Det hade varit intressant att vara observatör och att kunna observera barn, till utlandsfödda föräldrar, i lekarbete. Rent praktisk vet vi inte om det är möjligt, eftersom lekarbete inte tillåter att någon annan än lekarbetspedagogen och barnet är närvarande i rummet. Men kanske om vi lär känna barnet först, utanför lekrummet och får dess förtroende. Då skulle det kanske vara möjligt att agera som observatör i en leksituation, med tillstånd från dem som det berör.
Det skulle också vara intressant att efter ett antal år söka upp före detta lekarbetsbarn, för att ta reda på hur de upplevde sin tid med lekarbete och vad det eventuellt kan ha gett dem.
Slutligen hoppas vi att lekarbetsmetoden positiva effekter ska spridas ännu mer. Genom Malmö högskolas utökade lekarbetsutbildning blir det sannolikt fler som utbildar sig i lekarbete. Kursen ”Lek som specialpedagogisk metod/lekarbete 10p”, ges från och med höstterminen 2005 som en fristående kurs på kvartsfart.
REFERENSER
Axline, V. (1975). Dibs söker sig själv. Stockholm: Ronzo Boktryckeri AB. Andersson, P. Hart, I. Löwmark, M. Westman, G. Åkerstedt Berg, A. (1999).
Metodbeskrivning. Häggtröm, E. (Red.). Lekarbete ett specialpedagogiskt arbetssätt (ss. 65-68). Borås: Centraltryckeriet.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur. Angel, B. & Hjern, A. (2004). Att möta flyktingar. Lund: Studentlitteratur. Berg, L.-E. (1992). Den lekande människan. Lund:Studentlitteratur.
Bergkvist, E. (2005) Leken berättar det orden inte kan säga. [Radio]. Stockholm: Sveriges Radio P1. Hämtat 11 november 2005 från barnen@sr.se
Bergström, Matti. ( 1997). Svarta och vita lekar. Kaos och ordning i hjärnan - om det lekande barnet. Borås: Wahlström & Widstrand.
Borg, L. (2001). Tar du leken på allvar? (Examensarbete på specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen). Malmö högskola, lärarutbildningen.
Elfving. L. & Sandén, I. (1992). Att i lek arbeta med sin utveckling lekarbete – ett specialpedagogiskt arbetssätt. 60- och 80-poängsuppsats i pedagogik. Göteborg: Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik.
Elmeroth, E. (1997) Alla lika-alla olika. Skolsituationer för elever med båda Föräldrarna födda utomlands. Stockholm: Almquist & Wiksell International Folkman, M-L. & Svedin, E. (2003). Barn som inte leker. Stockholm: Runa Förlag. Föreningen lekarbetspedagogik. Hämtat 14 november 2005.
www.lekarbetspedagogik.se
Föreningen Sveriges lekterapeuter. Hämtat 20 november 2005 www.lekterapeuter.se
Garvey, C. (1990). Play Enlarger edition. Cambridge, Massachusetts: Harvard University.
Godani, G. (2004). Till en pedagog från en psykolog. Om traumatiserade barn i undervisningen. Stockholm: Rädda barnen.
Gustafsson, L. H, Lindkvist, A & Böhm, B. (1987). Barn i krig-röster och fakta. Stockholm: Rädda Barnen.
Gustafsson, L. H. (1990). Våga lyssna - att möta flyktingbarn. Helsingborg: Schmidts Boktryckeri AB.
Hjortham, S. (2005). Är lekarbete en effektiv metod för barn med
koncentrationssvårighetet och/eller med sociala relationer? (Examensarbete) Specialpedagogiskt program, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativ forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindberg, L. (2004). Lekarbetspedagogik som ett hjälpmedel i barns sorg.
(Magisteruppsats)10 poäng. Pedagogik D vetenskapligt arbete. Gävle: Högskolan. Ljunggren & Marx (1994). Dina rötter och mina rötter. Stockholm: Rädda Barnen. Lundgren, M. & Persson, B. (2003). Barn och unga i riskzonen. Samverkan och förebyggande åtgärder. Svenska kommunförbundet. Produktion: Ordförrådet, 08-19 01 33.
Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Skolverket. Stockholm: Fritzes AB. Läroplan för skolan, Lpo 94. Skolverket. Stockholm: Fritzes AB.
Magnusson, K. (2005). Lek är nödvändigt och livsavgörande. Specialpedagogik 4/2005 (ss. 34-35).
Olofsson, B. K. (1987). Lek för livet. Stockholm: HLS Förlag. Olofsson, B. K. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB.
Olofsson, S-S. (2005). Specialpedagogens examensarbete: Råd och anvisningar. Malmö: Malmö högskola: Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning.
Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2003). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB.
Rasmussen, T.H. (1988). Leken det stora äventyret. Stockholm: Liber AB.
Sandén, I. (1999). lekarbete. Ett specialpedagogiskt arbetssätt. Häggtröm, E. (Red.). Lekarbete ett specialpedagogiskt arbetssätt (ss.44-56). Borås: Centraltryckeriet. Sandén, I. (2000). Skoldaghem ett alternativ för elever i behov av särskilt stöd. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik.
Sandén, I. (2005). Lek, hälsa och lärande. Om lek som specialpedagogisk metod. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Sinnermark, B. (2003). Lekarbete - en specialpedagogisk metod i särskolan. (Examensarbete) Specialpedagogiskt program, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Tellgren, B. Förskolan som mötesplats: barns strategier för tillträden och
uteslutningar i lek och samtal. (Licentiatavhandling) Pedagogiska institutionen. Örebro: Örebro universitet.
Tähkääho, T. (2002). Utvärdering av lekarbete i Haninge kommun. Stockholm: Lärarhögskolan.
Vygotsky, L. S. (1980). Leken och dess roll I barnets psykiska utveckling.
Hydén, I L.C. (Red.). Psykologi och dialektik (L.c. Hydén, övers.) Stockholm: Norstedt.
Westman, G. (1999) Tillbakablick inför framtiden. Häggtröm, E. (Red.). Lekarbete ett specialpedagogiskt arbetssätt (ss.137-143). Borås: Centraltryckeriet.
Winnicott, D. W. (1983). Lek och verklighet. Stockholm: Natur & Kultur. Åm, E. (1993). Leken ur barnets perspektiv. Stockholm: Natur & Kultur.
BILAGOR
Bilaga 1 Brev till intervjuperson
Bilaga 2 Intervjufrågor
Bilaga 1
HEJ!
Här kommer intervjufrågorna och lite information. Vi ser framemot att få ta del av Din erfarenhet och kunskap.
Undersökningen kommer att fokusera på lekarbetspedagogikens möjligheter att stödja barn till utlandsfödda föräldrar, utanför Skandinavien, i deras utveckling och lärande inom förskola och skola. I intervjufrågorna skriver vi ”barn”, då avser vi ”barn till utlandsfödda föräldrar”.
Vi menar att det finns ett intresse av att belysa detta område.
All information som vi får ta del av under intervjuer och samtal kommer att behandlas konfidentiellt. Givetvis kommer inga namn att förekomma i studien som kan härledas till enskilda barn, pedagoger, skolor eller förskolor.
Om Du undrar över något, så ta gärna kontakt med någon av oss Karin eller Lena.
Tack för att Du ställer upp med Din tid och Din kunskap!
Vår handledare är Ingrid Sandén, ingrid.sanden@lut.mah.se, universitetslektor vid, Malmö högskola, Lärarutbildningen, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning.
Med vänlig hälsning
Karin Sjögren, karinbsjogren@hotmail.com, 046-30 75 03. Lena Wernerheim, lena.wernerheim@bredband.net, 046-25 70 49.
Bilaga 2
INTERVJUFRÅGOR
Vill Du berätta lite fritt om Dig själv? T.ex. Din utbildning, hur länge och i vilken omfattning som Du har arbetat med lekarbete och i vilken ålder har barnen varit i?
1. Vilken erfarenhet har Du av lekarbete med barn till utlandsfödda föräldrar, utanför Skandinavien?
2. Vilka barn väljs ut till lekarbete och vem väljer ut dem? a. Kan Du nämna några skäl till att barn får lekarbete? b. Under hur lång period pågår, som regel, lekarbete?
c. Hur vill Du beskriva ett barns beteende/tillstånd vid det första lektillfället?
d. Hur förändrades barnet under lekarbetets gång, vid olika lektillfällen och i den dagliga verksamheten?
3. Är det några utvecklingsområden hos barn som Du menar förbättras och utvecklas i lekarbete?
4. Är det några lärandeområden som Du menar förbättras och utvecklas hos barn i lekarbete?
5. Nämn något område inom barns utveckling och lärande som, enligt Din uppfattning, utvecklas särskilt positivt i lekarbete.
6. Enligt vår uppfattning är det många yrkeskategorier, som arbetar med barn, som inte känner till lekarbetsmetodens positiva effekter på barn. Vad är Din uppfattning?
7. Vad är Din lednings uppfattning om lekarbete som en specialpedagogisk metod? a. På vilket sätt synliggör Ni lekarbete för ledning och kolleger?
Bilaga 3
UTRUSTNINGSLISTA FÖR LEKARBETE
Förbrukningsmaterial: 1. vatten och sand
2. färger, kritor, papper och penna
3. skapande material (pappersrullar, tyg, snören, knappar, kartonger, askar, knäckformar, piprensare, flirtkulor mm)
4. lera, kavel och slime 5. sandlåda med sand
Leksaker:
1. kramdjur, en stor flick- och pojkdocka, eventuellt en mörk docka och docknappflaska
2. väska, liten ryggsäck plånbok, portmonnä och betalkort
3. servis, kastrull, kaffepanna, visp, mugg, flaska utan etikett och snickeriverktyg av plast (hammare, tång, såg mm)
4. två telefoner, eventuellt av mobiltelefontyp 5. doktorsväska med utrustning och elastiska bindor 6. indianer och vita, småkrigare och rymdkrigare
7. motorfordon utan ljudeffekter (person-, brand-, last-, polisbil och ambulans) 8. pistol utan ljudeffekter
9. tama djur och djurfamiljer 10. vilda djur
11. monster, krokodil, orm och spindel
12. ballonger och skumgummibollar i olika storlekar
13. dockskåp med inredning av kök, vardagsrum, badrum och sovrum och dockskåpsdockor (två kärnfamiljer, baby, två färgade dockor, mormor- och morfardockor)