Sammanfattande slutsatser

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur tre lärare i år 7-9

uppfattar att de arbetar med att utveckla elevernas ord- och begreppsförståelse i svenskundervisningen. Ord- och begreppsförståelsen har alltid haft en viktig roll i svenskämnet. Det har gått från talövningar och korrekthet till dagens digitaliserade skolvärld där ord- och uppslagsböcker finns i elevernas fickor, men det fokus på vikten av att eleverna förstår sitt eget språk har alltid funnits med.

Lärarna i min studie beskriver att de arbetar med ord- och begreppsförståelse genom att använda sig av cirkelmodeller, “veckans ord”, tematiska

begreppslistor, genom att se till elevers förförståelse samt genom att plocka upp ord från undervisningen utifrån elevernas behov.

Styrdokumenten som lärarna bedriver sin undervisning utifrån betonar vikten av att eleverna får hjälp att förstå det svenska språket, att det är viktigt för deras framtid i samhället. Det betonas också att språket är elevernas främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära (Skolverket, 2018). Detta är någonting som alla tre lärare beskriver att de tagit till sig och arbetar med. Lärarna uppfattar själva att det är en viktig uppgift för dem. Skolverket (2018) skriver också att det svenska språket är viktigt för individen, för elevernas personlighet och för

42

att de ska kunna ta den plats i samhället de vill och behöver. Det betonas att eleverna ska ha en god förmåga att hantera och förstå de ord och begrepp som de möter i undervisningen. Även detta uppfattar lärarna att de lägger stort fokus på, de menar att just denna uppgift är viktig för dem och att deras undervisning är grundad i att eleverna ska förstå den och utvecklas i den. Styrdokumenten säger vidare att undervisningen ska bidra till att stärka elevernas språkliga medvetenhet och tilltro till den egna språkliga och

kommunikativa förmågan (Skolverket, 2018). Detta beskrivs som viktigt både i kommunernas styrdokument och i lärarnas uppfattningar av sitt arbete.

Barnets språkutveckling skiljer sig mycket när de kommer upp i skolåldern menar bland annat Lago och Bötrius (2018), en tanke som stärks av Enström (2020). Detta är också någonting lärarna i studien uttrycker att de ser, eleverna har väldigt olika behov och förkunskaper. Detta blir synligt också i lärarnas olika beskrivning av arbetet. Lärare 1 som arbetar i ett mer socioekonomiskt utsatt område med större grad av andraspråksinlärare beskriver ett större behov av arbetet med att vidga elevernas ordförråd och av arbetet med elevernas ord- och begreppsförståelse. Lärarna från områden med eleverna med högre

socioekonomisk status beskriver inte samma behov i sina klassrum.

För att kunna arbeta med elevernas språk så beskriver lärarna i studien att de upplever att man måste möta dem på den nivån de befinner sig på och därifrån utveckla dem. Det är någonting särskilt lärare 1 diskuterar. Detta stämmer överens med vad Bergh Nestlog (2009) kommer fram till i sin forskning, det vill säga att lärarna behöver se eleverna utifrån nivå och utifrån de styrkor de visar i sina språkliga förmågor och arbeta med det som utgångspunkt.

För att eleverna ska kunna utveckla sitt språk menar bland annat psykologen Lev Vygotskij att eleverna behöver samspela och interagera med varandra och med andra på en mer utvecklad språklig nivå. Det kallar han för den proximala utvecklingszonen (Svensson, 1998). Lärare 1 arbetar med cirkelmodeller, i enlighet med Pauline Gibbons (2016) modell. I cirkelmodellen får eleverna tillsammans med läraren får läsa texter, plocka ut svåra ord och sedan med

43

hjälp av varandra och ordböcker förklara och skriva om begrepp från texterna. Utifrån stödorden skriver sedan eleverna nya texter där orden sätts in i ett sammanhang. Lärare 1 beskriver att eleverna tillsammans med henne och varandra får sätta in orden i dess sammanhang. Eleverna får då stöttning i den proximala utvecklingszonen (Svensson, 1998) av lärare och av varandra. På så sätt får eleverna också lära sig att hantera nyckelbegrepp som hör till specifika texter vilket är någonting som enligt Sahlée (2016) påverkar elevers kunskaper i ämnet svenska.

Lärare 2 och 3 arbetar i större utsträckning med ord- och

begreppsundervisningen i arbetsböcker där eleverna får träna på de ord och begrepp som dyker upp. De tränar också mer sporadiskt och inte lika ingående. När lärare 2 och 3 arbetar med ord- och begreppsundervisning ser de en vikt med att arbeta kontextuellt men de upplever inte att det påverkar förståelsen i lika hög grad som Lärare 1.

Lärarna i studien tycker att det är viktigt att eleverna får möta orden i en kontext och att de får arbeta med orden på flera olika sätt och att de som lärare behöver vägleda eleverna i arbetet. Detta stämmer väl överens med vad

Thomas Armstrong (2005) och Pauline Gibbons (2016) skriver om i sina teorier om att elevers språkliga utveckling sker bäst när de först får dissekera orden i delar för att sedan använda dem i den kontexten där eleven ska möta dem. Lärarna menar också att det också gör att eleverna lättare befäster orden. Det kontextuella arbetet, vikten av lärarens förklaringar och arbete med ordböcker stämmer överens med vad Enström (2020) säger om hur man bäst lär ut nya ord till sina elever: kontext, ordböcker och undervisning. När lärarna antingen arbetar med cirkelmodell eller plockar upp elevernas tankar så får de möta orden i en kontext och de får både arbeta med ordböcker och får lärarens undervisning. Undervisningen sker både kring själva ordet men också i

strategierna för egen inhämtning av kunskap vilket alla lärarna i studien menar är viktigt i deras undervisning och i vad de upplever bäst får deras elever lära sig nya ord. Detta stämmer också överens med vad Bergh Nestlog (2009)

44

skriver om lärarens roll som dialogskapare i klassrummet och vad Hattie (2009) skriver om lärarens kompetens och roll i klassrummet.

Enligt Skolverkets (2020) råd i ”Ordförrådets betydelse för språk- läs och

skrivutveckling” rekommenderas bland annat att eleverna ska ges tid för egen

sortering och bearbetning av orden, att orden ska finnas i en adekvat kontext, att eleverna ska uppmuntras att använda de nya orden, begränsning av antal ord och att digitala verktyg ska användas som stöttning. Lärarna i detta

examensarbete berättar alla om en önskan att kunna vara mer digitaliserade i sitt arbete för att skapa bättre förutsättningar för elevernas framtid. Lärarna beskriver också att de upplever att kontext är viktigt för att eleverna ska kunna ta till sig nya ord och att de behöver uppmuntring i arbetet.

Lärarna i studien beskriver inte att de använder sig av Frayermodellen

(TEACHING Exeptional Children, 2020) i sin undervisning. Frayermodellen är någonting som forskningen visar kan få eleverna att förstå ord och begrepp på ett djupare plan.