behövt det som mest. Det är tack vare er alla som vi nu har en färdig uppsats.
Abstract
Fritidspedagogens yrkesroll har genomgått stor förändring över sin tid och främst i samband med integreringen med skolan. Studiens syfte var att belysa fritidspedagogers upplevelser kring förändringar i yrkesrollen med en avgränsning på de senaste 30 åren. Detta studerades genom en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med 7 olika fritidspedagoger från fyra olika verksamheter. Fritidspedagogerna har varierad arbetslivserfarenhet på 14-34 år. Frågeställningarna som arbetet syftade till att besvara är: hur upplever fritidspedagoger att yrkesrollen har förändrats under deras tid som tjänstgörande inom verksamheten?. Hur beskriver fritidspedagoger förändringar i arbetsuppgifter? och hur upplever fritidspedagoger att förändringar i fritidshemmets lokaler har påverkat deras förutsättningar att utföra sitt arbete?. De analytiska begreppen som vi har använt är profession, professionalisering, legitimitet, auktoritet och autonomi. Resultatet visar på en mångfasetterad bild kopplat till variation inom fritidspedagogernas tjänster, hur länge de har arbetat inom yrket samt vilken skola de arbetar inom. Vidare visar resultatet att yrkesrollen tidigare upplevdes innefatta mer frihet och utrymme att genomföra det läroplanen beskriver som meningsfull fritid. Detta sätter pedagogerna i relation till de ökade barngrupperna, integreringen med skolan samt att de numera har tjänster som innebär att de har förlagd tid både på fritidshemmet och skolan. En slutsats är att fritidspedagogens yrkesrollen alltmer liknar lärarens.
Innehållsförteckning
Förord ... 2
Abstract ... 3
Inledning ... 7
Syfte och frågeställningar ... 8
Tidigare forskning ... 9
Förändring i utbildning och yrkesroll ... 9
Internationell forskning ... 12
Sammanfattning ... 12
Teoretiskt ramverk ... 14
Profession och professionalisering ... 14
Centrala begrepp ... 15
Metod ... 16
Metodval ... 16
Intervjumanual ... 16
Urval ... 17
Genomförande och databearbetning ... 17
Forskningsetiska frågor ... 18 Resultat ... 20 Presentation av informanterna: ... 20 Förändringar i yrkesrollen ... 20 Analys av resultat ... 23 Förändringar i arbetsuppgifter ... 25 Analys av resultat ... 27 Miljöns påverkan ... 28 Analys av resultat ... 29 Diskussion ... 30 Resultatdiskussion ... 30 Förändring i yrkesrollen ... 30 Förändringar i arbetsuppgifter ... 32
Förändringar i fritidshemmets lokaler ... 33
Metoddiskussion ... 34
Fortsatt forskning ... 34
Referenslista ... 36
Bilaga 1 ... 39
Inledning
Fritidshemmet har genomgått stora förändringar genom tiderna och på så vis har också yrkesrollen förändrats. I slutet av 1800-talet grundades arbetsstugorna som syftade till att fånga upp de barn som hamnade utanför skolsystemet och istället föll in i kriminella verksamheter. Dessa ses som en tidig föregångare till våra nutida fritidshemsverksamheter. Under 1930 och 1940- talen omstrukturerades arbetsstugorna och kom istället att kallas för eftermiddagshem. I stället för att erbjuda sysslor i olika arbetsformer präglades eftermiddagshemmen av fria aktiviteter i form av utevistelse, lek och läxläsning (Rohlin, 2012). Under 1980- och 1990-talen påbörjades den största förändring som fritidshemmet hittills har genomgått, nämligen integreringen med skolan som senare kom att utgöra ett nära samarbete mellan verksamheterna (Hippinen, 2012). Genom att dela resurser och lokaler mellan verksamheterna skulle detta bidra till att kommunerna sparade pengar. Vidare syftade integreringen till att tillgodose barns behov av kontinuitet, helhet och trygghet. Fritidshemmet skulle också fungera som ett komplement till barns kunskapsutveckling och inlärning (Hippinen, 2012).
Då fritidshemmen förflyttades in i skolans institutioner förändrades fritidspedagogers yrkesroll och arbetsuppgifter. Fritidspedagoger skulle nu inte enbart arbeta inom fritidshemmen utan också inom den obligatoriska skolan, vilket gav upphov till ett nytt samarbete med lärare. Tidigare forskning visar på en kulturkrock mellan de olika lärarprofessionerna och ett problematiskt samarbete där fritidspedagoger får stå underordnade lärare. Vidare visar forskningen att fritidspedagoger upplevde den egna yrkesrollen som diffus (Calander, 1997; Acksjö, 2010). Under vår utbildning har vi varit ute och praktiserat inom fritidsverksamheten och funderingar har därmed uppstått angående hur fritidspedagoger uppfattar sin yrkesroll idag. På vilka sätt har integreringen påverkat deras uppfattning angående arbetsuppgifter som idag även innefattar undervisning i skolan? Eftersom fritidsverksamheten har genomgått en fysisk förflyttning från egna lokaler till att idag vara belägen inom skolans arena vill vi också undersöka hur fritidspedagoger upplever att detta har påverkat deras förutsättningar att utföra sitt arbete.
Det känns relevant och intressant att undersöka en yrkesgrupp som har upplevt stor förändring över sin tid och trots detta är forskningen inom området begränsat. Falkner och Ludvigsson (2016) förklarar att verksamheten och yrket är relativt ungt och sätter detta i relation till det
begränsade forskningsfältet. Den forskning som finns är som oftast också tätt relaterad till ett skolperspektiv. Med vår studie vill vi ge fokus åt fritidshemmet och fritidspedagogerna som yrkesgrupp. Vidare vill vi lyfta fram fritidspedagogernas upplevelser och perspektiv på den förändring som verksamheten och yrkesgruppen har genomgått. Vår förhoppning är att detta ska bidra till en rikare förståelse kring verksamma fritidspedagogers yrkesroll samt yrkesvillkor.
Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka fritidspedagogers upplevelser kring förändringar i yrkesrollen med fokus på de senaste 30 åren. Vidare vill vi undersöka hur fritidspedagoger upplever förändringar i arbetsuppgifter samt förändringar av fritidshemmets lokaler.
Hur upplever fritidspedagoger att yrkesrollen har förändrats under deras tid som tjänstgörande inom verksamheten?
Hur beskriver fritidspedagoger förändringar i arbetsuppgifter?
Hur upplever fritidspedagoger att förändringar i fritidshemmets lokaler har påverkat deras förutsättningar att utföra sitt arbete?
Tidigare forskning
Eftersom syftet med föreliggande uppsats är att belysa hur fritidspedagogerna upplever att yrkesrollen har förändrats med fokus på integreringen med skolan presenteras nedan forskning som gjorts inom området. Kapitlet är indelat i tre underrubriker Förändring i utbildning och yrkesroll, internationell forskning och detta avslutas med en sammanfattning.
Förändring i utbildning och yrkesroll
Utbildningen för fritidspedagoger har genomgått stora förändringar och revideringar vilket har bidragit till yrkets stora variation över tid (Hansen, 1999). Falkner och Ludvigsson (2012) skriver en vetenskaplig rapport som syftar till att ge ett kunskapsunderlag för åtgärder som kan bidra till att ge barn de bästa förutsättningar för lärande och utveckling i Malmös fritidshem. I rapporten beskrivs den omfattande utbildningsreform som trädde i kraft 2001; i samband med denna försvann fritidspedagogexamen och ersattes av en lärarexamen. Följden blev en mängd olika beteckningar och ett skiftande innehåll i utbildningen där det på vissa lärosäten gavs kompetens att arbeta både inom skolans verksamhet och fritidshemmet medan andra tillhandhöll en utbildning enbart för arbete inom fritidshemmets verksamhet. 2011 kom utbildningen att revideras ytterligare och ta sin nuvarande form och betecknas lärare med inriktning mot fritidshem. Utbildningen ger legitimation och undervisningsmöjlighet i ett praktiskt estetiskt ämne (Falkner & Ludvigsson, 2012). Acksjö (2016) genomförde en enkätundersökning i samband med den nya utbildningsreformen. Denna syftade till att undersöka huruvida den nya utbildningen gav upphov till en nykonstruerad lärargrupp. Resultaten visar att tre olika professionsidentiteter konstruerats: den traditionella fritidspedagogen, den dubbla/kluvna professionsidentiteten och lärare i fritidshem och skola. Den första karaktäriseras som värnande av den traditionella fritidspedagogen. Den andra upplever sig kluven i sin identitet och skiftar mellan en lärarroll i skolan och pedagog på fritidshemmet. I den tredje professionsidentiteten har en ny lärargrupp konstruerats där yrkesutövaren upplever sig själv som lärare alltigenom. Sammantaget pekar forskningen på en professionsutveckling av yrkesgruppen.
Fritidspedagog som yrke är ett relativt ungt sådant i relation till läraryrket och har som diskuterats ovan varierat mycket över tid. Integreringen mellan fritidshem och skola ses som
den största förändringen och som också har påverkat yrkesrollen. Kort efter denna förändring skriver Calander (1997) en artikel som syftar till att undersöka vilken effekt integreringen haft på de olika verksamheterna, fritidshemmet och skolan. Artikeln beskriver hur två skilda yrkesgrupper förväntas kunna planera och samarbeta för att erbjuda eleverna en helhetsbild av skoldagen, vilket inte ter sig helt oproblematiskt. Resultaten visade att integreringen hade fungerat som en fysisk samverkan, att verksamheterna hade närmat sig varandra rent rumsligt men att de olika professionerna fortfarande var två åtskilda verksamheter. Lärarna ville bibehålla sin fördelaktiga position och upplevde ett hot mot den förändring som samverkan förde med sig. Fritidspedagogerna kämpade även de för att vidmakthålla avstånd mellan professionerna då det fanns en rädsla att efterlikna skolans verksamhet (Calander, 1997). Hansen (1999) intresserar sig också för att undersöka hur de olika professionernas (lärare och fritidspedagoger) samverkan påverkar yrkesrollerna. I sin intervjustudie vill hon synliggöra vad som specifikt utmärker de olika grupperna samt hur dessa förhåller sig till varandra med fokus på samverkan. Det framkommer att de olika professionerna har ett relativt generaliserbart sett att se på den andras yrkeskompetens där informanternas beskrivning om varandras kvalifikationer låg långt ifrån varandra. När de olika professionerna ombads att istället beskriva den egna yrkesrollen så var dessa snarlika varandra. Vidare visar studien att fritidspedagogens yrkesroll tenderar att efterlikna lärarens som en effekt av integreringen. Fritidspedagogerna beskriver också en rädsla för att mista den egna nyckelrollen i sammanhanget. Nyckelrollen beskrivs i former som att kunna vara en trygg vuxen som eleverna anförtror sig till samt att kunna erbjuda många olika former av meningsfull fritid, så som avkoppling och betydelsefulla aktiviteter. Hansen (1999) förespråkar värdet av att fritidspedagoger ges möjlighet att arbeta med sin unika kompetens och menar att deras framtida roll inom skolan borde vara lärare i social kompetens. På så vis skulle fritidspedagogernas unika yrkesroll förtydligas och barnen tillgodoses i sin sociala utveckling. Slutsatsen dras att läraren tenderar att dominera i samarbetet och att fritidspedagogerna därmed ges en underordnad roll (Hansen, 1999). En liknande slutsats dras i Munkhammars (2001) studie som undersöker samverkan i integrering mellan tre olika professioner; fritidspedagoger, förskollärare och lärare. Fritidspedagogerna upplever att integreringen har medfört sämre struktur och planering för den egna verksamheten och att de inte längre ges samma möjlighet att erbjuda eleverna en meningsfull fritid (Munkhammar, 2001). I en nationell enkätundersökning söker Hjalmarsson (2010) svar på fritidspedagogers skattning av sitt yrkeskunnande. Likt Hansens (1999) slutsats visar resultaten att fritidspedagoger upplever sig mest kunniga inom området för relationellt och socialt arbete.
Vidare visar studien på en generellt god uppfattning angående den egna yrkeskompetensen vilket Hjalmarsson anser intressant då tidigare studier som behandlat liknande frågor i relation till integreringen visar på en osäkerhet inom professionens yrkeskunnande (Hjalmarsson, 2010).
Liknande integrering har också skett mellan professionerna förskollärare och lärare då förskoleklassen konstruerades för att fungera likt en brygga mellan förskola och skola. Förskollärarna likt fritidspedagogerna skulle nu dela arbetsyta med skolans profession och därmed ingå i ett nytt traditionsbundet arbetslag. I sin avhandling vill Ackesjö (2010) undersöka vilka läraridentiteter som konstruerats i spänningsfältet mellan två lärarkulturer. Studien visar på en paradox i identitetsskapandet då det fanns en önskan bland personalen i förskoleklassen till inkludering i skolan samtidigt som det fanns ett tydligt motstånd. Man ville tillhöra men inte ses som samma. Vidare visar studien på konstruktion av en exkluderande identitet där förskoleklassen och därmed förskolelärarna hamnar i ett gränsland mellan förskolan och skolan. De intervjuade upplevde sig inte tillhöra någon av de andra lärargrupperna och blir därmed exkluderade.
Fritidshemmet har fått utökade styrdokument som en följd av integreringen med skolan vilket också ställer högre krav på fritidspedagogerna. De förväntas kunna tolka och inkludera styrdokumenten i sitt planerande och utförande av aktiviteter. Andersson (2013) skriver en avhandling som syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll har förändrats över tid men med särskilt fokus på bedömning och kvalitetsredovisning. Andersson (2013) intervjuade 23 fritidspedagoger där majoriteten av informanterna har arbetat före och efter integreringen. Detta betyder att majoriteten av informanterna har arbetat under två olika huvudmän och därmed fått uppleva utvecklingen från en statligt styrd verksamhet till en decentraliserad och målstyrd verksamhet. Avhandlingen visar att fritidspedagogerna fått förändrade arbetsuppgifter främst inom dokumentation som en effekt av integreringen. Å ena sidan upplever fritidspedagogerna de ökade kraven på dokumentation och bedömning som tidskrävande och riskfullt inom den annars frivilliga verksamheten. Å andra sidan framkommer en önskan om att stärka yrkets status och få bekräftelse som yrkesprofession, vilket man upplever att dokumentationen bidrar till. Studien visar att fritidspedagogerna har stor del av sin tid förlagd inom skolans verksamhet och upplever därmed att den egna verksamheten underprioriteras. Några fritidspedagoger menar dock att de tar med sig fritidspedagogiken in i skolans verksamhet för att inte gå miste om den egna unika yrkesrollen och därmed ges mer tid åt
fritidshemmet. Resultaten från studien visar att yrkesrollen tenderar att efterlikna lärarens och därmed professionaliseras, samtidigt som den traditionella fritidspedagogen är på väg att försvinna vilket tyder på avprofessionalisering (Andersson, 2013).
Internationell forskning
Svenska fritidshem har länge varit unika i sin karaktär dels för att verksamheten lyder under samma lagar och förordningar som skolan men också eftersom vi har en lärarutbildning för fritidspedagoger. Dock visar forskningen att allt fler länder inom Europa genomgår liknande förändringar (Falkner & Ludvigsson, 2016). I en artikel som jämför svenska förskolans framväxt med den norska kan man se ett samband med den forskning som finns inom fältet för svenska fritidshem att det finns en tyst rädsla av att förskolan ska skolifieras (Alvestad & Pramling Samuelsson, 1999). Likt Sverige så får Norges förskolor tydligare målsättningar och riktlinjer att förhålla sig till i sitt dagliga arbete. Alvestad och Pramling Samuelsson (1999) lyfter vikten av förskollärares förmåga att kunna tolka styrdokumenten utan att förlora den unika förskolepedagogiken som ska ligga till grund i deras arbete. Detta kan direkt ställas i relation till den generella rädslan av att fritidshemmet som verksamhet påverkas av skolans traditioner som en effekt av integrationen. I USA har man after school programs som ett motsvarande fritidshem, där man förser skolelever med möjlighet till deltagande efter skoltid. After school programs inriktar sig till att ge barnen en varierad fritid vilket innebär en annorlunda struktur än den i skolan (Haglund 2009). I en artikel skriver Haglund (2009) att vissa after school programs ser aktiviteterna som ett komplement till skolan där man utför och berikar på ett annat lärandeplan än de i skolverksamheten. Miller (2003) beskriver en annorlunda bild i sin rapport där after school programs kan se väldigt olika ut, där den ena påminner om en förskoleverksamhet och en annan ser ut som en videoklubb. Anledningen skulle kunna vara enligt Halpner (2002) att after school programs ofta finansieras av en utomstående sponsor som också har egna regler och prioriteringar.
Sammanfattning
Det framkommer tydligt att det finns begränsat med forskning i Sverige inom området för fritidshemmet och fritidspedagogyrket. Den forskning som finns att ta del av är oftast tätt sammanknuten med andra pedagogiska arenor så som skolan och förskolan och därmed presenteras dessa i vår text. Vad som går att utläsa från tidigare forskning är att yrkesrollen har
förändrats utifrån flera faktorer så som förändring i verksamheten, förändring i utbildningen men kanske framförallt utifrån integreringen med skolan. Syftet med verksamheten har haft stor variation över sin tid, allt från arbetsstugorna till att idag utgöra ett komplement till skolan. Detta har därför påverkat och förändrat fritidspedagogens yrkesroll (Rohlin, 2012). Ur ett utbildningsperspektiv har stora förändringar gjorts även där och tenderar idag att mer efterlikna en lärarutbildning (Hansen, 1999; Falkner & Ludvigsson, 2016; Acksjö, 2016). Detta upplevs påverka fritidspedagogerna i sin strävan att hitta och utveckla den unika yrkesrollen vilket leder till att yrkesrollen uppfattas som otydlig och diffus. Efter den nya utbildningsreformen kan man ana denna otydlighet då nyexaminerade fritidspedagoger upplevde sig kluvna i de olika roller som arbetet innebär (Acksjö, 2016). Det största och mest beforskade området angående förändring i yrkesrollen är integreringen med skolans institutioner. Integreringen innebar förändring från en statligt styrd verksamhet till att kommunerna tog över fritidshemsverksamheten. Med integreringen kom också utökade styrdokument för fritidshemmen vilket innebar att fritidspedagogerna nu var tvungna att ta hänsyn till dessa i sina pedagogiska planeringar (Andersson, 2013). Då tidigare forskning främst riktar sig till fritidspedagoger i anslutning till andra lärarprofessioner vill vi sätta fritidshemmet och dess pedagoger i centrum och ge ett litet bidrag till detta forskningsområde.
Teoretiskt ramverk
Nedan presenteras de teoretiska utgångspunkter som valts för att tolka och analysera vårt empiriska material. Vidare beskrivs de centrala begrepp som kommer att användas i vårt analytiska avsnitt; legitimitet och autonomi.
Profession och professionalisering
Professionsteorin grundar sig i begreppet profession vilket kan förstås som en välavgränsad distinkt kategori av yrken (Evettes, 2012). Några av de klassiska professionsyrkena är läkare, ingenjör och arkitekt (Brante, 2009). En profession kan också definieras som en yrkesgrupp som bygger på vetenskaplig forskning. Yrken som sjuksköterska, socialarbetare och klasslärare kategoriseras som en semi-profession, eftersom de till viss del har samma utmärkande egenskaper men inte alla. Det finns inte någon tydlig redogörelse för hur man kan särskilja vad som gör en profession mer distinkt än andra yrken (Evettes, 2012). Detta förtydligas av Brante som skriver att ”det är svårt att finna professionernas differential specifika, deras internt gemensamma och externt särskiljande egenskaper” (Brante, 2009, s. 16). Brante (2014) menar dock att för att kunna analysera professioner och finna deras säregna attribut krävs att dessa tolkas genom ett sociologiskt perspektiv. Då sätts professionen i relation till dess sociala omgivning och förstås utifrån yttre faktorers påverkan. Professioner utgör delar av och interagerar inom större sammanhang så som institutioner eller organisationer. De yrken som klassas som professioner anses vara viktiga för samhället i den meningen att de bidrar med innovationer inom områden som teknik, hälsa, organisation, ekonomi och vetenskap. Brante (2014) kallar dessa professionella som samhällets bärare. Det anses också vara en av dem mest växande yrkesgrupperna i samhället de senaste två årtionden (Brante, 2014). Vi kommer att använda begreppet profession för att försöka förstå upplevelser av förändringar som skett i yrkesrollen med fokus på integreringen med skolan.
Professionalisering är ett begrepp som används för att beskriva en yrkesgrupps process för att utvecklas och nå en professionsstatus (Evettes, 2012). Efter 2001 då fritidspedagogsutbildningen blev en del av lärarutbildningen har yrket tagit ett kliv närmre läraryrket (Andersson, 2013). I samarbete mellan lärare och fritidspedagoger får fritidspedagogen oftast rollen som hjälplärare där det finns en tydlig maktstruktur (Ludvigsson
& Falkner, 2016). Det finns en förklaring till den ökade professionaliseringen i samhället klargör Evettes (2012) som menar att med en professionalisering får man en exklusiv rätt till kunskap inom ett område där man även har kollegor med samma utbildning och förutsättningar. Vi avser att använda begreppet professionalisering för att söka svar på huruvida fritidspedagogerna uppfattar att yrkesrollen förändrats, nämligen huruvida de upplever att det har skett en professionalisering av yrket.
Centrala begrepp
Vidare har vi funnit tre centrala begrepp som kommer att användas när vi tolkar och analyserar vår empiri: legitimitet och autonomi. Brante (2014) förklarar legitimitet som en viktig grund för att en yrkesgrupp ska ges förtroende. Detta förtroende bevaras genom att de flesta professioner framhäver en strikt yrkesintegritet, etiska regler, kollegialitet och andra disciplinerade processer. Vidare syftar legitimitet att beskriva, inte individens utan snarare yrkeskårens unika kunskap och kompetens. Autonomi syftar till att beskriva yrkets karakteristiska självständighet, att yrket ges mandat att fatta egna beslut i interna frågor. Den professionella är då inte övervakad eller detaljstyrd av regler utan äger rätten att agera självständigt inom sitt arbete. Former för minskad autonomi kan vara exempelvis ökad extern kontroll och styrning.
Då syftet med vår studie är att undersöka fritidspedagogers upplevelse kring den förändrade yrkesrollen har en professionsteoretisk ansats varit lämplig. Begreppen profession och professionalisering kommer att fungera som utgångspunkt när vi söker svar på syfte och frågeställningar. Dessa begrepp kommer att vara vårt stöd när vi senare tolkar och analyserar vår empiri. Vidare lämpar sig begreppen legitimitet, auktoritet och autonomi för att tolka och analysera utifrån den valda teorin.
Metod
Nedan beskrivs och motiveras studiens metodval och urval. Avsnittet innehåller också en redogörelse för studiens genomförande samt ett forskningsetiskt resonemang.
Metodval
Då syftet är att undersöka några individers upplevelse av ett visst fenomen så har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden i form av intervjuer för att samla in vårt empiriska material. När man talar om kvalitativa metoder menas att något ska tolkas, närmare bestämt tolka hur något framstår för människor (Alvehus, 2014). Syftet är inte att uttolkaren fullständigt ska förstå ett fenomen utan att det ska göras en mer generell förståelse av fenomenet. När denna typ av metod används är målet att hitta samband och att förstå det som analyseras (Fejes & Thornberg, 2009). Enligt Larsson (1986) innebär en kvalitativ metod att forskaren är ute efter innebörden i något och tolka hur någonting framstår för människor. Genom att använda kvalitativ metod ges möjlighet att få en tydlig bild av hur olika fritidspedagoger ser på sin yrkesroll och hur den har förändrats över tid. Det är också vår förhoppning att det ska bidra till en rik uppfattning kring de faktorer som påverkar dess förändring.
För att söka svar på syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts för insamling av empiri. Vid användning av semistrukturerade intervjuer används ett antal breda centrala frågor som grund för en diskussion med följdfrågor (Alvehus, 2014). Vid val av intervjumetod beaktade vi betydelsen av att hålla frågorna öppna och ge informanterna tid för reflektion. Vi var samtidigt aktsamma i våra formuleringar under intervjuerna så inte ledande frågor ställdes eller egna värderingar fick utrymme. Intervjuerna spelades in med en diktafon där materialet sedan transkriberades och analyserades. Som komplement har vi valt att använda en loggbok för att anteckna kroppsspråk och andra underliggande signaler som inte framkommer på ljudinspelningar. Detta görs för att skapa en bredare bild av det insamlade materialet. Med loggbok menar man oftast anteckningar som görs ute på fält och kan ses som en utvidgning av fältanteckningar för en tydligare beskrivning (Ely, m.fl. 1993).
Inledningsvis ställdes frågan ”berätta varför du valde just fritidspedagog som yrke”, syftet var att inleda intervjun med en enkel men personlig fråga för att få informanterna att känna sig bekväma. Fortsättningsvis ställdes frågor som behandlade hur verksamheten har förändrats under deras tid som verksamma fritidspedagoger och hur olika verksamheter kan variera innehållsmässigt (denna fråga besvarades enbart av de informanter som har arbetat inom flera fritidshem). Slutligen fick informanterna frågor som behandlade deras roll som fritidspedagog. Informanterna fick beskriva hur deras arbetsuppgifter har sett ut kontra hur de ser ut idag, de fick berätta hur de upplever sin yrkesroll och yrkesidentitet samt beskriva hur samarbetet med grundskollärarna ser ut (se bilaga 2). Tanken från början var att fokusera på yrkesidentiteten och låta det ta en stor plats i studien men då innehållet kring denna fråga blev för smal uteslöts det från presentationen av resultatet. Istället fann vi utförliga utsagor angående hur förändringar av fritidshemmets lokaler har påverkat deras förutsättningar att utföra sitt arbete och detta blev istället den nya frågeställningen.
Urval
Insamlingen av vårt empiriska material gjordes på fyra olika fritidshem som är belägna i tre olika kommuner. Två av fritidshemmen är belägna i vad som anses vara två större orter och två av fritidshemmen ligger i två mindre byar. Vårt urval av informanter består av fyra kvinnliga fritidspedagoger, en kvinnlig fritidsledare och två manliga fritidspedagoger. Samtliga informanter har lång erfarenhet inom verksamheten 14-30 år, vilket också var avgörande i vår urvalsprocess då studien syftar till att synliggöra hur de upplever att yrkesrollen har förändrats över tid. Vi har valt informanter utifrån ett bekvämlighetsperspektiv vilket innebär att vi har någon form av tidigare koppling till de som intervjuas. Vi har också använt oss av något som Alvehus (2014) benämner som snöbollsurval då en av informanterna gav oss kontaktuppgifter till en kollega som också deltog i en intervju (Alvehus, 2014).
Genomförande och databearbetning
Vi började med att kontakta de två fritidshem där vi redan hade en etablerad kontakt i samband med vår utbildning, varav fyra fritidspedagoger var villiga att ställa upp på intervjuer. Därefter besöktes två andra skolor belägna på ett bekvämt avstånd, där vi fann ytterligare tre fritidspedagoger med relevant yrkeserfarenhet som gärna bidrog till vår studie. I samband med första kontakten beskrevs syftet med vår studie, på vilket sätt fritidspedagogerna kunde bidra
med sin erfarenhet och vad de hade för rättigheter i form av forskningsetiska ställningstaganden (dessa beskrivs i följande stycke). Efter muntligt godkännande till att medverka i studien från alla informanter bokades intervjutillfälle. Innan intervjuerna påbörjades fick informanterna skriva under en tillståndsblankett (se bilaga 1) som beskriver informantens rättigheter och hur vi kommer att använda empirin i studien. Varje intervjutillfälle tog mellan 45-90 minuter. Dessa genomfördes på informanternas arbetsplatser för att främja ett tryggt klimat för de intervjuade. Detta medförde att informanterna upplevdes trygga i miljön men också att intervjuerna stundvis avbröts då det ibland kom in både barn och vuxna i rummet. Vid val av ljudinspelning tog vi i beaktning att detta kunde uppfattas som ett störande moment för informanterna och möjligen stjäla fokus från själva intervjun. Vi upplevde inte att informanterna verkat störas av ljudinspelningen utan att den gett önskad effekt och varit till hjälp i vår bearbetning av empiri. Väl klara med samtliga intervjuer transkriberandes dessa ord för ord för att ge en så rättvis bild som möjligt av informanternas utsagor och för att inte ändra nyanseringar i dessa. Varje intervju gav ett omfång på mellan 4-7 datorskrivna sidor som sen lästes flera gånger för att få en så detaljerad uppfattning kring informanternas berättelser. Vidare diskuterade vi empirin tillsammans och fann olika sätt att tolka innehållet. Efter noggrann bearbetning hittades mönster och kategorier för att ge svar på vår frågeställning (hur fritidspedagoger upplever att yrkesrollen har förändrats under de senaste 30 åren) nämligen förändringar i yrkesrollen, förändringar i arbetsuppgifter och förändringar i fritidshemmets lokaler. Dessa tre kategorier återfanns i samtliga utsagor från intervjuerna och blev därmed centralt innehåll för vår resultatdel.
Forskningsetiska frågor
I Vetenskapsrådet forskningsetiska principer (2002) förklaras fyra krav som forskaren bör ta ställning till och följa i sin studie. Informationskravet som syftar till att de medverkande har rätt till information om syftet och dess utformning i större drag. Denna information tilldelades både muntligt och skriftligt till informanterna i vår studie. Samtyckeskravet förklarar att alla medverkande har rätt att fritt välja om de vill delta och ett samtycke ska inhämtas från deltagaren. Informationen om samtyckeskravet tilldelades också först som ett muntligt godkännande och senare i form av skrift då de fick skriva på en tillståndsblankett. Konfidentialitetskravet syftar till att bevara informanternas anonymitet samt att säkerhetsställa den information som framkommer under intervjuerna. Informanternas information och
anonymitets togs i beaktning och all empiri förvarades säkert från utomstående ögon samt att fingerade namn gavs till samtliga informanter. Med Nyttjandekravet menas att de insamlade uppgifterna i studien inte får användas till annat syfte eller utlämnas till någon utomstående part. Detta säkerhetsställer vi genom att inte diskutera vår empiri med personer utanför studien och genom att förvara vårt insamlade material på en trygg plats där utomstående inte haft tillgång. För att ytterligare säkerhetsställa att information inte når ut till utomstående kommer materialet att förstöras när uppsatsen är godkänd.
Resultat
I följande avsnitt presenteras och analyseras materialet tematiskt utifrån våra teoretiska utgångspunkter. Kapitlet är strukturerat utifrån fyra teman som syftar till att besvara våra frågeställningar. Det första temat är förändringar i yrkesrollen och avser att besvara frågeställningen hur fritidspedagogerna upplever förändringar i yrkesrollen. Det andra temat är förändringar i arbetsuppgifter och syftar till att besvara hur fritidspedagogernas arbetsuppgifter har förändrats. Det tredje temat heter Förändringar i fritidshemmets lokaler och beskriver de faktorer som har påverkat fritidspedagoger i deras förutsättningar att utföra sitt arbete. Vi har valt att dela upp resultatet och analysen för sig där resultatet presenterar den empiri som intervjuerna gav och därefter följer en mer djupgående analys. Samtliga teman tolkas och analyseras utifrån professionsteorin där vi valt profession och professionalisering som analytiska begrepp. Vidare har vi valt legitimitet och autonomi som centrala begrepp.
Presentation av informanterna:
Kalle är utbildad fritidspedagog och har arbetat i 34 år inom verksamheten. Frans är utbildad fritidspedagog och har arbetat i 33 år inom verksamheten. Elin är utbildad fritidspedagog och har arbetat i 30 år inom verksamheten. Hanna är utbildad fritidsledare och har arbetat i 26 år inom verksamheten Emma är utbildad fritidspedagog och har arbetat i 16 år inom verksamheten. Lena är utbildad fritidspedagog och har arbetet i 16 år inom verksamheten. Frida är utbildad fritidspedagog och har arbetat i 14 år inom verksamheten.
Förändringar i yrkesrollen
Omsorgsstyrd roll
När fritidspedagogerna fick beskriva sin yrkesroll då de först började arbeta gavs en gemensam bild av en mer omsorgsstyrd yrkesroll. Fritidspedagogerna hade då mer tid tillsammans med barnen där fokus låg på att skapa en meningsfull fritid med välplanerade aktiviteter. Denna omsorgsstyrda yrkesroll innefattade mer föräldrakontakt där fritidspedagogerna ansvarade för utvecklingssamtal. Fritidspedagogen Frans som arbetat inom verksamheten i 33 år beskriver hur arbetet såg ut i början av sin yrkeskarriär:
Vi hade mer föräldrakontakt på den tiden, betydligt mer föräldramöten och sånt […] vi hade utvecklingssamtal med alla föräldrar och alla de små, det har du inte idag.
Kalle som har arbetat inom verksamheten i 34 år beskriver det på liknande sätt:
Ja den har ju förändrats lite innan hette det att omsorgsbiten var så viktig, men i nya läroplanen är det mycket lärandet som står i fokus och det kan vi tycka lite si och så om.
Dubbla roller
När fritidspedagogerna fick beskriva den egna yrkesrollen så som den upplevs idag gick det att uttolka två olika yrkesroller, fritidspedagogen i den egna verksamheten och läraren under den obligatoriska skoltiden. Frida som har arbetat som fritidspedagog i 14 år beskriver det såhär:
det är ju egentligen två roller, en i skolan där du både ska stötta läraren och eleverna som du ska se[…]På fritidshem tänker jag mer att barnen ska få en meningsfull fritid.
Emma har arbetat som fritidspedagog i 16 år och upplever de olika rollerna enligt följande:
Jag känner att min blandning som fritidspedagog och idrottslärare ger en rolig och varierande dag.
Frans beskriver hur han upplever sig ha dubbla roller i sin yrkesroll och sätter detta i relation till de förändringar som skett i hans anställningstjänst. Denna har tidigare innefattat en ren fritidspedagogtjänst till att nu innebära en lärartjänst:
Jag har väldigt bra samarbete med lärarna, jag tror det har lite att göra med att jag har dubbla roller, Jag är väl i princip den enda fritidspedagogen som dricker kaffe i lärarnas fikarum. Jag har inga problem med det samarbetet, sen har det nog också att göra med att jag är en positiv person och därför fungerar det, vi ger och tar.
Sammantaget upplever fritidspedagogerna de två olika yrkesrollerna som något positivt då detta ger en rolig och varierad arbetsdag samt att fritidspedagogerna får följa barnens hela dag. Frans beskriver dock hur växlandet mellan de olika yrkesrollerna blir allt mer betungande:
Det blir jobbigare att hoppa mellan två verksamheter ju äldre du blir.
Vidare förklarar Frans hur fritidsverksamheten underprioriteras i skolans verksamhet då han har svårt att upprätthålla god energi i fritidshemmet på eftermiddagen efter att ha undervisat en hel dag i sitt ämne.
Något som jag har försökt att förklara för lärarna att om jag har varit igång sen 8 på morgonen och haft idrott hela dagen, och sen ska jag vara go och glad på fritids och orka med det också […], vissa dagar är det så att fritids får stryk på grund av att du själv inte är i toppform.
Informanterna beskriver hur vissa kollegors och föräldrars uppfattning kring yrkesrollen har färgat deras egna upplevelser. Yrkesrollen beskrivs då som otydlig och fritidspedagogerna uppfattas som lekledare istället för professionella pedagoger.
Det är nog otydligt för många tror jag vad det är vi fritidspedagoger gör, det kan märkas på föräldrar, har ni lekt idag?, ja vi har lekt idag men de har också lärt sig detta och detta i just den leken.
Samarbetet med lärarna
Samtliga fritidspedagoger har idag ett samarbete med grundskollärarna men samarbetet kan se olika ut hos informanterna. Vissa beskriver ett nära samarbete där skolan arbetar utifrån en samlad skoldag vilket ger planeringstid med klassläraren och undervisning i halvklass. Andra beskriver ett samarbete där fritidspedagogen mer fungerar likt en stödfunktion utan någon gemensam planering. Elin och Frida har ett nära samarbete med en klasslärare och säger såhär:
Vi har ett jättebra samarbete och nu är jag även med på utvecklingssamtalen och hon tycker att det är jättebra och vill att det ska fortsätta.
Här fungerar det jättebra, här jobbar vi som att alla är lika men det vet jag att på vissa skolor har man rangordning.
Lena har ingen gemensam planeringstid med grundskollärarna och beskriver ett ojämnt samarbete:
Jag tycker att vi har ett gott samarbete men att det kan bli bättre, att vi får tid typ vart annan vecka att bara sitta ner och snacka utan en massa punkter som ska tas upp, utan prata och känna av stämningen.
Ibland kan jag känna att lärare inte vet vad vi kan och sen kan de också vara att vi ska ställa upp i skolan när de gör något speciellt men det är aldrig på andra hållet. Då är det bara så att vi får fixa de hur tusan vi vill.
Det framkommer en tydlig önskan att inte tappa den traditionella yrkesrollen och flera fritidspedagoger beskriver detta ur ett värnandeperspektiv. Några informanter poängterar att de bär på en unik kompetens som fritidspedagog och att man bör vara aktsam om att inte bli en lärare i ledet.Lena som arbetat i 16 år beskriver detta såhär:
[…]Att skolan tar tillvara på den kompetensen som vi har som fritidspedagoger och det får man styra lite själv för annars kan det lätt bli att man blir en till lärare, det känner jag att man får passa sig för, för då hade jag läst till lärare, jag lär barnen på mitt fritidspedagogiska sätt[…].
Elin har arbetat som fritidspedagog i 30 år och har alltid arbetat med samlad skoldag och fritidsverksamheten har varit i anslutning till skolan under samtliga år. Elin beskriver vikten av att övriga skolan tar tillvara på fritidspedagogernas kompetens:
Det handlar om att de ser vår kompetens som viktig, gör de inte det så kan det bli svårt.
Vidare beskriver Elin sin uppfattning om den egna yrkesrollen:
Jag ser mig som ett ben i barns lärande och tillsammans med läraren som ger mig friheten så skulle jag egentligen kunna kalla mig för lärare också, men det vill jag inte, för jag vill inte vara lärare, det är så mycket annat jag vill göra, jag lär dem andra saker.
Styrdokumentens påverkan
Majoriteten av informanterna beskriver värdet av att stärka och tydliggöra yrkesrollen. Detta sätts i relation till att omgivningen som oftast inte förstår innebörden i deras arbete. Samtidigt beskriver flera informanter att det har skett en förbättring över tid och kopplar detta till förändringar i styrdokument och utbildningsreformer. Att fritidshemmet har fått ett eget kapitel i läroplanen samt att utbildningen idag betecknas lärarutbildning påpekas ha stärkt statusen för yrkesrollen. Flera av fritidspedagogerna uttrycker också att de själva har blivit bättre på att förklara för sin omgivning vad de gör och varför de gör det och på så sätt har detta förstärkt yrkesrollen. Frans beskriver detta på följande sätt:
När jag gick ut så handlade det om att passa barn idag tror jag att man har fått upp ögonen att det är en pedagogisk verksamhet som du för på fritidshem. Och där tror jag vinsten är att vi faktiskt berättar varför vi gör det vi gör. Det tror jag har stärkt vår yrkesroll från att vara lekfarbror till en pedagogisk ledare.
Vidare förklarar Frida vikten av att synliggöra deras arbete för att stärka yrkesrollen:
så som fritidspedagog måste man synliggöra sin roll på ett helt annat sätt än vad du behövde förr känner jag och verkligen visa, de är som när vi nu skriver månadsbrev då kopplar vi till läroplanen för att dem ska förstå att vi inte bara hittar på grejer.
Analys av resultat
Intervjuerna visar att pedagogerna upplever att yrkesrollen har förändrats från en omsorgsstyrd roll mot en mer kunskapsstyrd roll där integreringen med skolan upplevs vara startpunkten. Till följd av detta tycks två olika konstellationer av yrkesroller uppkommit; yrkesrollen i den egna verksamheten och yrkesrollen i skolans verksamhet. Det framstår som att yrkesrollen i
fritidshemmet fortfarande mest är av omsorgskaraktär och att den största förändringen upplevs i rollen inom skolans verksamhet. Omsorgsrollen anses dominerande inom fritidshemmet eftersom den upplevs vara en fri verksamhet där eleverna ska erbjudas en meningsfull fritid i form av utmanande aktiviteter och rekreation.Under dagarna vistas informanterna inom olika undervisningssituationer och det krävs då att de intar en annorlunda roll. Då fritidshemmen förflyttades in i skolans organisation tillkom ett samarbete med lärarprofessionen vilket har påverkat yrkesrollen. Samarbetet mellan fritidspedagogerna och lärarna ser olika ut för alla informanter och det framkommer att de fritidspedagoger som har närmast samarbete med lärarna upplever detta också mest positivt. De beskriver ett samarbete där de tar ett gemensamt ansvar över en klass och där fritidspedagogen upplever sig som jämlik. Det är dessa informanter som beskriver en yrkesroll som tenderar att mer efterlikna en lärares och vi tolkar detta som att de upplever god autonomi i sin roll inom skolan. För de som har litet samarbete med grundskollärarna visar istället på att fritidspedagogerna ges mindre autonomi i form av inflytande och handlingsmöjligheter. Brante (2014) skriver att begreppet autonomi är för yrket ett mandat att fatta egna beslut i interna frågor.
Samtliga informanter upplever att kollegor och föräldrar till viss del har en felaktig bild av deras yrkesroll och yrkeskompetens då omgivningen ger intryck av att verksamheten är en lekplats istället för en pedagogisk arena. Informanterna upplever att de då behöver förklara sin roll och betydelse kopplat till elevers utveckling. Flera informanter beskriver hur yrkesrollen tidigare har uppfattats som otydlig men att detta har blivit bättre då fritidshemmen fick utökade styrdokument. Informanterna menar att styrdokumenten fungerar likt en guide som påvisar att det som görs är pedagogiskt korrekt samt synliggör värdet i deras arbete. Styrdokumenten har på så vis gett ökad status åt yrkesrollen och har hjälpt yrkesgruppen att ta ett kliv mot professionalisering. Enligt Evetts (2012) används begreppet professionalisering för beskriva den process som en yrkesgrupp genomgår för att nå professionsstatus. Det framkommer tydligt att yrkesrollen har förändrats till att mer efterlikna en lärares roll vilket också skulle kunna ses som en bidragande faktor i dess professionaliseringsprocess då lärarprofessionen har en mer etablerad status i samhället. Även om fritidspedagoger idag upplever ökad legitimitet i sitt arbetsutförande innebär samtidigt de utökade styrdokumenten minskad autonomi i form av ökad extern kontroll. Brante (2014) förklarar att legitimitet är en viktig grundsten för att yrkesgruppen ska ges förtroende. Detta uppnås då yrkesgruppen kollegialt utvecklar säregna attribut. Resultaten visar att fritidspedagogerna upplever sig kunna ta mer plats i sitt arbete idag och det kopplas till det faktum att de aktivt jobbar för att synliggöra det pedagogiska syftet i
aktiviteterna. Även detta pekar på att fritidspedagogerna strävar efter att stärka yrkets legitimitet.
Förändringar i arbetsuppgifter
Arbetsuppgifter före integreringen
Resultaten visar att de fritidspedagoger som har arbetat längst inom yrket beskriver störst förändring i form av arbetsuppgifter. De fritidspedagoger som har arbetat före integreringen med skolan berättar att arbetsuppgifterna bestod av planering på förmiddagen då barngrupperna inte var så stora, varpå eftermiddagarna innehöll välplanerade aktiviteter och utflykter. Det framkommer att fritidspedagoger själva stod för inhandlandet och tillagning av mellanmål i större utsträckning förut. Lena beskriver det såhär:
Då hade barnen fritids på eftermiddagen och sen gick de på lekis på förmiddagen och då hade man sin planeringstid samtidigt som man hade barngruppen, för då kanske man hade 7-8 barn på fritids […] och sen skulle man baka, laga mat och handla och fixa med mellanmål till fritids.
Hanna beskriver liknande:
[…] två i personalen som enbart engagerade sig åt verksamhetens förberedelser med mycket fokus på mellanmål och aktiviteter […].
Några fritidspedagoger som arbetade före integreringen nämner att omsorgsbiten tidigare varit central i deras arbete. Då var barngrupperna betydligt mindre vilket innebar att fritidspedagogerna kunde lägga större fokus på eleverna och att erbjuda dem meningsfulla aktiviteter. Hanna säger:
Vi var två pedagoger på 12 barn så vi hade mer tid att lägga på just barnen och att aktiviteterna blev bra.
Styrdokumentens påverkan
De informanter som arbetat både före och efter integreringen nämner styrdokumenten och dokumentationen som den största förändringen i form av arbetsuppgifter. Det framkommer att dokumentationen inte fanns som arbetsuppgift innan integreringen men att fritidspedagogerna tänkte utifrån läroplanen i de planerade aktiviteterna. Fritidspedagogerna som började arbeta inom verksamheten efter integreringen beskriver att dokumentationen har kommit att ta större
plats i deras arbete och att de idag skriver betydligt fler pedagogiska planeringar. Hanna och Kalle beskriver förändringen:
Ja fritidsverksamheten är mer målstyrd och speciellt efter att vi har fått den nya läroplanen, där vi mer ska jobba helt efter läroplanen med reflektion och dokumentation så det är en stor skillnad. Ja det är stor skillnad mellan åren […] vi är ju mycket mer styrda idag, både med dokumentation och styrdokument än vi var på den tiden.
Styrdokumentens positiva påverkan
Fritidspedagogerna upplever att styrdokumenten har förtydligat deras arbetsuppgifter och vad som förväntas av dem. Lena och Elin säger:
Det är mer struktur nu och inte så flummigt och jag tyckte att det var för slappt innan.
Det har inte förändrats så mycket men det har blivit tydligare, det var inte så styrt utifrån läroplanen, det är det nu, dels vad vi gör under samlad skoldag och vad vi gör under fritids, men vi har också fått bekräftelse på att det vi gör är rätt.
Kravet på dokumentation som tillkom med den nya läroplanen tillsammans med en målstyrd verksamhet upplevs positiv och ger fritidspedagogerna ökad status i samhället. Detta beskriver fritidspedagogerna som en positiv utveckling av professionen men att dokumentationen ibland kan bli en betungande arbetsuppgift. Frans och Lena berättar:
Även om det är betungande med allt skrivande som har tillkommit så höjer det statusen på fritidshemmet, att vi faktiskt kan visa varför vi gör saker och ting.
Jag tror att vi måste vara tydliga med vad vi gör och vad barnen lär sig när de är på fritids, att vi skriver våra pedagogiska planeringar och att vi sätter upp dem och tydliggör för föräldrar och för andra.
Arbetet inom två olika verksamheter
Samtliga fritidspedagoger har idag arbetsuppgifter både i fritidsverksamheten och i den obligatoriska skolan, dock ser fördelningen av tid olika ut. Några fritidspedagoger har den största delen av sin tid förlagd i egna ämnen medan andra har betydligt mindre och fungerar mer likt ett stöd till klasser. De fritidspedagoger som har stor del av sin tid förlagd inom skolan upplever att fritidshemsverksamheten underprioriteras skolan samt att de slits mellan två olika verksamheter. Emma beskriver det såhär:
Man är oftast mer i skolan än på fritidshemmet men så ser det inte ut överallt och man slits mellan två verksamheter, det enda negativa är att jag har idrotten under fritidshemmets tid.
Lena som har lite tid inom skolan säger:
Jag går till biblioteket med tvåorna och sen är jag med på idrotten med ettorna, där är jag som ett stöd då det är […] som håller i idrotten, de är många, de är 28 stycken så hen tycker det är skönt att jag finns där och då berättar hen på morgonen hur idrotten kommer att se ut och det funkar bra.
Utifrån informanternas berättelser framstår det som att fritidshemsverksamheten idag får stå underprioriterad skolans verksamhet då många av fritidspedagogerna har större delen av sin tid förlagd i skolan och inte på fritidshemmet. Trots att vissa fritidspedagoger upplever det betungande att skifta mellan verksamheterna så upplever samtliga informanter detta arbetssätt som positivt då det ger en varierad och rolig arbetsdag. Lena säger såhär under intervjun:
[…]men det jag tycker om med detta jobbet är att man är både i skolan och på fritids[…].
Fritidspedagogerna beskriver det relationella arbetet och omsorgen som de viktigaste bitarna i deras arbetsuppgifter. Det framkommer att synen på dessa arbetsuppgifter har varit oförändrade genom deras verksamma tid som fritidspedagoger. Vidare menar fritidspedagogerna att det viktigaste i deras arbete är att skapa goda relationer, en meningsfull fritid och att hjälpa barnen i deras utveckling mot goda samhällsmedborgare. Frans och Frida beskriver vad de anser vara det viktiga i deras arbetsuppgifter likt nedan:
Uppdraget är att vi ska ha väl fungerande socialt, demokratiska medborgare som kommer ut i vuxenlivet.
På fritidshemmet tänker jag mer att barnen ska få en meningsfull fritid, att de får lära sig av sin närmiljö så de blir självständiga individer.
Analys av resultat
Fritidspedagogerna beskriver arbetsuppgifter som förändrats i samband med de utökade styrdokument och de dokumentationskrav som kom i samband med integreringen. Trots att fritidspedagogerna upplever detta som positivt då det stärker yrkesrollens legitimitet så innebär det samtidigt att personalens autonomi minskar utifrån den ökade externa kontrollen. Samtliga fritidspedagoger pratar om denna förändring i positiv anda och det framstår som viktigt att sträva mot en professionalisering inom yrket. Vidare visar resultaten att fritidspedagogerna också ges möjlighet till ökad legitimitet då styrdokumenten fungerar som ett redskap att visa på deras viktiga roll i verksamheten. I några enstaka fall upplevs dokumentationen som
tidskrävande och att fokus tas från den egna verksamheten i form av tid. Med integreringen följde stora förändringar i fritidspedagogernas tjänster och arbetsuppgifter då de även skulle fungera som ett komplement till skolan. Fritidspedagogerna beskriver varierade roller inom den obligatoriska skolan. Vissa har ett nära samarbete med en klasslärare och har arbetsuppgifter som innebär att undervisa i halvklass. Andra har ett litet samarbete med grundskollärarna där de fungerar som ett stöd till klassen. De fritidspedagoger som undervisar inom sina behöriga ämnen upplever sig ha bättre möjlighet att påverka inom den obligatoriska skolan och ges därmed högre autonomi än de som inte undervisar.
Miljöns påverkan
När informanterna beskriver verksamheten innan den integrerades med skolans lokaler nämns faktorer som förändrade lokaler, resurser och möjligheter till utflykter. Frans beskriver verksamheten som den såg ut då han först började arbeta 1982:
Vi hade ett helt våningsplan i hyreshuset, Vi hade tre lägenheter och ser jag tillbaka på det så kan jag inte se det som en nackdel, du hade många rum vilket innebar att du kunde ha ett ordentligt snickarrum och målarrum, du kunde ha ett kuddrum som användes till allt möjligt och du kunde ha ett så kallat projektrum där vi byggde upp tex landskap och som också kunde stå under en väldigt lång tid. Jag såg inte nackdel alls att fritids fanns i lägenhet.
Vidare beskriver Frans hur det såg ut efter integreringen:
Du kunde ha mer…om vi jämför när vi flyttade in i skolan, det var inte riktigt ändamålsenliga lokaler, oftast var det klassrum som du fick ta över och material och pengar var det inte så mycket med… oftast var det också delade lokaler, att där var skolverksamhet fram tills att fritids öppnade.
Kalle beskriver den verksamhet som han arbetade i innan integreringen med skolan:
En gång i veckan hade vi cyklar och speciellt på loven då cyklade vi iväg. det skulle man absolut inte våga göra idag vi är mycket mer styrda så att man inte får lov att göra, man ska göra riskbedömningar på allt, det gör att man blir mer försiktig.”
Flera informanter beskriver likt ovan att lokalerna fungerade bättre för fritidsverksamheten innan de förflyttades in i skolan. De fritidspedagoger som inte varit med om förflyttningen beskrev istället skillnaden mellan olika skolors lokaler och att dessa kan variera mycket. Mest ändamålsenliga uppfattas de lokaler som inte direkt delas med skolverksamheten då det är svårt att spara de projekt som påbörjats. Några få informanter nämner skillnaden i form av resurser. Detta ställs också i relation till integreringen och upplevs som bättre dessförinnan.
Uppfattningen är att skolan går före i fördelningen av lokaler vilket därmed försvårar uppdraget att bibehålla god kvalitet på fritidshemmen.
Hanna som är utbildad fritidsledare och har arbetat inom fritidsverksamheten i 26 år beskriver skillnaden i verksamheten:
Ja fritidsverksamheten är mer målstyrd och speciellt efter vi fått den nya läroplanen, där vi mer ska jobba helt efter läroplanen med reflektion och dokumentation så det är en stor skillnad.
De fritidspedagoger som enbart har arbetat i anslutning till skolans lokaler upplever inte samma stora förändringar i verksamheten. Elin beskriver att skillnaden upplevs störst i barngrupperna:
Den största skillnaden idag mot då är att nästintill alla barnen i klassen går på fritids och där finns alla möjliga slags behov, mer eller mindre. Det ställer också höga krav på oss då grupperna är större och vi ska handskas med alla olika barn i gruppen.
Analys av resultat
Innan integreringen med skolan trädde i kraft såg fritidsverksamhetens lokaler och miljö annorlunda ut jämfört med idag. Den kunde vara förlagd i lägenheter men också utgöras av särskilda lokaler enbart för fritids. Skillnaden beskrivs framförallt i termer av handlingsmöjligheter då fritidspedagogerna kunde röra sig med barngruppen mer fritt, detta i form av utflykter och större projekt. Detta tyder på att fritidspedagogerna hade större autonomi i form av mer ändamålsenliga lokaler och större frihet i sitt yrkesutövande. Detta ställs i relation till att barngrupperna då var mindre samt att personalen idag förväntas göra riskbedömningar av såna situationsrelaterade aktiviteter. Fritidsverksamheten ligger idag i anslutning till skolan och dessa delar också resurser. Detta upplevs som att fritidsverksamheten drar det kortaste strået och fritidspedagogerna tänker tillbaka på en verksamhet där de inte behövde vända på slantarna. De nu gemensamma lokalerna upplevs generellt som mindre ändamålsenliga för fritidsverksamheten då det komplicerar möjligheten att spara större projekt som påbörjats. Sammantaget pekar resultaten på att verksamheten idag tenderar att minska fritidspedagogernas autonomi då lokalerna delas med skolan.
Diskussion
I följande avsnitt kommer vi att diskutera studiens resultat och förankra detta till tidigare forskning samt val av teori. Vidare följer en problematisering av metodval och avslutningsvis diskuteras tillvägagångssätt för fortsatt forskning.
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka hur fritidspedagoger upplever att yrkesrollen har förändrats över tid med fokus på de senaste 30 åren. Vidare ville vi utforska hur förändringar ter sig ur ett miljöperspektiv samt hur det förväntade samarbetet med grundskollärare beskrivs och upplevs. Frågorna som ska försöka besvaras i diskussionsdelen är hur fritidspedagogerna beskriver förändring i den egna yrkesrollen, hur förändringar upplevs ur ett miljöperspektiv samt hur samarbetet med grundskollärarna ser ut. Resultatdiskussionen har delats in på samma sätt som resultatkapitlet för att ge en tydlig och lättöverskådlig bild för läsaren.
Förändring i yrkesrollen
Resultatet i vår studie visar på varierade upplevelser av förändringar i yrkesrollen. Gemensamt beskriver samtliga informanter hur yrkesrollen tidigare präglats av en mer omsorgsstyrd roll. Detta innefattade mer föräldrakontakt, större utrymme att skapa goda relationer med barnen samt utvecklingssamtal. Vidare visar resultatet att detta arbetssätt försvårades då barngrupperna blev större och nedskärningar gjordes i samband med integreringen. Informanterna beskriver således att den omsorgsstyrda yrkesrollen är en viktig grundsten även idag för yrkesgruppen och att det är viktigt att inte mista den. Liknande resultat visas i Anderssons (2013) avhandling där informanterna beskriver hur de växande barngrupperna påverkar deras möjlighet att skapa goda relationer till eleverna samt att verksamheten mer blir likt ett förvaringsutrymme snarare än en pedagogisk arena. Med detta menar informanterna att yrkesrollens centrala fokus har förändrats från en omsorgsstyrd roll till att idag fungera likt övervakare då barngrupperna är för stora.
Det framkommer också att flera av informanterna upplever sig ha dubbla roller. Detta beskrivs på olika sätt men kan tolkas som att en pedagogisk roll formas i den egna verksamheten och en
lärarroll i skolans obligatoriska del av dagen. Dessa dubbla roller upplevs generellt positivt av informanterna som menar att det ger ett varierat arbetssätt. Vidare upplever ett fåtal informanter en yrkesroll mer likt en lärares och verkar trivas med detta. Resultatet visar också att samtliga informanter, på ett eller annat sätt, pratar om den egna verksamheten och/eller yrkesrollen i värnande mening. De menar att fritidspedagoger idag bör vara aktsamma i sitt identitetsskapande, att inte för mycket efterlikna lärarna och därmed missa den egna unika kompetensen. Andra pratar värnande kring verksamheten och då i relation till att den får stå underordnad skolan i prioritering. Dessa roller framträder även i Acksjös (2016) enkätundersökning, vilka hon definierar som den traditionella fritidspedagogen, den dubbla/kluvna professionsidentiteten och lärare i fritidshem och skola (Acksjö, 2016). Samtliga tre identiteter kan synliggöras i vårt resultat angående fritidspedagogernas upplevelse kring den egna yrkesrollen och hur den har förändrats. Fritidspedagogerna kan prata kring den egna yrkesrollen och formulera flera olika professionsidentiteter beroende på situationsföreteelsen. Den traditionella fritidspedagogen framträder framförallt då informanterna ger uttryck för att fritidsverksamheten- och eller fritidspedagogen tenderar att efterlikna skolans kulturella betingelser. Den dubbla/kluvna professionsidentiteten framstår då några informanter beskriver svårigheter i att växla mellan olika verksamheter och därmed tvingas ställa om hastigt. Lärare i fritidshem och skola framträder främst hos de informanter som har stor del av sin tid förlagd i skolan och i undervisning.
Det upplevs viktigt för fritidspedagogerna att omgivningen ser deras unika kompetens samt att skolan tar tillvara på den. Pedagogerna beskriver den unika kompetensen som att arbeta med barnens sociala utveckling och att undervisa i estetiska praktiska ämnen. Samtidigt anses det viktigt att inte ges rollen hjälplärare i klassrummet. Flera beskriver en bild av att många inte vet vad yrket handlar om och att fritidspedagoger framställs likt lekledare. Detta relateras till statusfaktorer och okunskap från omgivningens sida. Hansen (1999) skriver i sin studie att fritidspedagogens kompetens inte alltid framstår som tydlig och att de ges uppdrag där de inte nyttjar sin fulla kompetens. För att tydliggöra fritidspedagogens yrkesroll skriver Hansen att de bör arbeta med barnens sociala utveckling och i framtiden kalla sig för lärare i social kompetens. Detta är något som samtliga informanter i föreliggande studie uttrycker har blivit bättre över tid då fritidshemmet nu ingår i styrdokument samt att fritidspedagogerna är bättre på att synliggöra pedagogiken i verksamheten. Med ett eget avsnitt i läroplanen har också yrkesgruppens status stärkts och omgivningen ser nu verksamheten som en pedagogisk arena istället för en lekplats eller avlastning. I Anderssons (2013) studie framkommer att yrket är på
väg mot en professionalisering i samband med ökat krav på dokumentation och bedömning samtidigt som den traditionella fritidspedagogen är på väg att försvinna.
Resultatet visar att samarbetet mellan fritidspedagoger och grundskollärare varierar i dess form då vissa har nära samverkan medan andra samverkar ytterst lite. De fritidspedagoger som har ett nära samarbete med en klasslärare ges i större utsträckning möjlighet till inflytande inom den obligatoriska skolan än i de fall då samarbetet är ringa. Trots att samtliga informanter benämner ett gott samarbete med lärarna så ges det uttryck för en mer negativ bild utifrån ett generellt perspektiv. Informanterna beskriver då ett sämre klimat kopplat till andra skolor. Det tolkar vi som att det finns en underliggande ton av en hierarkisk uppbyggnad av samarbetet där läraren står högst. Detta beskrivs i termer av att fritidspedagogen förväntas släppa sitt eget arbete för att gå in i klassrummet och hjälpa till vid behov, men att detta sällan fungerar i omvända roller. Hansens (1999) studie visar en samarbetsproblematik mellan professionerna kopplat till ett generaliserande sätt att se på den andres yrkesroll. Detta uttrycks i former som att läraren lär barnen läsa och skriva medan fritidspedagogen arbetar med barnens sociala förmågor. Hansen menar att dessa starkt laddade uppfattningar om respektive yrkesgrupp är svåra att bryta. Vidare dras slutsatsen att fritidspedagogen oftast får en underordnad roll i samarbetet med förklaring att läraren har en självklar etablerad samhällsfunktion medan fritidspedagogens yrkesroll upplevs okänd och otydlig (Hansen, 1999). Munkhammar (2001) beskriver liknande problematik men ställer detta i relation till traditionsbundna företeelser då lärarprofessionen har en historisk bakgrund präglat av självständigt arbete. Fritidspedagogerna har för vana att ingå i olika konstellationer av arbetslag och upplever snarare problematik utifrån ett miljöperspektiv då skolan utgör en ny arena för yrkesgruppen.
Förändringar i arbetsuppgifter
När fritidspedagogerna beskriver förändringar i arbetsuppgifter läggs särskilt fokus på integreringens påverkan. De tre informanter som arbetat innan fritidshemmet integrerades med skolan beskriver ett mer omsorgsstyrt uppdrag där stor fokus låg på tillagning av mellanmål och att arbeta med barnens sociala utveckling. På den tiden upplevdes det finnas gott om tid för planering och aktiviteterna på fritidshemmet fick stor plats. Samtidigt som fritidshemmet fick mycket plats upplevdes arbetsuppgifterna otydliga i form av obestämda mål för verksamheten. Detta arbetssätt framställs som ostrukturerat och gav tillsynes en bild av verksamheten som opedagogisk.
Uppdraget som sedan förtydligades med styrdokument i samband med integreringen upplevdes positivt av samtliga informanter. Eftersom fritidspedagogerna nu hade dokument att påvisa och styrka varför olika aktiviteter var bra för barnens utveckling. De utökade styrdokumenten och dokumentationskraven upplevs till viss del tidskrävande och ibland betungande men tycks vara ett positivt sätt för yrkesgruppen att höja sin status.
I samband med att verksamheten blev mer målstyrd försköts komplementet från barnomsorgen till att mer utgöra ett komplement till skolan. De informanter som inte arbetat innan integreringen beskriver heller inga större förändringar i arbetsuppgifter, men påpekar andra faktorer som stora barngrupper och varierande lokaler på olika skolor. Liknande resultat återfinns i Anderssons (2013) avhandling som bygger på en intervjustudie som syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll har förändrats med fokus på bedömning och kvalitetsredovisning. Dokumentationen upplevs idag vara en vanlig arbetsuppgift för fritidspedagogerna och även om den ibland känns betungande så uppfattas den hjälpa yrkesrollen framåt mot professionalisering. Informanterna upplever de växande barngrupperna som en av de större förändringar inom yrkesrollen och menar att det försvårar uppdraget att erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Även normer beskrivs som viktigt, att vara en god förebild för barnen samt att barnen behärskar förmågan att föra sig i olika sammanhang. Det framgår av tre informanter att tyngden på fritidspedagogens uppdrag även efter integreringen är att arbeta med individernas sociala utveckling och att främja goda samhällsmedborgare.
Förändringar i fritidshemmets lokaler
De informanter som har arbetat innan integreringen är de som beskriver den största förändringen med fokus på miljön. De beskriver en verksamhet som då ofta låg förlagd i lägenheter, vanliga hus eller lokaler specifikt utformade för fritidsverksamheten. Detta upplevs generellt som mer ändamålsenliga lokaler för fritidsverksamheten än de som idag delas med skolan. Eftersom de lättare kunde spara stora påbörjade projekt då de inte delade lokal med någon annan samt att verksamheten hade bättre resurser i form av material och pengar. En annan betydande faktor som framkommer är att fritidspedagogerna tidigare hade större frihet att göra utflykter med barngrupperna, detta förstås som att barngrupperna har blivit större samt att de idag även har 6 åringarna på fritidshemmet. Calander (1997) lyfter integreringens påverkan och effekter likt en kulturkrock där två skilda verksamheter ska dela utrymme och ingå samarbete med varandra vilket inte ter sig oproblematiskt. Resultatet visar på ett
