Metoddiskussion

För insamling av data genomfördes två fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer med F-3 lärare från två utvalda grundskolor. Vi upplever att dessa två datainsamlingsmetoder har genererat ett brett underlag med tydliga variationer i utsagorna, men även en mättnad då svaren vi fått mot forskningsfrågorna varit väldigt tydligt samstämmiga i flertalet intervjuer. Vi upplever även att valet av två olika datainsamlingsmetoder vidare berikar vårt resultat genom att vi både fått tagit del av lärares enskilda åsikter, men även de kulturellt betingade åsikter som synliggörs vid gruppintervjuer (Bryman, 2018). Detta upplevs som en styrka för valet av datainsamlingsmetod då enskilda intervjuer och fokusgruppsintervjuer båda ger informanterna möjlighet att synliggöra deras tankar, vilket överensstämmer med våra forskningsfrågor och därmed studiens syfte. Metoderna berikar även varandra genom deras olikheter, då fokusgruppsintervjuer tenderar att präglas av gruppens dynamiska uppbyggnad, vilket kan leda till att alla informanter inte får samma talutrymme, men även att informanterna ger kulturellt accepterade svar på frågorna (Bryman, 2018). Här utgjorde de enskilda intervjuerna en möjlighet att även få reda på lärarnas personliga åsikter utan att i lika stor utsträckning präglas av kulturellt accepterade svar. Därmed kompletterar metoderna varandra på ett sådant sätt att deras tillkortakommanden kompenseras genom den andra metoden.

Valet av fokusgruppsintervjuer har även gjort att vi friare kunnat undersöka ämnet. Bryman (2018) lyfter att fokusgruppsintervjuer ger informanterna större möjlighet att själva styra samtalet, vilket tillsammans med intervjuguidens öppna frågor (se bilaga 1) givit oss en säkerhet i att vi som intervjuare inte påverkat fokusgruppsintervjuernas riktning nämnvärt. Detta har även möjliggjort för oss att jämföra resultaten från fokusgruppsintervjuerna med svaren från de enskilda intervjuerna och utifrån den stora samstämmigheten i de båda intervjuformernas svar, kan vi anta att vi inte nämnvärt påverkat de enskilda intervjuernas riktning heller. Samtidigt går det inte helt att frångå påverkan av intervjuareffekten. Intervjuareffekten innebär att deltagares intervjusvar kan påverkas av intervjuarens blotta närvaro, av intervjuarens kön, ålder, etniska bakgrund eller klasstillhörighet. Informanterna kan därmed ge svar som de tror att intervjuaren finner önskvärda, istället för att ge svar som de själva i ärlighet tänker. Informanterna kan vidare reagera på intervjuares icke verbala kommunikation (Bryman, 2018). För att minimera intervjuareffektens påverkan arbetade vi dock aktivt för att under alla intervjutillfällen bemöta informanterna tillmötesgående och förhålla oss neutrala till deltagarnas uttalanden.

Studiens urvalsprincip utgjorde en god grund för oss att få tag i ett gediget antal informanter från en för studien aktuell målgrupp. Tillgänglighetsurvalet möjliggjorde detta genom att vi kunde använda oss av vår redan etablerade kontakt med två grundskolor för att få informanter till intervjuerna. Detta var viktigt då lärare ofta utgör en otillgänglig yrkesgrupp med lite tid och mycket att uträtta, som vi bedömde annars skulle vara svår att få kontakt med. Tillgänglighetsurvalet möjliggjorde därmed för oss att inom studiens tidsram snabbt etablera kontakt med möjliga informanter. Denna tidigare etablerade kontakt med lärarna blev extra viktig under studien, då vi fick ändra från vårt initiala metodval. Den tidigare etablerade kontakten med informanterna möjliggjorde för en fortlöpande kontakt med deltagarna om studiens utformning, för att därigenom skapa trygghet hos de deltagande lärarna och kanske att detta i slutändan påverkade studiens relativt lilla externa bortfall. Emellertid begränsar dock tillgänglighetsurvalet spridningen inom den målgrupp vi undersökt i vår studie, då urvalet sker från just två för oss tillgängliga grundskolor. Eftersom båda de tillgängliga skolorna är förlagda inom samma kommun och har liknande förutsättningar att bedriva undervisning utifrån blir urvalet således något begränsat. Dock har vi utifrån dessa ramförutsättningar fått spridning inom målgruppen gällande ålder och yrkeserfarenhet bland våra informanter, men även gällande de olika årskurser som informanterna för stunden undervisar i. Se även avsnitt 5.2.1 för vidare diskussion av detta.

Skapandet av trygghet för studiens informanter har även vara viktigt för studiens etiska betänkanden. Utifrån den förförståelse vi skapat oss kring det ämne vi valt att studera, vet vi att lärare kan inneha aviga känslor för forsknings koppling till undervisning. Vi har därmed varit måna om att bibehålla lärares självbild gällande deras kompetens och har därför vart noga med att lärarna ska ha tillgång till ett informerat val av deltagande i enlighet med Vetenskapsrådets (2017) etiska rekommendationer. Vi har även utformat våra forskningsfrågor med utgångspunkt i att lärarna arbetar forskningsbaserat och lyssnat intresserat och uppmuntrande till de svar de gett oss under intervjutillfällena. Det har vidare varit viktigt att skydda informanternas person, då vi i studien behandlar ett ämne som återfinns i Skollagen (2010:800), men som beskrivet utifrån tidigare forskning även kan vara känsligt. Vi har därför under studiens genomförande varit noggranna med deltagarnas konfidentialitet, ett arbete som skett i enlighet med Vetenskapsrådets (2017) rekommendationer.

Vi kan trots våra försök att skydda lärarnas självbild se att studiens resultat ibland närmar sig ett ifrågasättande av lärarnas matematikundervisnings forskningsanknytning, genom att vi diskuterar läromedels-, kartläggnings- och provs forskningsgrund. Det har därför varit viktigt för oss att bygga studien på en forskningsfråga inriktad på lärarnas tankar kring den egna matematikundervisningen, men där vår andra forskningsfråga lyfter fokuset från lärarnas undervisning och istället undersöker hur lärarna upplever att matematikdidaktisk forskning är tillgänglig för dem att använda. Detta upplever vi bidrar till ett nyanserat resultat, där de ställningstaganden som kan anses ifrågasätta lärarnas forskningsanknytning i deras undervisning, sätts i förhållande till hur forskning görs tillgänglig för lärarna och därigenom ger dem möjlighet att bedriva forskningsbaserad matematikundervisning.

Slutligen har studiens analysprocess utifrån en eklektisk analys, där tre olika analysmodeller samspelar, möjliggjort för oss att fritt och grundligt analysera det

insamlade materialet. Även det faktum att båda författarna för studien transkriberat all data tillsammans, har möjliggjort för oss att tidigt börja analysera vårt insamlade material grundligt genom diskussion och det har även bidragit till att vi är två som tolkar materialet i sin helhet. Något som bör skydda oss från eventuella feltolkningar, då vi kan analysera informanternas uttalanden tillsammans. Den ständiga växelverkan mellan insamlade data och litteraturgenomgång som använts med utgångspunkt i en hermeneutisk analys utifrån Fejes och Thornberg (2015) beskrivning av densamme, har möjliggjort för oss att använda litteraturgenomgången som en viktig kunskapskälla i hela tolkningsarbetet, vilket både fördjupat och förstärkt vår förståelse för vårt empiriska material. Inslagen av Lindgrens (2014a; 2014b; 2014c) cirkulära analysmodell har vidare möjliggjort för oss att säkerställa mättnad i analysen genom ett ständigt tillbakagående till tidigare steg i analysprocessen. Vår analysprocess har därmed möjliggjort för oss att säkerställa resultatets koppling till tidigare forskning, men även att genom analysens cirkulära inslag testat varje del av analysprocessen mot tidigare delar av denna, för att säkerställa att de nyckelord, kategorier och teman som tas fram i analysprocessen är korrekta.

Därmed har vi under studien medvetet försökt navigera eventuella fallgropar och valt studiens datainsamlingsmetod, forskningsfrågor och analysmodell för att förebygga detta. Vi har även övervägt våra etiska ställningstaganden noga för att ge informanterna trygghet i deltagandet för studien. Två datainsamlingsmetoder valdes för att besvara våra forskningsfrågor, men även för att skapa en överlappning som nyanserar resultatet. Forskningsfrågorna valdes vidare för att skapa en förståelse för lärares tankar om matematikdidaktisk forsknings tillgänglighet och deras matematikundervisning forskningsanknytning. Slutligen valdes en eklektisk analysmodell för att kunna genomföra en djupgående analys av det empiriska materialet. Där vår tidigare förståelse för området genom litteraturgenomgången säkerställt en samhörighet mellan vårt resultat och tidigare forskning, samtidigt som analysens cirkulära inslag utifrån Lindgrens (2014a, 2014b, 2014c) analysmodell möjliggjort för oss att säkerställa våra tolkningars befästande i vårat empiriska material.

5.2.1 Trovärdighet och tillförlitlighet

Under hela studien har ett aktivt arbete för att säkerställa studiens trovärdighet och tillförlitlighet genomförts och vi har under alla delar av studien försökt fatta beslut med studiens trovärdighet och tillförlitlighet i åtanke. Vårt val av urvalsmetod möjliggjorde för oss att tillgå informanter från en för studien relevant målgrupp. Samtidigt kan tillgänglighetsurvalet som studien bygger på påverka spridningen på deltagare i studien och därigenom begränsa studiens generaliserbarhet. Detta kan ha påverkat det resultat och därigenom den slutsats vi har, genom att perspektiv och resonemang som för studien hade kunnat varit viktiga, kan ha missats att inkluderas. Däremot är spridningen inom ramen för urvalet relativt stort då vi har deltagare från alla årskurser i lågstadiet förutom årskurs 3. Vi har även deltagare som arbetat olika länge och därmed innehar olika yrkeserfarenheter och deltagarna är dessutom relativt skilda i ålder. Ovanstående är något som vi arbetat aktivt för att ha, då vi inom ramen för urvalet velat ha så stor spridning som möjligt.

Vidare kan studiens tillförlitlighet anses ha påverkats av att intervjuerna har tolkats utifrån studiens litteraturgenomgång, vilket inneburit att det empiriska materialet undersökt utifrån en förförståelse som skulle kunna vara riktad. Denna förförståelse som litteraturgenomgången inneburit har varit viktig under analysprocessen utifrån användandet av inslag av en hermeneutisk analys, men kan även ses begränsa studiens tillförlitlighet. Detta har dock försökt motverkas genom att studiens analys även innehållit cirkulära inslag, där ett återgående till föregående steg av analysprocessen och insamlade data använts både för att uppnå mättnad i analysen, men även för att säkerställa att tolkningen av det empiriska materialet är tillförlitlig och att varje steg i analysprocessen hänger ihop. För att ytterligare stärka resultatets giltighet har analysen genomförts av studiens båda författare, där vi genomgående granskat, ifrågasatt och problematiserat varandras tolkningar, detta för att uppnå viss interbedömarreliabilitet.

Slutligen har vi författare för denna studie genomgående försökt upprätthålla transparens. Detta genom att synliggöra citaten noga i presentationen av resultatet, men även genom att tillgängliggöra litteraturgenomgången så att det även finns en transparens gällande vår förförståelse av studiens ämne. Denna transparens har vi upprätthållit för att möjliggöra för läsaren att genomgående själv ta ställning till studiens trovärdighet och tillförlitlighet och de slutsatser studien genererar.