Fortsatt forskning

I denna forskning framkommer att den konkreta bilden används mycket i alla situationer under skoldagen. Förslag på framtida forskning är att undersöka synen på om den konkreta bilden är ett hållbart AKK som eleven kan använda även i framtiden. Lärarna kommer in på möjligheter med tekniska hjälpmedel. Kommer digitala hjälpmedel ta över den konkreta bildens betydelse? Flera informanter pratar om digitala verktyg som är lätta att ha med, en telefon tar mindre plats än en pärm. Verktyg förändras över tid enligt det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014). Det vore intressant att göra denna studie om några år för att se hur bildanvändandet har utvecklats.

En annan fortsatt forskning är att undersöka gymnasiesärskolans bildanvändande. Det skulle ge en bild av hur bilden används över ålder hos eleverna, om bild följer eleven över tid och i andra sammanhang än i träningsskolan.

Referenser

Almquist, L. (2009). Engagemang – en väg till lärande och hälsa. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. (ss. 221-238). Lund: Studentlitteratur.

American Psykiatric Association (2014). DSM-5 Development. Hämtad från

http://www.dsm5.org/Pages/Default.aspx160414

Aspeflo, U. (2015). Aspeflo om Autism.- Kvalificerade insatser till barn och vuxna med autism i skola, gruppbostad och daglig verksamhet. Veddige: Aspeflo & Klamas.

Barron, K. (2008). Kön och funktionshinder. I L. Grönvik & M. Söder (Red.), Bara funktionshindrad? (ss. 28 - 46). Malmö: Gleerups.

Bennett, T.A., Szatmari, P., Georgiades, K., Hanna, S., Janus, M., Georgiades, S., &…Tompson, A. (2014). Language Impairment and Early Social Competence in Preeschoolers with Autism Spectrum Disorders: A Comparison of DSM-5 Profiles. Journal of Autism and Develommental Disorders, 44(11), 2797-2808. Doi: 10.1007/s10803-014-2138-2

Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? : om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur.

Bondy, A., & Frost, L. (2011). A Picture´s Worth – PECS and other visual communication strategies in autism. Washington: Woodbine House.

Brodin, J. (2008). Att tolka barns signaler – Lek och kommunikation hos barn med flerfunktionshinder. Malmö: Gleerups.

Chiang, H. (2008). Expressiv Communication of Children with Autism: The use of Challenger Behavior. Journal of Intellectual Disability Research, 52(11), 966-972. Doi: 10.1111/j.1365-2788.2008.01042x Cook, F., & Oliver, C. (2011). A Review of Defining and Measuring Sociability in Children with

Intellectual Disibilities. Research in Developmental Disabilities, 32(1), 11-24. doi: 10,1016/j.ridd.2010.09.021

Douglas, S. N. (2012). Teaching Paraeducators to Support the Communication of Individuals Who Use Argumentative and Alternative Communication: A Literature Rewiew. Current Issues in Education, 15(1), 1-13.

Dysthe, O., Hertzberg, F., & Løkensgard Hoel, T. (2011). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i

kvalitativa intervjuer. (ss. 36-57). Stockholm: Liber.

FN (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barns rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet. Granlund, M. (2009). Barn med utvecklingsstörning. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan – barn i

behov av stöd. (ss. 147 – 166). Lund: Studentlitteratur.

Heister Trygg, B., & Andersson, I. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik. Ljungby: Hjälpmedelscentralen.

Hill, D. A., & Flores, M. M. (2014). Comparing the Picture Exchange Communication System and the iPad for Communication of Students With Autism Spectrum Disorder and Developmental Delay. Techtrends: Linking Research And Practice To Improve Learning, 58(3), 45-53.

doi: 10.1007/s11528-014-0751-8

Huisman-van Dijk, H.M., Schoot, R.d., Reiboer,M.M., Mathews, C.A., & Catch, D.C. (2016). The relationship between tics, OC, ADHD and autism sympthoms: A cross-disorder symptom analysis in Gilles de laTourette Syndrome patiants and familymembers.

PsychiatryResearch, 237138-146. doi: 10.1016/j.psyhchres.2016.01.051

Hägglund, S., Quennerstedt, A., & Thelander, N. (2013). Barns och ungas rättigheter i utbildning. Malmö: Gleerups.

Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups. Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella Perspektiv på Lärande och Utveckling – Lärande som

begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige.17(3-4),152-170. Jordan, R. (2005). Autism Spectrum Disorders. I A. Lewis & B. Norwich (Red.). Special Teaching for

Special Children. (ss 110-122). New York: University Press.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kylén, G. (1981). Begåvning och begåvningshandikapp. Stockholm: ALA/Hjälpmedelsinstitutet. Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen – grundläggande metodik och typiska problem. Lund:

Studentlitteratur.

Lerna, A., Esposito, D., Conson, M., Russo, L., & Massagli, A. (2012). Social Communikative effekts of the Picture Communication System (PECS) in Autism Spektrum Disorders. International Journal of Language & Communication disorders, 47(5), 609-617. doi: 10.1111/j1460-6984.2012.00172.x Lindquist, G. (1999). Förord. I L.S. Vygotskij, (översättning K. Öberg Lindsten). Tänkande och Språk

(ss.7-21). Göteborg: Daidalos.

Loseke, R. D. (2013). Methodological thinking. California: SAGE.

Low, H.M., & Lee, L.W. (2011). Teaching of Speech, Language and Communication Skills for Young Children with Severe Autism Spectrum Disorders: What Do Educators Need to Know? New Horizons in Education, 59(3), 16-27.

Luttropp, A. (2009). Utvecklingsstörning och samspel. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. (ss. 167 - 182). Lund: Studentlitteratur.

Mannix, M. (2016). Medical comorbidities in autism spectrum disorder. The Brown University Child & Adolescent Behavior Letter, 32 (2), 1-7 3p. doi: 10.1002/cbl.30100

Molander, B. (1988). Vetenskapsfilosofi. En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. Stockholm: Thales.

Rao, S. M., & Gagie, B. (2006). Learning Throw Seeing and Doing – Visual Supports for Children With Autism. Teaching Exceptional children. 38(6), 26-33.

SFS 2011:186. Svensk författningssamling. Examensförordning för speciallärarexamen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket.

Stiegler, L.N. (2007). Discovering Communicative Competencies in a Nonspeaking Child With Autism. Language, Speech & Hearing Services in Schools. 38(4), 400-413.

doi: 10.1044/0161-1461(2007/041)

Svensson, P. & Ahrne, G. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa intervjuer. (ss. 19-33). Stockholm: Liber.

Säljö, R. (2012). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U.P Lundgren, R.Säljö & C. Liberg (Red.). Lärande Skola Bildning – Grundbok för lärare. (ss. 139 – 197). Stockholm: Natur & Kultur. Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Thunberg, G. (2011). AKK – Alternativ och Kompletterande Kommunikation för personer med autism. Skrift framtagen av Autismforum. Habilitering och Hälsa. Hämtad från

habilitering.se/sites/habilitering.se/files/akk_kunskapsoversikt_thunberg.pdf

Thunberg, G., Carlstrand, A., Claesson, B., & Rensfeldt Flink, A. (2011). KomIgång – en föräldrakurs om kommunikation och kommunikationsstöd. Göteborg: Västra Götalandsregionen.

Thunberg, G. (2013). Early Communication Intervention for Children with Autistic Spectrum Disorders. I M. Fitzgerald (Red.), Recent Advances in Autism Spectrum Disorders – Volym.1. (ss. 719-746). Rijeka: In Tech. Hämtad från http://cdn.intechopen.com/pdfs-wm/43405.pdf.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

UNESCO (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2011). God Forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vygotskij, L.S. (1999/1934). Tänkande och språk. Göteborg: Diadalos.

Bilaga 1 Missivbrev

Mitt namn är Elisabet Svärd och jag läser till speciallärare inriktning utvecklingsstörning på Karlstads Universitet. Denna termin ska jag skriva mitt examensarbete som kommer att handla om kommunikation och alternativ och kompletterande kommunikation med Inriktning på bildstöd. Syftet med denna forskning är att få lärares syn och erfarenheter av hur elevers kommunikation möjliggörs genom bildstödet. Min handledare heter Anne Lindblom.

Jag kommer att intervjua flera lärare i träningsskolan, och jag hoppas att du vill vara med i min undersökning. Din rektor har givit klartecken till att jag frågar dig. Jag beräknar att intervjun tar ca 1 timma. Intervjun bör äga rum i februari eller början av mars. Intervjun kommer att spelas in och enbart användas i mitt examensarbete och alla data förstörs när min studie är klar. Obehöriga kommer inte åt materialet. Du kommer inte kunna bli

identifierad i studien, ditt namn och var du jobbar är avidentifierat. Det är frivilligt att delta i studien. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan följder. Den färdiga rapporten kommer att bli tillgänglig på Karlstads Universitets Bibliotek.

För att kunna intervjua dig krävs ditt skriftliga medgivande om deltagande. Efter att du har svarat på detta mail, hör jag av mig till dig och vi bokar tillsammans en tid för intervjun. Skriftligt medgivande kan jag få före intervjun vid intervjutillfället.

Har du frågor är du välkommen att höra av dig till mig! Tack på förhand för visat intresse! Med Vänlig Hälsning

Elisabet Svärd

elisabeth.svard@xxxxxx xxx – xxxxxxx

---Jag ger mitt medgivande till att delta i en intervju vars syfte är att få lärares syn och

erfarenheter om hur elevers kommunikation möjliggörs genom bildstöd.

Bilaga 2 Mail till rektorer

Hej!

Mitt namn är Elisabet Svärd och jag läser till Speciallärare inriktning utvecklingsstörning på Karlstads Universitet.

Jag går nu sista terminen och skriver mitt examensarbete som kommer att handla om kommunikation i träningsskolan. Jag tar upp alternativ och kompletterande kommunikation med inriktning på bildstöd.

Jag skulle vilja intervjua pedagoger i din verksamhet och undrar om det går bra? Jag tar tacksamt emot namn på pedagoger som kan tänkas vilja ställa upp.

Jag följer vetenskapsrådets forskningsetiska principer som jag kommer att förklara när jag träffar informanterna. Jag beräknar att varje intervju tar max en timme.

Hör gärna av dig vid frågor. Tack på förhand för visat intresse! Med Vänlig Hälsning

Elisabet Svärd Tel. xxx xxxxxxx

Bilaga 3 Intervjuguide. Intervjufrågor till lärare i träningsskolan. I

träningsskolan har alla elever intellektuell funktionsnedsättning.

Bakgrund

Vad har du själv för bakgrund? Hur länge har du arbetat här?

Hur många elever finns i din verksamhet? Vilken ålder är det på eleverna?

Har du elever inom autismspektrat? Icke verbala? Vilken gruppindelning finns i din verksamhet? Arbetar eleverna ofta en till en?

Kommunikation och AKK

Hur kommunicerar eleverna?

Har du erfarenhet av att använda AKK, vilka?

Har du erfarenhet v att dessa AKK stödjer elevers kommunikation?

Bildstöd

Har du erfarenhet av att använda konkreta bilder i kommunikation med icke verbala elever? Använder du olika bilder/bildsystem? Vilka? Kombinerar du olika slags bilder? Föredrar eleven någon sorts bild?

Har du erfarenhet av situationsanpassade bildkommunikationskartor? Använder du det nu? I vilka situationer använder du bildstöd?

Bildens kommunikativa och sociala betydelse

Har du erfarenhet av att bildstödet underlättar kommunikation mellan lärare - elev? Hur? Har du erfarenhet av att bildstödet underlättar socialt samspel mellan lärare - elev? Hur? Har du erfarenhet av att bildstödet underlättar kommunikation mellan elev - elev? Hur? Har du erfarenhet av att bildstödet underlättar socialt samspel mellan elev – elev? Hur? Har du erfarenhet av att eleven tar till sig språkliga begrepp med hjälp av bildstöd i samspel med lärare?

Har du erfarenhet av att eleven tar till sig kunskaper i samspelssituationer med hjälp av bildstöd?

PECS

Har du erfarenhet av att använda PECS med elever?

Hur ser din erfarenhet ut av PECS som stöd för kommunikationen? Har du erfarenhet av att PECS hjälper en elev till socialt samspel?

Bildens betydelse

Upplever du att eleven själv initierar kommunikation med bildstöd?

Hur tror du att eleven använder bilden i andra sammanhang utanför skolan? Har du något du vill tillägga?