Fortsatt forskning och utredning

Utifrån resultatet från denna internationella utblick är det några frågeställningar som vi vill lyfta fram där fortsatt utredning och forskning vore av intresse.

Ett sådant område är vilka konsekvenser införandet av en cykelhjälmslag skulle få. Den negativa konsekvens som kanske främst lyfts fram är att färre skulle välja cykeln som transportmedel men det finns även andra frågor som t.ex. riskkompensation diskuteras. I såväl Finland, Norge och

Nederländerna nämner man speciellt att det finns en debatt om de negativa effekterna och att det är en av anledningarna att man i Norge väljer andra åtgärder för att öka den frivilliga hjälmanvändningen. Det finns flera studier från Australien (Cameron m.fl., 1994 och Olivier m.fl., 2013) som visar att det inte är lätt att dra slutsatser om hur en cykelhjälmslag påverkar cyklingen och att en av anledningarna är brist på bra exponeringsdata för cyklister. Dessa studier verkar dock inte stödja hypotesen att en hjälmlag minskar cyklingen generellt. Då debatten är polariserad ser vi ett behov av att djupare analysera de studier som finns och ta fram ett neutralt kunskapsunderlag.

Under arbetets gång har vi sett att det finns en mängd litteratur om säkerhet för cyklister, många av dessa handlar om infrastrukturåtgärder men även t.ex. cyklisters beteende, utbildning och elcyklar har behandlats. Några få av dem finns refererade i studien men en systematisk genomgång av denna litteratur anser vi vore värdefull.

I alla de utvalda länderna i den föreliggande studien är risken att dödas som cyklist i förhållande till antal invånare störst för cyklister äldre än 65 år. Äldre cyklister som speciellt utsatta på elcyklar framförs också och i Nederländerna diskuterar man hur man ska kunna öka cykelhjälmsanvändningen speciellt för unga och äldre. En studie speciellt inriktad på äldre cyklister och dess problem vore därför intressant.

I och med införandet av den nya vägsäkerhetslagen (2010:1362) finns anledning att studera andra länder som har längre erfarenhet än Sverige av att utföra säkerhetsrevisioner och –inspektioner som t.ex. Schweiz, Norge och Danmark. Vi vill dock också lyfta fram inspektion av cykelvägar som Norge har i sin cykelstrategi. Det kunde vara ett bra sätt att systematiskt arbeta med cykelvägnätet.

Flera av de undersökta länderna använder kampanjer för att påverka trafikanternas beteenden. I Norge och Danmark har man genomfört kampanjer inom t.ex. hastighetsefterlevnad, bil- och bussbälte och cykelhjälmsanvändning. För att få ett bättre underlag att diskutera frågan bör en genomgång av utförda

40 VTI PM utvärderingar göras. Som exempel kan nämnas att Transportøkonomisk Institutt i Norge har utvärderat flera av de norska kampanjerna.

Slutligen vill vi framföra vikten av att utföra vetenskapliga utvärderingar av framtida åtgärder i Sverige som syftar till att minska de invalidiserande skadorna. Genomgången har visat att det ännu inte verkar finnas sådana utvärderingar även om frågan uppmärksammats i flera länder. I det här arbetet kan de nationella aktörerna spela en viktig roll eftersom enskilda kommuner inte alltid har den kunskap och de resurser som krävs. Det vore också fördelaktigt om utvärderingar av åtgärder i olika kommuner kunde samordnas.

VTI PM 41

Referenser

Amin, K., Berg, H-Y., Berg, Y., Bengtsson, K., Forsman, Å., Ifver, J., Larsson, P., Lindholm, M., Sternlund, S., Strandroth, J. and Vadeby, A. (2015) Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen inom vägtrafik 2014. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020. Publikation 2015:073. Trafikverket. Borlänge.

Austroads (2015). Options for Rehabilitation in Interlock Programs. Publication no: AP-R484-15. Tillgänglig [2015–10–16] https://www.onlinepublications.austroads.com.au/items/AP-R484-15. Baumann, D. (2013) ISSI Infrastruktur-Sicherheitsinstrumente Vollzugshilfe.

http://www.astra.admin.ch/themen/verkehrssicherheit/03967/05965/index.html?lang=de (2015-11-03) Blomkvist, D., Magnell, O. (2015) En jämförelse av trafikskadeolyckor mellan män och kvinnor i Sverige 2003-2013. Kandidatuppsats i Statistik. Linköpings universitet.

Boets, S., Meesmann, U., Klipp, S., Bukasa, B., Braun, E., Panosch, E., Wenninger, U., Rösner, S., Kraus, L. Assailly, J.P. (2008) State of the Art on Driver Rehabilitation: Literature Analysis & Provider Survey. Tillänglig [2015–10–16]: http://www.druid-project.eu/Druid/EN/deliverales- list/downloads/Deliverable_5_1_1.pdf?__blob=publicationFile&v=1.

Cameron, M., Vulcan, P., Finch, C., Newstead, S. (1994) Mandatory bicycle helmet use following a decade of helmet promotion in Victoria, Australia – an evaluation. Accident Analysis and Prevention, Vol 26, No3, pp 325-337.

ETSC (2009) Boost the market for safer cars across the EU. PIN-flash 13. European Road Safety Council, Bryssel, Belgien.

ETSC (2015a) Making walking and cycling on Europe´s roads safer. PIN Flash report 29. European Road Safety Council, Bryssel, Belgien.

ETSC (2015b) Ranking EU progress on road safety. 9th Road Safety Performance Index Report. European Road Safety Council, Bryssel, Belgien.

Hels, T., Kristensen, N.B., Reiff, L.K., Foldager, I., Hemdorff, S., Lund, H.V., Abele, L. (unpublished): Consequences of raising the speed limit on motorways in Denmark: Speed and accidents.

Hu, F.,Lv, D., Zhu, J., Fang, J. (2014) Related risk factors for injury severity of e-bike and bicycle crashes in Hefei. Traffic Injury Prevention 15(3), 319-323.

Lahrmann, H., Madsen, J. C. O., Madsen, T. K. O., Olesen, A. V., Thedchannamoorthy, S., & Bloch, A-G. (2014). Projekt Cykeljakke: Den sikkerhedsmæssige effekt af en gul cykeljakke. Aalborg: Aalborg Universitet. Institut for Byggeri og Anlæg. (DCE Technical Reports; Nr. 167).

Larsson, J. (2015). Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988–2014 – Resultat från VTI:s senaste observationsstudie. VTI notat 9-2015.

Liikennevirasto (2015) Bilarnas hastigheter på vägarna 2014. Liikennevirasto, Helsingfors, Finland. Rapporten är på finska.

Meesmann, U. och Rossi, M. (2015) Drinking and driving: learning from good practices abroad. Research report nr. D/2015/0779/56. In press.

OECD/ITF (2014), Road Safety Annual Report 2014, OECD Publishing, Paris. OECD/ITF (2015), Road Safety Annual Report 2015, OECD Publishing, Paris.

42 VTI PM Olivier, J., Grzebieta, R., Wang, J., Walter, S. (2013) Statistical Errors in Anti-Helmet Arguments. 2013 Australasian College of Road Safety Conference – “A Safe System: The Road Safety

Discussion” Adelaide, Australien.

Rådet för Sikker Trafik (2015) Brug af cykelhjelm – 2014. Danmark.

Schepers, P., Twisk, D., Fishman, E., Fyhri, A. och Jensen, A. (2015a) The Dutch road to a high level of cycling safety. Safety Science, doi:10.1016/j.ssci.2015.06.005.

Schepers, P., Agerholm, N., Amoros, E., Benington, R., Bjørnskau, T., Dhondt, S., de Geus, B., Hagemeister, C., Loo, B.P.Y., Niska, A. (2015b) An international review of the frequency of single- bicycle crashes (SBCs) and their relation to bicycle modal share. Injury prevention,

doi:10.1136/injuryprev-2013-040964.

Schepers, J.P., Fishman, E., den Hertog, P., Klein Wolt, K., Schwab, A.L. (2014) The safety of electrically assisted bicycles compared to classic bicycles. Accident Analysis and Prevention, doi:10.1016/j.aap.2014.09.010.

Schulze, H., Schumacher, M., Urmeew, R. and Auerbach K. (2012) Final Report: Work performed, main results and recommendations. Project No: TREN-05-FP6TR-S07.61320-518404-DRUID. Tillgänglig [2015–10–16]: http://www.druid-

project.eu/Druid/EN/Dissemination/downloads_and_links/Final_Report.pdf?__blob=publicationFile& v=1

Statens Vegvesen (2014). Nasjonal tiltaksplan for trafikksikkerhet på veg 2014 – 2017. Tillgänglig:

http://www.vegvesen.no/_attachment/598739/binary/949929?fast_title=Nasjonal+tiltaksplan+for+trafi kksikkerhet+2014-17.pdf

Statens Vegvesen (2015) Trafikksikkerhetsutviklingen 2014. Oppfølgning av Nasional tiltaksplan for trafikksikkerhet på veg 2014-2017. Norge.

Vejdirektoratet (2015)

http://www.vejdirektoratet.dk/DA/viden_og_data/statistik/trafikken%20i%20tal/hvor_hurtigt_korer_vi /Sider/Hastighedsbarometer.aspx

VTI PM 43