Fortsatt forskning

Det vore intressant att fortsatt bedriva forskning gällande vilka möjligheter lärare har till eget aktörskap inom utformningen av en matematikundervisning med forskningsförankring. Detta då vår studie visat på att lärarnas möjlighet till eget aktörskap skulle kunna vara begränsat av olika faktorer. Därtill skulle även fortsatt forskning kunna inrikta sig mot att undersöka om och i så fall vilka anpassningar som gjorts från forskningens sida för att bemöta skolans kontext vid implementering av forskning. Vår forskning visar även att lärare upplever att sociala medier tillgängliggör forskning. Hur dessa sociala plattformar möjligtvis skulle kunna användas av forskare för att närma sig skolans praktik skulle därför även kunna undersökas. Alternativt att man istället undersöker vilka implikationer användandet av sociala medier som inhämtningsplats av matematikdidaktisk forskning får för matematikundervisningens forskningsanknytning.

Referenser

Bieda, K., Ji, X., Drwencke, J., & Picard, A. (2014). Reasoning-and-proving opportunitiesin elementary mathematics textbooks. International Journal of

Educational Research, 64(C), 71–80. doi::10.1016/j.ijer.2013.06.005.

Boaler, J. (1998). Open and closed mathematics: Student experiences and understanding. Journal for Research in Mathematics Education, 29(1), 41–62. doi:10.2307/749717.

Boesen, J., Helenius, O., Bergqvist, E., Bergqvist, T., Lithner, J., Palm, T., & Palmberg, B. (2014). Developing mathematical competence: From the intended to the enacted curriculum. Journal of Mathematical Behavior, 33.

Brehmer, D., Ryve, A., & Van Steenbrugge, H. (2016). Problem solving in Swedish mathematics textbooks for upper secondary school. Scandinavian Journal of

Educational Research, 60(6), 577–593. doi:10.1080/00313831.2015.1066427.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Denscombe, M. (2017). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Eisner, E. (2002). What Can Education Learn from the Arts About the Practice of Education? Journal of Curriculum and Supervision, 18(1), 4–16.

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Glasnović Gracin, D. (2014). Mathematics Textbook as an Object of Research. Croatian

Journal of Education. 16(3), 211-237.

Gustafsson, J., & Erickson, G. (2018). Nationella prov i Sverige – tradition, utmaning, förändring: Temanummer om prøver i skolen: Nasjonale prøver og eksamener i norsk og svensk grunnopplæring. Acta Didactica Norge, 12(4), 1–20. doi:10.5617/adno.6434.

Hiebert, J., & Morris, A. (2011). Teaching, rather than teachers, as a path toward improving classroom instruction. Journal of Teacher Eduvation, 63(2), 92-102. doi:10.1177/0022487111428328

Hiebert, J., Gallimore, R. & Stigler, J. (2002). A Knowledge Base for the Teaching Profession: What Would It Look Like and How Can We Get One?. Educational

Researcher, 31(5), 3-15. doi:10.3102/0013189X031005003.

Istance, D. & Dumont, H. (2010). Future directions for learning environments in the 21st century. I H. Dumont., D. Istance., F. Benavides (Red.). The Nature of Learning:

Using research to inspire practice. (s. 317-339). Paris: OECD

Jablonka, E. & Johansson, M. (2010). Using texts and tasks. Swedish Studies on Mathematics Textbooks. The First Sourcebook on Nordic Researc in Mathematics Education, 363-372.

Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning – vad, hur och varför. Stockholm: Skolverket. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Lampert, M. (2012). Improving Teaching and Teachers: A “Generative Dance”?. Journal

of Teacher Education, 63(5), 361-367. doi:10.1177/0022487112447111.

Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: att låta en värld öppna

Levinsson, M., & Prøitz, T. (2017). The (Non-) Use of Configurative Reviews in Education.

Education Inquiry, 8(3), 209-231. doi:10.1080/20004508.2017.129700.

Lindgren, S. (2014a). Kvalitativ analys. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilson (Red.),

Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 29-44). Malmö: Gleerup.

Lindgren, S. (2014b). Kodning. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilson (Red.), Introduktion

till samhällsvetenskaplig analys (s. 45-62). Malmö: Gleerup.

Lindgren, S. (2014c). Tematisering. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilson (Red.),

Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 63-72). Malmö: Gleerup.

Morris, A., & Hiebert, J. (2011). Creating Shared Instructional Products: An Alternative Approach to Improving Teaching. Educational Researcher, 40(1), 5-14. doi:103102/0013189X10393501.

Murray, J. H. (1998). Hamlet on the Holodeck: the Future of Narrative in Cyberspace. Cambridge, Mass.: MIT Press.

OECD (2018). PISA 2021 MATHEMATICS FRAMEWORK. Hämtad 2020-05-18 från:https://pisa2021-

maths.oecd.org/files/PISA%202021%20Mathematics%20Framework%20Draft.pdf Patel, R. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera

en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Remillard, J.T. (2016). How to partner with your curriculum. Educational leadership,

74(2), 34-38.

Resnick, B., Spillane, J., Goldman, P. & Rangle, E. (2010). Implementing innovation: from visionary models to everyday practice. I H. Dumont., D. Istance., F. Benavides (Red.). The Nature of Learning: Using research to inspire practice. (s. 285-317). Paris: OECD

Skolinspektionen. (2009). Undervisning i matematik – utbildningens innehåll och

ändamålsenlighet. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen. (2019). Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet -

Förutsättningar och arbetsformer i grundskolan. Göteborg: Skolinspektionen.

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.

Reviderad 2019. Hämtad 2020-05-10 från:

https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Skolverket (2019-10-23). Forskningsbaserat arbetssätt, några nyckelbegrepp. Hämtad 2020-05-13 från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/forskningsbaserat-arbetssatt/forskningsbaserat-arbetssatt-nagra- nyckelbegrepp

Skolverket (2020-03-16). Att arbeta forskningsbaserat. Hämtad 2020-05-15 från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-

ochutvarderingar/forskningsbaserat-arbetssatt/att-arbeta- forskningsbase%E2%80%8Brat

Skolverket (2020-03-24) Nationella prov. Hämtad 2020-05-10 från https://www.skolverket.se/innehall-a-o/landningssidor-a-o/nationella-prov

Slavin, R. (2017). Evidence-Based Reform in Education. Journal of Education for

Students Placed at Risk (JESPAR), 22(3), 178-184.

doi:10.1080/108224669.2017.133456.

Snow, C. (2001). Knowing What We Know: Children, Teachers, Researchers. Educational

Researcher30(7) 3-9. doi:10.3102/0013189X030007003.

Stigler, J., & Hiebert, J. (1999). Teaching is a cultural activity. The teaching gap: Best

ideas from the world’s teachers for improving education in the classroom. (pp. 85-

101). New York: The free press.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad: 2020-04-08 från: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/Go d-forskningssed_VR_2017.pdf

Åman, P., & Kroksmark, T. (2018). Forskning i skolan – forskande lärare – lärares uppfattningar av begreppet vetenskaplig grund. Nordic Studies In Education, 38(3), 199–214. doi: 10.18261/issn.1891-5949-2018-03-02.

Bilaga 1: Intervjuguide

1. Kan du/ni beskriva hur er undervisning i matematik ser ut?

a. Vad baserar du/ni utformandet av er undervisning i matematik på? Hur

bestäms undervisningens utformning?

2. Vad tänker du/ni att det innebär att arbeta vetenskapligt i matematikundervisningen?

a. Vad är vetenskaplighet för dig?

b. På vilket vis kan man använda sig av det i matematikundervisningen?

3. Hur tänker du/ni att den undervisning ni bedriver är forskningsbaserad? a. Hur tänker du/ni att det påverkar matematikundervisningen?

4. Vad tänker du/ni att forskning kan bidra med för att utveckla er undervisning i matematik?

a. Påverkar forskning matematikundervisning generellt? b. Motivera.

5. Hur får du/ni tillgång till forskning gällande matematikundervisning? a. Till exempel genom föreläsningar, fortbildning eller att läsa själva.

6. Om du/ni fick önska något för att göra forskningen mer tillgänglig i matematikundervisningen, vad skulle det vara?

7. Om du/ni fick önska något för att göra forskningen mer användbar i matematikundervisning, vad skulle det vara?

a. Finns det något i din/er undervisning som du/ni skulle vilja att forskningen undersökte?

Bilaga 2: Informationsbrev

Information om en undersökning om lärares tankar kring forskning i matematikundervisning

Vi är två lärarstudenter från grundlärarprogrammet F-3 vid Mälardalens högskola, som för närvarande skriver vårt självständiga arbete i ämnet matematik. Undersökningen du ombeds delta i syftar till att undersöka hur lärare i årskurs F-3 tänker att den undervisning de bedriver är kopplad till forskning, vad de tänker att forskning kan bidra med för att utveckla deras undervisning och hur de tänker att forskning kan göras mer tillgänglig för dem att använda i undervisningen. Undersökningen kommer att innehålla lärarnas egna reflektioner och värderingar om ämnet och problematiseras jämtemot utvald litteratur och ett teoretiskt ramverk.

Metoden för undersökningen utgörs av fem till åtta enskilda intervjuer, där lärarnas tankar görs synliga genom möjlighet till enskilda reflektioner. Urvalet för undersökningen sker i form av ett tillgänglighetsurval, där lärare vid två skolor som är tillgängliga för oss, utifrån tidigare etablerad kontakt, undersöks.

Du som deltagare förväntas delta i en intervju, där du förväntas reflektera kring dina egna tankar angående forskning i matematikundervisningen. Intervjun beräknas ta cirka 40 minuter. Intervjun kommer vid möjlighet ske ute på eran arbetsplats och då genomföras av den av oss lärarstudenter som har er skola som övningsskola, alternativt genom telefonintervjuer via telefon eller via Skype eller liknande program, någon gång mellan vecka 13 och 18. Tid och datum för intervjun samt hur den kan genomföras kommer att bestämmas i samråd med dig som deltagare.

Intervjuerna kommer i de fall det är möjligt att spelas in och allt insamlat material kommer att hanteras konfidentiellt. Detta innebär att ert namn kommer att anonymiseras och det obearbetade resultatet kommer endast att hanteras av oss två studenter. Det insamlade materialet kommer att förvaras på våra datorer och hanteras med försiktighet och inspelningarna kommer att raderas så snart uppsatsen publicerats på databasen DiVA (se nedan). Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DiVA. I och med publiceringen på DiVA kommer ni att kunna ta del av undersökningens resultat och ett informationsmejl om publiceringen kan vid önskan skickas till dig som deltagare i undersökningen.

Ytterligare upplysningar lämnas av:

Anna Olsen Elin Esselin

000-0000000 000-0000000

Handledare för undersökningen: Jan Olsson

000–0000000