Under denna studies gång har flera tankar och frågor väckts gällande förskolan som verksamhet och hur hemmaföräldrars föreställningar kan vara en tillgång för att förändra förskolan. Utifrån det kan en fortsatt forskning vara att undersöka om hemmaföräldrars föreställningar om förskolan skiljer sig åt beroende på olika faktorer som till exempel kön, utbildning, uppväxt, socioekonomisk status och ålder. Ett annat förslag på fortsatt forskning är att göra en jämförelsestudie som utgår från vårdnadshavare som har barn på förskolan och hemmaföräldrar för att ta reda på om det finns föreställningar om förskolan som skiljer sig åt mellan dem och vilka dessa
33(37)
är. Det hade också varit intressant att undersöka vad anledningen är till varför dessa föreställningar skiljer sig åt. Ett sätt att undersöka detta hade kunnat vara att forska om hur förskolan förmedlar ut sitt arbetssätt och sin verksamhet till andra personer i samhället och hur den informationen faktiskt når fram. Detta ligger till grund för vilka föreställningar som finns och skapas om förskolan och det behövs mer forskning om det.
35(37)
9 Referenser
Ahrne, G. (2010). Intersektionalitet. I Edling, C. & Liljeros F. (Red). Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning. Stockholm: Liber.
Baker, C. (2013). Fathers' and Mothers' Home Literacy Involvement and Children's Cognitive and Social Emotional Development: Implications for Family Literacy Programs, Applied Developmental Science, 17:4, pp 184–197.
Bjørnestad, E & Samuelsson, I.P. (2012). Hva betyr livet i barnehagen for barn under 3 år? En forskningsoversikt. Høgskolen i Oslo og Akershus.
Blevins‐Knabe, B, Berghout Austin, A, Musun, L, Eddy, A M & Jones, R. (2000).
Family Home Care Providers’ and Parents’ Beliefs and Practices Concerning Mathematics with Young Children. Early Child Development and Care 165:1 pp 41-58.
Bremberg, S. (2017). Förskolans påverkan på barns hälsa - en genomgång av den vetenskapliga litteraturen. Folkhälsomyndigheten och centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.
Bromseth, J. (2010). Förändringsstrategier och problemförståelser: från utbildning om den Andra till queerpedagogik. I Bromseth, J. & Darj, F.
(red) Normkritisk pedagogik – makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala:
Uppsala universitet. Ss 27-54.
Christoffersen, M.N., Højen-Sørensen, A. & Laugesen, L.
(2014). ”Daginstitutionens betydning for børns udvikling – en forskningsoversigt”.
København: SFI – Det Nationale Forskningscenter for Velfærd, 14:23.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Edemo, G. (2010). Att bota en fördom eller undersöka en föreställning - om
systembevarande och systemförändrande demokratiarbete. I Bromseth, J. & Darj, F.
(Red). Normkritisk pedagogik – makt, lärande och strategier för förändring.
Uppsala: Uppsala universitet. Ss 85-118.
Foot, H., Howe, C., Cheyne, B., Terras, M. & Rattray, C. (2000). Pre-school education: Parents’ preferences, knowledge and expectations. International Journal of Early Years Educations 8:3, 189–204.
Giddens, A. (2007). Sociologi. Lund: Studentlitteratur.
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun. Tekniker och genomförande. Lund:
Studentlitteratur.
Hemmaföräldrars nätverk – originalet
(2020). Om. https://www.hemmaforaldrar.se/?page_id=220 [2020-11-11].
Hemmaföräldrars riksorganisation (2020). Om Haro – hemmaföräldrars
riksorganisation. http://www.haro-info.se/newsite/haro/index.php/om-haro/ [2020-11-19].
Himmelstrand, J. (2006). Förskolan, forskningen och sanningen. Hemmaföräldrar 2006-06-21. https://www.mireja.se/Resources/forskolan_forskningen.pdf.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Küçükturan, A G. & Altun, S A. (2017). Motivations and barriers in promoting preschool education. Kuram Ve Uygulamada Egitim Bilimleri, 17(4), pp 1433–
1450.
Langmann, E. (2019). Mellan maktkriterier och kunskapskriterier – några
utmaningar för den normkritiskt inspirerade läsaren. I Björkman, L. & Bromseth, J.
(red). Normkritisk pedagogik. Perspektiv, utmaningar och möjligheter. Lund:
Studentlitteratur.
Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Lindström, L. (2013). What do children learn in Swedish preschools?
International Education Studies. pp 236–250.
Lundgren Aslla, A. (2019). Ett sånt där barn – normkritiska dilemman kring funktionalitet och inkludering. I Björkman, L. & Bromseth, J. (red). Normkritisk pedagogik. Perspektiv, utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Manigo, C. & Allison, R. (2017). Does pre-school education matter?
Understanding the lived experiences of parents and their perceptions of preschool education. Teacher Educations Journal, 10, pp 5–42.
Martin Korpi, B. (2015). Förskolan i politiken – om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Nationalencyklopedin (2020a) [NE] Norm.
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/norm [2020-11-10].
Nationalencyklopedin (2020b) [NE] Normkritik.
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/normkritik [2020-11-10].
Regeringskansliet (2015). Föräldrar och barn.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/familjeratt/foraldrar-och-barn/ [2020-12-28].
37(37)
Skolverket (2016). Normer, medvetenhet och normkritik. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.653ebcff16519dc12ef362/1539586793376/
Normer-normmedvetenhet-och-normkritik.pdf.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö-18
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/155396811607 7/pdf4001.pdf [2020-12-22].
Skolverket (2020a). Barn och personal i förskola 2019. Dnr 2020:320
https://siris.skolverket.se/siris/sitevision_doc.getFile?p_id=549814 [2020-11-11].
Skolverket (2020b). Så här fungerar förskolan.
https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/sa-har-fungerar-forskolan [2020-12-22].
Sörensdotter, R. (2010). En störande, utmanande och obekväm pedagogik. Om queerteoriernas relevans för normbrytande undervisning. I Bromseth, J & Darj, F.
(Red) Normkritisk pedagogik – makt, lärande och strategier för förändring.
Uppsala: Uppsala universitet. Ss 135-154.
Engdahl I. & Ärlemalm Hagsér, E. (2015) Uppdraget. I Engdahl I & Ärlemalm-Hagsér, E. (red). Att bli förskollärare – mångfacetterad komplexitet. Stockholm:
Liber. Ss 38-60.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Reviderad utgåva. Stockholm:
Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html.
Williams, P., Sheridan, S. & Sandberg, A. (2014). Preschool – an arena for children’s learning of social and cognitive knowledge. Early Years: An International Research Journal, 34(3), pp 226–240.
Bilaga 1 – Samtyckesblankett
Samtyckesblankett för att delta i studien om förskolan som arena för barns sociala utveckling
Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar som finns hos några hemmaföräldrar om förskolan som arena för barns sociala utveckling.
Genom att skriva under den här samtyckesblanketten godkänner du att dina
personuppgifter behandlas inom ramen för uppsatsen/studien som beskrivs ovan. Du kan när som helst dra tillbaka ditt samtycke genom att kontakta någon av
kontaktpersonerna nedan. Dina personuppgifter kommer därefter inte längre att bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund.
De personuppgifter som kommer samlas in från dig är ditt namn. Dina
personuppgifter kommer behandlas fram till den 31 januari varefter de raderas.
Du har alltid möjlighet att få information om vad som registrerats om dig eller ha synpunkter på behandlingen eller de uppgifter som samlats in genom att kontakta någon av kontaktpersonerna nedan eller lärosätets dataskyddsombud på
dataskyddsombud@lnu.se. Klagomål som inte kan lösas med Linnéuniversitetet kan lämnas till Datainspektionen.
……… ………
Underskrift Ort och datum
………
Namnförtydligande
Kontaktuppgifter:
Studentens namn: Beatrice Jansson
Studentens e-postadress: Bj222eg@student.lnu.se Studentens namn: Maja Erlandsson
Studentens e-postadress: Me223kr@student.lnu.se Handledarens namn: Kristina Henriksson
Handledarens e-postadress: Kristina.henriksson@lnu.se
2(2)
Bilaga 2 - Intervjuguide
Generella frågor:
Hur är du insatt i perspektivet att vara en hemmaförälder?
Vad har du för erfarenheter av förskolan?
Vad bygger dina val på att inte ha ditt barn på förskolan?
Vad kan du bidra med som förskolan inte kan?
Vad kan förskolan bidra med som du inte kan?
Vilka sociala förmågor tror du att förskolan prioriterar att utveckla?
Vilka sociala förmågor tror du att förskolan inte prioriterar att utveckla?
Vilka fördelar ser du med att barnen utvecklar sin sociala förmåga hemma jämfört med förskolan?
Vad behöver förskolan förändra för att barnen ska kunna utveckla sociala förmågor?
Specifika frågor om social utveckling:
Vad tror ni att det är för skillnad för ett barns inflytande på förskolan och hemma?
Hur uppfattar du att barn får utveckla sin självständighet och tillit till sin egen förmåga hemma jämfört med förskolan?
Hur tänker du om ditt barns möjligheter till anknytning hemma jämfört med förskolan?
Vad anser du att en förskollärare behöver tänka på för att vara en viktig anknytningsperson för barn?
Vad tänker du är skillnaden mellan att lära sig hantera en konflikt på förskolan och hemma?
Sammanfattande frågor:
Vilka möjligheter ser du med förskolan som arena för barnens sociala utveckling?
Vilka hinder ser du med förskolan som arena för barnens sociala utveckling?