Resultatdelen bygger på den tolkning som vi gjort vid vår meningskoncentrering. Utskrifterna återges i viss mån ordagrant. Pauser och emotionella uttryck skildras inte. Vårt resultat redovisas i olika beskrivningskategorier. Flera av våra beskrivningskategorier överensstämmer med intervjufrågorna. Efter varje kategori presenteras citat från intervjupersonerna.
6.1 Barns utveckling och lärandeområden
Flera av de intervjuade lekarbetspedagogerna upplevde det svårt att svara på följande frågor:
– Är det några utvecklingsområden som Du menar förbättras och utvecklas i lekarbetet?
– Är det några lärandeområden som Du menar förbättra och utvecklas hos barn i lekarbete?
Orsaken uppfattade vi som att frågorna dels var för lika och dels inte var tillräckligt tydliga. Av den anledningen valde vi att sammanfoga dessa och fördela svaren under olika kategorier. De kategorier som framträtt ur svaren från intervjupersonerna är, kognitiv, emotionell, social och motorisk utveckling. Under kognitiv utveckling har vi valt att låta den språkliga och kommunikativa utvecklingen ingå.
Samtliga av de nio intervjuade lekarbetspedagogerna menar att barn genom lekarbete utvecklar det emotionella och kognitiva området. Sju lekarbetspedagoger menar att barnen dessutom utvecklas socialt. Tre intervjupersoner nämner också finmotoriken som ett område som utvecklas.
Ökad koncentrationsförmåga och förmågan att kunna samla ihop sina tankar. Just den bekräftelse de får i lekarbetet förstärker deras roll och gör att de blir sedda i klassen.
Ökad frimodighet! Självkänslan ökar, de vågar ta större plats i barngruppen och tar kontakt med vuxna. I och med detta blir följdverkningen att utvecklingen på andra områden också kan ta fart. Det springande är: Vem är jag? Vad betyder jag här?
Läslig handstil framförallt!
6.2 Vad utvecklas särskilt positivt hos barn under lekarbetet?
Alla lekarbetspedagoger nämner att den emotionella utvecklingen förbättras särskilt positivt hos barnet under lekarbetsperioden. De nämner barnets självkänsla, självförtroende, lusten och glädjen. Som exempel säger pedagogerna att leken lägger fokus på hela barnet som blir bekräftat, sett och mår bra i många olika situationer. En följd av detta blir att inlärningen blir positiv – och sprider sig som ringar på vattnet. Dessutom menar fyra lekarbetspedagoger att den kognitiva utvecklingen förbättras särskilt positivt under lekarbetsperioden. Tre lekarbetspedagoger lyfter också fram det sociala utvecklingsområdet som viktigt. Som exempel tar de upp samspel med andra barn och turtagande i lek. En lekarbetspedagog säger att finmotoriken också utvecklas särskilt positivt.
Självkänslan utvecklas särskilt positivt. Barnet vågar plötsligt synas, de rätar på ryggen och vågar ta lite mer plats.
Jag har sett att barnet har förmåga till koncentration och fokus, det visar de i lekarbetet då kan jag säga: Jag vet att du kan!
Hos asylsökande barn pratar man framförallt om minskad aggressivitet. De är lugnare och gladare och söker sig till kamrater i större utsträckning än tidigare och de får ett ökat självförtroende.
6.3 Vem tar initiativ till lekarbete?
De flesta av lekarbetspedagogerna menar att det är lärare eller specialpedagoger som tar initiativ till lekarbete. Några anger även BUP, föräldrar, barnläkare och skolans elevvårdsteam som initiativtagare till lekarbete. Många gånger när det är föräldrar som tar initiativet är det på grund av tidigare goda erfarenheter från syskon som också haft lekarbete. Flera påpekar också att föräldrar måste godkänna lekarbete påbörjas för deras barn.
Läraren informerar oss att det är ett barn i klassen som de är oroliga för. Vi lyfter upp det för elevvårdsteamet.
Jag som speciallärare tillsammans med klassläraren beslutar under träffar varje vecka vem som behöver lekarbete.
Personal i förskola eller skola skickar in uppdrag till stödteamet där jag arbetar. Jag tar då kontakt med förskolan eller förskolan och träffar personalen och samtalar bland annat om vilka förväntningar de har och varför de tror att lekarbete skulle vara bra för just detta barn. Sedan går erbjudandet, via förskolan eller skolan, vidare till föräldrarna. Om de är positiva går erbjudandet vidare till barnet eller eleven.
6.4 Orsak till att barn får lekarbete
Orsaker till att barn får lekarbete är många. Sex lekarbetspedagoger nämner orsaker som nyanlända barn med krigsupplevelser och/eller traumatiserade eller apatiska barn. Andra orsaker som nämns är att barnen är nedstämda/ledsna, sover dåligt och har mardrömmar, äter dåligt/viktnedgång, tysta, inbundna, hyperaktiva, utåtagerande, problem med inlärning, koncentrationssvårigheter, försenad språkutveckling, stort vuxenbehov, svårt att leka med andra barn, oroliga, kontaktstörda, har inte haft möjlighet att leka, sen utveckling och barn som är bråkiga och störiga för sin omgivning.
Personalen beskriver att barnet har svårt att leka med andra, förstör lekar och vet inte hur man gör när man leker, eller att barnet har varit med om något trauma.
Det kan vara deprimerade barn med krigsupplevelser. Lekarbete är en bra inlärningsmodell.
6. 5 Under hur lång tid pågår lekarbete
Vi fick väldigt varierande svar från de intervjuade, allt från tio tillfällen upp till regelbundet under fyra terminer. Den vanligaste tidsperioden uppskattar vi från en till två terminer. Tre lekarbetspedagoger menar att antalet lektillfällen är en ekonomisk fråga och/eller för att så många barn som möjligt ska kunna få ta del av lekarbete. Två intervjupersoner tar upp att det i metoden inte finns någon regel över hur lång tidsperiod lekarbete ska pågå utan det är behovet som ska styra. Men de var medvetna om att det ofta kommer in ekonomiska aspekter. Två av de intervjuade berättar om omständigheter som gör att lekarbetet plötsligt upphör. Det kan vara fråga om övergångsboende eller att familjen blir avhyst, och/andra yttre omständigheter som gör att lekarbetet inte kan fortsätta.
Ett problem kan vara att ett asylbarn plötsligt är borta. Min tröst och tanke är då, att det man givit barnen bär de med sig, som en strimma av hopp och glädje.
I de enheter jag arbetat har man bestämt sig för 20 gånger. Det är en ekonomisk fråga och för att så många som möjligt kan få ta del av lekarbete. Det har hänt att de fått längre tid i några fall 25 – 30 gånger. Minst en termin och upp till tre eller fyra terminer. Ju längre lekarbete desto mer positiva och bestående effekter har det enligt min erfarenhet.
6.6 Första lektillfället
Lekarbetspedagogerna berättar att barnen de första gångerna är antingen försiktiga, iakttagande, blyga, tysta och fundersamma, eller tvärtom, de far in som virvelvindar, känner på allt, ger sig in i leken direkt och kan till och med bjuda in pedagogen till lek.
Alla känslor kan man se vid första tillfället i lekarbete.
Jag jämför det med att komma i en affär för första gången. Man hittar inte riktigt och rotar runt, skiljer inte ut något speciellt utan ser sig om och tittar på alla saker.
6.7 Synliggörande och uppfattning om lekarbete
Samtliga intervjupersoner menar att de synliggör lekarbetsmetoden för ledning och kollegor. Några exempel på detta är genom fortbildningsdag, föreläsning, information, pedagogiskt café och presentation av metoden. Vi ser att sju stycken av lekarbetspedagogerna även informerar om metoden utanför sitt skolområde. Som till exempel genom föreläsningar, fortbildningsdagar för skolledare, genom radioprogram, broschyrer, skrivelser, skolans läroplan och informationspapper till föräldrar. Samtliga lekarbetspedagoger anser att deras ledning är positiv till metoden.
Det är viktigt hur man ser ut när man pratar om lekarbete. Man kan inte se ut som om man vill gå och hänga sig, utan som om man vill leka en stund. Det smittar naturligtvis av sig.
Jag har varit ute och föreläst mycket och skrivit skrivelser till Rädda Barnen och UNICEF om lekarbete.
Jag synliggör metoden bland annat genom att jag har en broschyr som jag lämnar till föräldrar och personal.
6.8 Andra yrkeskategoriers kunskap om lekarbete
Av de tillfrågade lekarbetspedagogerna anser, sex stycken, att det är många som inte känner till lekarbetets positiva effekter av olika yrkeskategorier som arbetar med barn. Fyra stycken av de intervjuade menar att orsaken är att vi är dåliga på att sälja metoden. Två intervjupersoner anser sig inte kunna svara på frågan. En av de intervjuade säger att det ser mycket olika ut i landet beroende på utbildningsorter, men menar samtidigt att det finns ett ointresse.
Jag kan hålla med om att det är många som inte känner till lekarbete. Jag önskar att personer utbildade i lekarbete skulle finnas att tillgå i större utsträckning än vad det gör idag på förskolor och skolor.
Man vet inte om lekarbete och så tappar leken mark. Det är lättare med lekarbete i förskolan. Där ser man på leken på ett annat sätt, i skolan är det svårare.
Vi måste sälja och förklara metoden. Vara smarta och listiga när vi lanserar lekarbete.
6.9 Lekarbetspedagogers egna berättelser
6.9.1 Leken är kompensatorisk
Berättelsen handlar om en pojke som kommer från Kurdistan och går i första klass. Han har ett stort behov av lekarbete berättar lekarbetspedagogen eftersom han har problem med sin hörsel och har fått en hörapparat. Fotboll är ett stort intresse hos honom. Jag ordnar så att han får vara med och träna i ett fotbollslag i kommunen. Men fotbollsträningen fungerar inte, eftersom han blir svettig och då tappar han sin hörapparat. Detta blir ett stort trauma för pojken, att han inte kan träna och spela fotboll. Men han löser det i lekarbetet. Pojken och jag spelar fotboll hela tiden, vid varje lektillfälle, i ett litet, litet lekrum. Mitt fotbollsmål är ugnen i en liten dockspis. Jag gör aldrig mål, men det gör pojken däremot alltid. Så småningom utvecklar pojken fotbollsleken. Han visar mig ett rött kort – jag blir utvisad och får gå och ställa mig i ett hörn och skämmas. Efter cirka tio lektillfällen spelar vi endast fotboll och pojken är fruktansvärt nöjd med resultatet. Han är både fotbollsspelare och domare samtidigt. Han har alla rollerna och är som en sol, eftersom han vinner hela tiden. Allt går bra för honom i fotbollsträningen i lekrummet. Det var ett starkt behov hos honom att få spela fotboll och eftersom han inte kunde det på fotbollsplanen, kompenserade han sig genom att spela fotboll i lekarbetet. I lekrummet fanns det inga problem för honom.
6.9.2 Om och om igen…
Berättelsen handlar om en pojke i förskoleåldern, som har koncentrationssvårigheter. Han är glad när han kommer. Det är full fart från början och han far från det ena till det andra.
En ballong fångar hans intresse som han blåser upp och spelar basket med den stund. Jag blir inbjuden till lek med en orm som han gräver ner i sanden i sandlådan. Han gräver ner ormen i sanden om och om igen och berömmer sig själv och säger att han är duktig när han hittar den igen. Efter cirka fem lektillfällen går han över till rollek. Han leker med de tama djuren och delar upp dem i olika familjer. Vid varje lektillfälle behåller han basketspelet med ballongen. Han vinner hela tiden och säger att han är bäst. Efter cirka åtta gånger stannar han för första gången hela tiden, i 30 minuter, utan att undra över vad hans klasskamrater gör. Tidigare hade han svårt att släppa kontrollen på vad klasskamraterna gjorde. Efter en tids lekarbete får han reda på att han ska åka tillbaka till sitt hemland, vilket han inte vill för då får han inget lekarbete. Vid det sista lekarbetstillfället är han arg och leker samma lek hela tiden. Personalen berättar för mig att direkt efter varje lekarbetspass leker pojken mycket inne på förskoleavdelningen.
6.10 Lekarbetspedagogernas egna funderingar om lekarbete
Under denna rubrik vill vi lyfta fram viktiga och i många fall överensstämmande tankar som vi fick oss till del i den avslutande frågan:
– Till sist är det något Du vill tillägga som vi inte har tagit upp under intervjun?
6.10.1 Föräldrarna
Fem av de intervjuade lekarbetspedagogerna tar upp svårigheterna med att förmedla lek och lekarbete till utlandsfödda föräldrar. Språket kan vara en orsak, menar någon, andra tar upp synen på lek som en grund för lärande och utveckling. Lek för dessa föräldrar har ofta inte den innebörden som det har för de flesta svenska föräldrar.
Vi måste vara tydliga med att vi tror på att lekarbete är bra för barnens utveckling. Det är inte självklart, som för svenska barn. Viktigt att förklara metoden för föräldrarna så att man får dem med sig och förklara att de inte missar något i skolarbetet.
Många invandrarföräldrar tycker att i skolan är det inte tal om att leka nu ska man lära sig läsa och skriva.
Utländska föräldrar tycker inte att lek är så viktigt. Då är det viktigt att vi som lekarbetspedagoger kan förklara och sätta ord på det vi gör. Därför är det viktigt att ha tolk med på samtalet så att föräldrarna förstår att vi inte bedömer eller ställer diagnos på barnet och att vi inte är några psykologer.
6.10.2 Individuella utvecklingsprogram och åtgärdsprogram
Tre av de intervjuade tog upp förväntningar som finns på det obligatoriska införandet av individuella utvecklingsplaner under 2006. En nämner också åtgärdsprogram som ett hjälpmedel för att synliggöra lekarbete. De individuella utvecklingsplanerna kommer att bli ett utmärkt tillfälle att synliggöra lekarbete som en användbar metod. Vi erbjuder barnen det är världsbäst på, menar de intervjuade.
Jag hoppas mycket på de individuella utvecklingsplanerna som börjar gälla 2006. Där man menar att man ska ha en mångfald av metoder att välja mellan och att resurser sätts in tidigt. Då är det viktigt att lekarbetspedagogerna stiger fram och berättar om lekarbetsmetoden. Jag kommer med förslag att lekarbetet kan vara en del i ett barns åtgärdsprogram
Alla Barn ska ha IUP (individuella utvecklingsplaner) numera och då skall man titta på hela barnet. Min förhoppning är att det ska läggas ännu mer fokus på vad barnet behöver och att lekarbetare då synliggör lekarbetsmetoden lite mer.
6.11 Analys av resultat utifrån ett salutogent perspektiv
I följande avsnitt beskriver vi våra intervjuer utifrån Antonovskys salutogena perspektiv. Efter våra intervjuer kunde vi se att ett salutogent inslag och beslöt att titta närmare på det. Eftersom att det i våra intervjuer även har framkommit Vi återkommer även till det under vårt diskussionskapitel.
Antonovsky (1991) menar att människans motståndskraft beror på hennes känsla av sammanhang, KASAM. Han förkastar synsättet att leta efter det som är svårt och ställer till problem, utan menar att istället ska man fokusera på det som ökar självkänslan, motståndskraften och hälsan. Antonovsky använder begreppet KASAM som består av
Vi har valt att analysera vår kvalitativa studie om lekarbete utifrån dessa tre begrepp. Efter varje förklaring av begreppen infogar vi citat som lekarbetspedagogerna delgett oss.
Begriplighet
Vi menar att nedan utvalda citat från intervjupersonerna stämmer väl överens med begreppet begriplighet, som att livet inte är kaos för barnet utan att informationen upplevs som sammanhängande, ordnad, strukturerad och tydlig. Barnet förstår situationen.
Det är A och O med kontinuitet i lekarbetet. Det är viktigt att förstå att man måste komma på utsatt tid och att lekarbetet blir en rutin.
Allt är i gungning där hemma, nytt land och ny miljö. Då är det viktigt med tydliga ramar. Lekarbetet är förutsägbart och likadant varje gång. Självkänslan och säkerheten tror jag att barnet får genom en känsla av trygghet och förutsägbarhet
.
Leken är ett sätt för barnet att berätta allt det som finns inom dem, och deras inre tankevärld utvecklas.
Ramen i lekarbetet är fast i tid och rum, men där inne är det barnet som styr.
Hanterbarhet
Följande citat från lekarbetspedagogerna stämmer väl överens enligt vår tolkning med begreppet hanterbarhet, bland annat därför att barnet tror sig kunna hitta lösningar och inte förlora kontrollen.
De barn som har problematiken att vara gränslösa, lär sig att hålla gränser.
Efter ett tag när de känner sig trygga kommer de väldigt gärna till lekarbetet.
Barnet förmår att planera och styra sina handlingar. Barnet vågar ta mer plats i barngruppen.
Meningsfullhet
Begreppet meningsfullhet är viktigt för motivationen. Barn behöver ha områden i livet som är meningsfulla och viktiga och som innebär engagemang både känslomässigt och kognitivt. Det är viktigt att barnet orka söka en mening, trots påfrestningar och på så sätt förmår göra det bästa för att gå vidare. Dessa citat nedan från lekarbetspedagogerna visar enligt oss meningsfullhet.
Lekarbete lägger fokus på hela barnet som blir bekräftat, sett och mår bra i många olika situationer. Inlärningen blir positiv och sprider sig som ringar på vattnet.
Jag frågar alltid – Vill du komma tillbaka? Jag har aldrig varit med om att ingen vill. Barnen vill och tycker att det är roligt.
Barnet lärde känna sin egen förmåga vilket han aldrig kunde i klassrummet, men i lekarbetet kunde han få växa.
Han gjorde det om och om igen och berömde sig själv och sa att han var duktig.
Barnet bestämmer att det får lyckas och känner sig utvald när de får gå till lekarbete.
Lekarbetet hjälper barnet med att få bort sorgen och de svåra erfarenheterna.
Barnets starka sidor kommer ofta fram i lekarbetet
6.12 Sammanfattning
Det som samtliga intervjupersoner menade utvecklades hos barnen under lekarbetet, var det kognitiva och emotionella området. Flertalet ansåg dessutom att barnens sociala utveckling gagnades. På frågan om vad som utvecklades särskilt positivt vid lekarbete nämnde samtliga intervjupersoner det emotionella området. Orsakerna var många till att dessa barn fått lekarbete och på de flesta punkter skiljde sig inte orsakerna åt. Alla intervjupersonerna upplevde att det första lektillfället såg mycket olika ut. Samtliga menade också att de synliggjorde lekarbetsmetoden väl för ledning och kollegor, dessutom var ledningen positiv till deras lekarbete.
Majoriteten av de tillfrågade menade att det är många som arbetar med barn som inte känner till lekarbetets positiva effekter på barn. Det är stora skillnader i hur länge lekarbetet pågick, över tid. Allt ifrån ett i förväg bestämt antal lektillfällen, upp till fyra terminer. De flesta intervjupersonerna tog upp att begränsningar i tidsperioden beror på ekonomiska aspekter. Ett resultat som förvånade oss var att tre av de intervjuade tog upp finmotoriken som ett område som utvecklas vid lekarbete. Detta har vi inte tidigare stött på i litteraturen som vi läst.
Mycket av det lekarbetspedagogerna berättade för oss under intervjuerna kunde vi sortera in under Antonovskys begrepp i KASAM (känslan av sammanhang) det vill säga, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Våra tolkningar av svaren från de intervjuade är att lekarbete innehåller de omständigheter och möjligheter som leder till en högre grad av hälsa.
7 DISKUSSION
Syftet med vår studie var att undersöka lekarbetspedagogernas uppfattning om lekarbetets betydelse, när det gäller utveckling och lärande, hos barn till utlandsfödda föräldrar, samt vilka kunskaper det fanns hos lekarbetspedagogernas arbetsledning och kolleger om lekarbete som en specialpedagogisk metod. Vi analyserade vårt arbete utifrån ett salutogent perspektiv som lägger stor vikt vid det friska och hälsosamma hos barnet. I följande avsnitt diskuterar vi vårt resultat utifrån litteratur och teorikapitlet samt vår urvalsgrupp och vår undersökning.
7.1 Lek och lekarbete
Under arbetets gång har lekarbetets betydelse blivit allt mer uppenbar för oss. Vi valde att fördjupa oss i lekarbete som specialpedagogisk metod efter flera positiva föreläsningar i början av vår utbildning till specialpedagoger. Då hade ingen av oss hört talas om metoden trots att vi tillsammans har många års yrkesverksam tid. Vikten av att barn får leka och dess betydelse för dem att kunna förstå och bearbeta olika upplevelser har varit något naturligt för oss båda, men lek har många dimensioner vilket inte minst framstår klart under detta arbetes slutfas.
Olofsson (1987) menar att i leken dominerar medel över mål och att det är den process