Fortsatt forskning

I examensarbetet har fokus legat på barnens litteracitetshändelser och litteracitetspraktik. Det grundläggande syftet var inte att observera pedagogernas handlingar utan barnens. Vid analysen av det observerade materialet syntes dock pedagogernas inverkan och betydelse för barnens litteracitetsutövande. Det skulle vara intressant att i en annan studie undersöka pedagogernas betydelse för barns litteracitetsutövande.

Vidare ställde jag mig frågan var barnens litteracitet tar vägen när verksamheten till stora delar flyttar ut vid fint väder. Det skulle därför vara intressant att undersöka barns litteracitet utomhus. Hur ser den ut? Skiljer den sig från litteracitetspraktiken inomhus? Har barnen möjlighet att utöva litteracitet utomhus? Detta är frågor som skulle kunna ligga till grund för framtida examensarbeten.

REFERENSLISTA

Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.

Axelsson, M. (2005). Litteracitetsutveckling i Stockholms flerspråkiga förskolor. I M. Axelsson, C. Rosander & M. Sellgren, Stärkta trådar: flerspråkiga barn

och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap: utvärdering av Stockholms

stads storstadssatsning – målområde språkutveckling och skolresultat. Spånga:

Rinkeby språkforskningsinstitut.

Barton, D. (2001). Directions for Literacy research: Analysing Language and social Practices in a Textually mediated World. Language and Education; v15 n2-3 p92-104.

Barton, D. (2007). Literacy: an introduction to the ecology of written language. 2. ed. Malden, MA: Blackwell

Baynham, M & Prinsloo, M. (2001). New Directions in Literacy Research. Language

and Education, v15 n2-3 p83-91.

Bjar, L & Liberg, C (red) (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med

berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/18674 Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E. & Olsson, L. E. (2006). Barn upptäcker

skriftspråket. Stockholm: Liber.

Dahlgren, G & Olsson, L-E. (1985). Läsning i barnperspektiv: (the child’s

conception of reading). Diss. Av båda förfa. Göteborg: Univ.

Dimenäs, J; Björkdahl Ordell, S; Davidsson, B; Dovermark, M; Eriksson, A; Holm, A-S; Jonsson, A-C; Karlsson, R; Kihlström, S & Malmqvist, J. (2008). Lära

till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och

vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.

Dombey, H. (1995). New Moves in Early-literacy. Learning in Europe. I P. Owen & P. Pumfrey (Red,), Emergent and developing Reading messages for Teachers (s.95-104). London: Routledge.

Einarsson, C. & Hammar Chiriac, E. (2002). Gruppobservationer. Teori och praktik: Lund: Studentlitteratur.

Eriksen Hagtvet, B. (1988). Skriftspråksutveckling genom lek. Hur skriftspråket kan

stimuleras i förskoleåldern. Oslo: Universitetsforlaget. (sv. Övers 1990,

Stockholm: Natur och Kultur.)

Eriksen Hagtvet, B. (2004). Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.

Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte

med förskola och skola. (Uppsala studies in Education nr 115) Uppsala: Acta

Universitatis Upsaliensis.

Gillen, J & Hall, N. (2003). The Emergence of Early Childhood Literacy. I.N. Hall; J. Larson & Marsh (Red.). Handbook of Early childhood Literacy (s. 1-12). London: Sage.

Gustafsson; K & Mellgren, E. (2005). Barns skriftspråkande – att bli en skrivande

och läsande person. Göteborg: Göteborgs universitet.

Hall, N, Larson, J & Marsh, J (red.) (2003). Handbook of Early Childhood Literacy. London: Sage.

Hamilton, M. (2000). Expanding the New Literacy Studies. Using photographs to explore literacy as social practice. I D. Barton, M. Hamilton 6 R. Ivanic (Red.),

Situated Literacies. Reading and Writing in Context. (s.16-34). London:

Routledge.

Johnsen Høines, M. (2000). Matematik som språk: verksamhetsteoretiska perspektiv. Malmö: Liber ekonomi.

Jonsson, C. (2006). Läsningens och skrivandets bilder: en analys av villkor och

möjligheter för barns läs- och skrivutveckling. Diss. Umeå: Umeå universitet.

Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber. Kress, G. (2003). Literacy in the new media age. London: Routledge.

Langer, J. (2004). Getting too excellent. How to create better schools. New York: teachers College Press.

Larson, J & Marsh, J. (2005). Making Literacy Real: theories and practices for

learning and teaching. London: Sage.

Levin, I. & Bus, A. G. (2003). How is Emergent Writing Based on Drawing? Analyses of Children’s Products and Their Sorting by Children and Mothers.

Developmental Psychology, 39 (5), 891-905.

Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: studentlitteratur. Lindö, R. (1989). Sagospråket. Göteborg: Göteborgs universitet.

Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur.

Nikolajeva, M. (2003). Verbal and Visual Literacy. The Roule of Picture books in reading Experience of Young Children. I N. Hall, J. Larson & J. Marsh (Red.),

Patel, R & Davidson, B. (2002). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, I & Lindahl, M. (1999). Att förstå det lilla barnets värld –

med videons hjälp. Stockholm: Liber.

Razfar, A & Gutiérrez, K. (2003). Reconceptualizing Early Childhood Literacy. The Sociocultural Influence. I N. Hall, J. Larson & J. Marsh, (Red.), Handbook of

Early Childhood Literacy (s. 34-47). London: Sage.

Sandström Madsén, I. (2007). Samtala, läsa och skriva för att lära – i ett

utvecklingsperspektiv från förskola till högskola. Kristianstad: Kristianstad University Press.

Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan – en utgångspunkt för samspel. Linköping: Linköpings universitet.

Snow, C & Ninio, A. (1986). The contracts of literacy. What children learn from Learning to read Books. I W. Tale & E. Sulzby (Red.), Emergent Literacy.

Writing and Reading (s. 116-137). Norwood, N J.: Ablex Publishing

Corporation.

Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva

minnet. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.

Söderbergh, R. (1988). Barnets tidiga språkutveckling. Malmö: Liber.

Söderbergh, R. (red.) (1997). Från joller till läsning och skrivning. Malmö: Gleerups.

Teale, W. & Sulzby, E. (1986). Emergent Literacy as a Perspective for Examining How Young Children Become Writers and Readers. I W. Teale & E. Sulzby (Red.), Emergent literacy. Writing and Reading (vii-xxv). Norwood, N. J.: Ablex Publishing Corporation.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vygotskij, Lev Semenovic. (1978). Mind in society: the development of higher

psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.

Widebäck, B. (1998). Förberedande läsning och skrivning i skolan (Akademisk avhandling, Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för Pedagogik). Stockholm: HLS förlag.

Wolf, S. A & Head, S. B. (1992). The braid of literature. Children’s Worlds of

reading. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.

Änggård, E. (2005). Bildskapande – en del av förskolebarns kamratkulturer. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2005.