Fortsatt forskning

46

Att göra en större studie av skulle kunna vara intressant då man skulle ges möjlighet bilda en bredare bild av hur lärare upplever att de arbetar med ord- och begreppsundervisning samt hur de upplever att eleverna utvecklar sitt ordförråd. En bredare bild skulle ge en större grund att stå på i en didaktisk implementering.

Lärarna i studien beskriver att de ser en vikt av att arbeta ämnesintegrerat med språkundervisningen för att eleverna ska få orden i rätt kontext och i fler sammanhang. Det kunde därför vara intressant att jämföra hur lärare arbetar med begreppsundervisningen i andra ämnen än svenska då man möter språk i alla skolämnen. Språknivån i ämnen som till exempel kemi, trä- och

metallslöjd och historia kräver mycket av en elev. Ämnena är fyllda av begrepp som eleverna sällan möter i andra kontexter och i samarbete med svensk- och svalärare på skolorna kan man bredda arbetet med ord- och begreppsförståelse så att det berör fler. Alla ämnen i skolan har möjlighet att arbeta

47

6.

Käll- och litteraturlista

Andersson, I. (1991). Till frågan om basfärdigheter i Thavenius, J. &

Malmgren, G. (red.) (1991). Svenskämnet i förvandling: historiska perspektiv - aktuella utmaningar. Lund: Studentlitteratur.

Armstrong, T. (2005). Läs och skriv med alla intelligenserna. Jönköping: Brain books.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Johanneshov: TPB.

Cox Eriksson, C. (2019). Att arbeta medvetet med ordförrådet [Elektronisk resurs]. Tillgänglig på internet:

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/F%C3%B6rskoleklass/030_tidig- lasundervisning/del_04/Material/Flik/Del_04_MomentA/Artiklar/M30_F- 3_04_01_att%20arbeta%20medvetet%20med%20ordf%C3%B6rr%C3%A5det ,%20slutgiltig.docx

Dahl, K. (1991). Från färdighetsträning till språkutveckling. Svenskämnet i

förvandling: historiska perspektiv - aktuella utmaningar. S.66-107 Lund:

Studentlitteratur.

Enström, I. (2020). Ordens värld: svenska ord - struktur och inlärning. Upplaga 3 Lund: Studentlitteratur.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. Handbok i kvalitativ analys. (Sidorna 16-43). Stockholm: Liber.

Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och

kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet.

(4., uppdaterade uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Gustafsson, A.W. & Håkansson, D. (2017). Ord på prov: en studie av

48

Hartman, S. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur och Kultur.

Hattie, J. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses

relating to achievement. London: Routledge.

Hertzberg, F. & Axelsson, M. (2018) Strukturer och språk. Stockholm: Skolverket Tillgänglig på internet:

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/Grundskola/010_skriva-i-alla-amnen-4-

6/del_04/Material/Flik/Del_04_MomentA/Artiklar/M10_gr_04_01A_Strukture

r.docx (hämtad 2021-04-22)

Johansson, B. & Sandell Ring, A. (2015). Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. (4. uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Danmark: Studentlitteratur.

Lago, L. & Bötrius, C. (2018) Ordförrådets betydelse för läsning [Elektronisk resurs]. Linköpings universitet Tillgänglig på Internet:

http://www.venue.ep.liu.se/issues/2013/a29/venue_13229.pdf (hämtad 2021-

03-23)

Molloy, G. (2007). Skolämnet svenska – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, Nils-Erik (2005). Låt eleverna undersöka sitt eget språk. Perspektiv på

didaktik: svenskämnet i fokus. s. 65-74. Stockholm: Svensklärarföreningen.

Olvegård, L & Andersson Varga, P. (2017) Vardagsspråk och skolspråk Tillgänglig på internet: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

v2/document/name/P03WCPLAR078173 (hämtad 2021-06-02)

Renberg, B. (2006). Språkets mirakel: om tänkande, tal och skrift. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

49

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Sahlée, A. 2016. ”Hur löser de uppgiften? – En studie av underkända och högt betygsatta provtexter i svenska och svenska som andraspråk”. Språk och stil 26, s. 195–230., o.s.v.)

SAOL = Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (2015) Fjortonde upplagan. Utg. av Svenska Akademien. Stockholm.

https://svenska.se/tre/?sok=begrepp&pz=1 (hämtad 2021-03-23)

Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. (2., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Svensson, A. (1998) Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur

Sverige. Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska

skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. Stockholm:

Utbildningsdep..

Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska (reviderad

2017) [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2017/komme

ntarmaterial-till-kursplanen-i-svenska-reviderad-2017?id=3808 (hämtad 2021-

03-17)

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011: reviderad 2018. (Femte upplagan). [Stockholm]:

Skolverket.

Skolverket. (2020) PM − Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2019/20

[Elektronisk resurs]. Skolverket Tillgänglig på Internet:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/beskrivande-statistik/2020/pm---

50

Skolverket. (2020) Ordförrådets betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-

arbetet/ordforradets-betydelse-for-sprak--las--och-skrivutveckling (hämtad

2021-03-17)

Skolverket. (2020) Analogier fördjupar elevers begreppsförståelse.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-

om-forskning/analogier-fordjupar-elevers-begreppsforstaelse (hämtad 2021-03-

27)

Skolverket. (2020) Skolverkets lägesbedömning 2020.

https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2020/skolverkets-

lagesbedomning-2020 (hämtad 2021-04-22)

Svensk ordbok: utgiven av Svenska Akademien. 1. uppl. (2009). Stockholm:

Norstedt [distributör] https://svenska.se/tre/?sok=ord&pz=1 (hämtad 2021-03- 23)

Sveriges regioner. (2017) Rikshandboken för barnhälsovård – medfödda

sociala förmågor. https://www.rikshandboken-bhv.se/halsa-och-

utveckling/psykosocial-utveckling/medfodda-sociala-formagor/ (hämtad 2021-

02-17)

Szklarski, A. (2015). Fenomenologi. Handbok i kvalitativ analys. S. 131-147. Stockholm: Liber.

TEACHING Exceptional Children (1/2020) Digital Frayer Model. S. 34

Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2015). Grundad teori. Handbok i

kvalitativ analys. S. 44-70. Stockholm: Liber.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

51

Walker, M. (2017) Att undervisa nyanlända och flerspråkiga elever. Pedagog

Malmö. https://pedagog.malmo.se/artiklar/att-undervisa-nyanlanda-och- flersprakiga-elever/ (Hämtad 2021-03-15)

W. Gutafsson, A. (2017) Unga förstås allt färre samhällsord. Språktidningen.

https://spraktidningen.se/artiklar/2017/11/unga-forstar-allt-farre-samhallsord

52

7.

Bilagor

7.1 Bilaga 1 Intervjuguide