Genom vårt resultat kunde vi se ett samband mellan att lärarstudenter inte anser utbildningen bidragit med att stärka den egna förståelsen för användandet av utomhuspedagogik och känslan av bristande förmåga att bistå framtida elever stöd i aktuella samhällsfrågor rörande klimat och miljö. En sådan indikation oroar oss och får oss undra hur de som ansvarar för att utbilda framtida lärare ser på sitt uppdrag i relation till utomhuspedagogik och Agenda30 (Agenda30delegation, u.å.).
Vi hade velat intervjua utbildningsansvarig på den skola vår studie är genomförd samt komplettera med intervjuer av rektorer från partnerskolor för den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi menar att intervjuer från utbildningsansvarig hade kunnat ge oss fördjupad förståelse för utbildningens ansvar i relation till nationens åtaganden genom Agenda30. Med hjälp av intervjuer av rektorer från utbildningens partnerskolor hade vi velat undersöka hur dem ser på sitt ansvar i relation till att vara praktikplats för framtida lärare. Då rektorerna är ytterst ansvariga för att ge lärarstudenterna träning i sin kommande profession menar vi att det
45
behöver finnas en samsyn - rektorer och lärarutbildningen emellan - kring hur vi exempelvis stöttar eleverna i frågor rörande klimat och miljö.
Det hade även varit av intresse att jämföra olika lärarutbildningar med varandra för att se likheter och skillnader i uppfattningar om utomhuspedagogik beroende på utbildningens geografiska läge. En sådan undersökning anser vi hade varit intressant i relation till att Sverige har en lagstiftning som yrkar för lika utbildning för samtliga elever (Skolverket, 2018). Då eleverna ska ges likvärdig utbildning efterfrågar vi fler studier dels gällande hur lärarstudenters möjligheter till en likvärdig utbildning, dels hur lärarstudenters olika möjligheter att ge eleverna detsamma detta ser ut.
46
Referenser
Agenda30delegationen. (u.å) Hämtad 2019-01-23, från
https://agenda2030delegationen.se/agenda-2030/om-agendan/
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Amaladoss Xavier, S. & Prakash, S. (2013). A Study on Attitude of Urban and Rural College Student Teachers towards Science. Journal on Educational Psychology. 7(3): 13-17. P.R
Anderberg, H.,& Thore, V. (2017). Lärarstudenter och högskolelärares förhållningsätt till ämnesintegrering (C-uppsats). Malmö: Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet. Hämtad 2019-01-12, från https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/22524/L%C3%A4rarstudenter%20och%20h%C3 %B6gskolel%C3%A4rares%20f%C3%B6rh%C3%A5llningss%C3%A4tt%20till%20%C3% A4mnesintegrering%20- %20Hanna%20Anderberg%20&%20Victoria%20Thore.pdf?sequence=2&isAllowed=y&fbcl id=IwAR1ImxQEYe4WsDhXayKNfw2-dISxt6nA5fkeTp4XdvkyhnKgcX9XV_EsmlA Berglund, S. Björk, M. (Författare). (2019, 10 januari). Den vetenskapliga texten Del 2 [Podcast]. Hämtad från http://barnochunga.org/den-vetenskapliga-texten/
Biesta, G. & Burbules, N. C. (2003). Pragmatism and educational research. Lan- ham, MD: Rowman & Littlefield.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Dede, Hülya., Ilhan, Nail & Yilmaz, Zeynel Abidin. (2015). Attitudes of pre-service science teachers towards educational research and their science teaching efficacy beliefs in Turkey. Journal of Baltic Science Education. 14(2): 183-193. P.R
Fägerstam, E. (2012). Space and Place: Perspectives on outdoor teaching and learning. Linköping: Linköpings Universitet.
https://pdfs.semanticscholar.org/98da/bbebd63941aa3b30d9a75aa6ad794b345a77.pdf [2017- 11-11]
Gunnarson R. (2002). Validitet och reliabilitet. Hämtad 2019-01-29, från
http://www.infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml
Günseli, Y., & Güzin, Ö.A. (2017). The effect of outdoor activities on the development of preschool children. South African Journal of Education, 37(2),
http://www.eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1143993 [2017-11-10]
Key, E. (1900). Barnets århundrade [Elektronisk resurs] : studie. Stockholm: Bonnier. http://eds.a.ebscohost.com.proxy.mah.se/eds/results?vid=5&sid=ff75b2b9-ef2a-4595-a8d5- 51dec029fcbb@sessionmgr4006&bquery=Ellen%20key%20barnets%20århundrade&bdata=J
47
mNsaTA9RlQxJmNsdjA9WSZsYW5nPXN2JnR5cGU9MSZzaXRlPWVkcy1saXZl [2012- 12-03]
Lundgren, U.P. (red.) (2014a). Det livslånga lärandet – att utbilda för ett kunskapssamhälle. Ingår i Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare] (s. 101-138). (3., [rev. och uppdaterade] utg. ss. 244-307) Stockholm: Natur & kultur.
Lundgren, U.P. (red.) (2014b). Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden. Ingår i Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare] (s. 139-221). (3., [rev. och uppdaterade] utg. ss. 244-307) Stockholm: Natur & kultur.
Lunds universitet (u.å) Agenda 30. Hämtad 2019-02-25, från
https://www.svet.lu.se/article/vad-du-inte-visste-om-agenda-2030
Nationalencyklopedin [NE]. (2017). Howard Gardner.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/howard-gardner [2015-12-02] Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik (NCU). (2017).
https://old.liu.se/ikk/ncu?l=sv [2015-11-17]
Obrien, L. (2009). Learning outdoors: the Forest School approach. Education 3-13, 37(1), 45- 60.
http://www.informaworld.com.proxy.mah.se/openurl?genre=article&id=doi:10.1080/0300427 0802291798 [2017-11-10]
Regeringen. (u.å.a) Hämtad 2019-02-05, från https://www.regeringen.se/regeringens- politik/globala-malen-och-agenda-2030/
Regeringen. (u.å.b) Hämtad 2019-02-05, från
https://www.regeringen.se/49758d/contentassets/af12d612e6e94b2698057db968d30b80/uppd rag-till-statliga-myndigheter-att-bidra-med-underlag-for-sveriges-genomforande-av-agenda- 2030
Rios, J.M., & Brewer, J. (2014). Outdoor education and science achievement. Applied Environmental Education and Communication, 13(4), 234-240.
http://dx.doi.org/10.1080/1533015X.2015.975084[2017-11-10]
Ripple, W. J., Wolf, C., Newsome, T. M., Galetti, M., Alamgir, M., Crist, E., … Laurance, W. F. (2017). World Scientists’ Warning to Humanity: A Second Notice.BioScience, 67(12), 1026–1028. https://doi.org/10.1093/biosci/bix125
https://academic.oup.com/bioscience/advance-
article/doi/10.1093/biosci/bix125/4605229[2017-11-17] Skollagen (2010:800) Kap 7. Hämtad 2019-01-22, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800
48
Sverige. Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket. (2008). Vad händer i NO-undervisningen? En kunskapsöversikt om undervisning i naturorienterande ämnen i svensk grundskola 1992-2008.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2121[2017-11-14]
Szczepanski, A. (red.) (2007). Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. Ingår i Dahlgren, L.O. (red.) (2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö (s. 9-38). Lund: Studentlitteratur.
Szczepanski, A., och Andersson, P (2015). Perspektiv på plats: 15 professorers uppfattningar av platsens betydelse för lärande och undervisning utomhus. Pedagogisk forskning i Sverige. 20(1-2): 127-149. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-117960[2017-11-10] Säljö, R. (red.) (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. Ingår i Lundgren, U.P., Säljö, R., & Liberg, C. (red.), Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare](s. 251- 309). (3., [rev. och uppdaterade] utg. ss. 244-307) Stockholm: Natur & kultur.
Uppsala universitetet. (u.å). Carl Von Linné. Hämtad 2017-12-04, från https://www.uu.se/om- uu/historia/linne/
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. �Htp://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2019-01-24)
Åkerblom, P. (2003). Trädgård i skolan - skola i trädgården. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet. https://pub.epsilon.slu.se/281/1/Movium_Rapport_1- 2003_72dpi.pdf[2017-11-10]
49
56