6 DISKUSSION
6.4 Fortsatt forskning
Då 22 lärare, helt oberoende av varandra, sänt in så pass likartat material uppkommer frågan om huruvida denna särbehandling är en så pass välgrundad självklarhet att det verkligen är ett nationellt fenomen? En särbehandling som majoriteten av gymnasielärarna i Sverige genomför dagligen? Resultatet i denna uppsats ger endast en snäv inblick till denna problematik, men tillräckligt brett för att, enligt mig, vara skrämmande. Som elev på ett yrkesförberedande program vare sig behöver du eller förväntas du kunna lika mycket som om du gick på ett studieförberedande program. Förutom mindre studiebelastning ges eleverna på de
70Rudhe, E. (1996). Ur nöd – i lust. Samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen på program med yrkesämnen. Stockholm: Liber. s. 29.
yrkesförberedande programmen även högre betyg för vad som kan anses vara mindre kunnande inom ett ämnesområde.
Det finns alltså flertalet intressanta infallsvinklar för fortsatt forskning inom detta problemområde. Huvudsakligen bör dock forskning genomföras som visar på varför dessa skillnader är förekommande, men även mer utförligt pekar på vilka konsekvenser de kan tänkas få för individen och samhället i stort.
Det vore även intressant att sätta det i kontrast med högskole- och/eller universitetsstudier, det vill säga om detta avspeglar sig mer eller mindre tydligt i fortsatta studier och vilka konsekvenser det kan få. För att kunna genomföra en dylik undersökning bör man dock innan granska huruvida dylik problematik är vanligt förekommande i andra obligatoriska ämnen på gymnasieskolan. Hur ser det exempelvis ut i matematik, engelska och uppsatsskrivning? Eller kan det vara som så att denna ovan debatterade särbehandling är exklusiv för litteraturundervisningen i kursen Svenska B?
REFERENSLISTA
Bergsten, Staffan. Elleström, Lars. (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund: Studentlitteratur.
Bruner, Jerome. (1996). The culture of Education. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.
Englund, Boel. (1997). Skolans tal om litteratur. Gymnasieskolans litteraturstudium
och dess plats i ett kulturellt åter-skapande. Stockholm: HLS Förlag.
Evenshaug, Oddbjørn. Hallen, Dag. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Hellspong, Lennart. (2001). Metoder för bruktextanalys. Lund: Studentlitteratur
Häckner, Einar. (1996). Bilder och motbilder – Elevers och lärares föreställningar
om yrkesinriktad gymnasieutbildning. Luleå: BAS.
Jarlén, Leif. (2000). Gymnasium 2000, tradition och förnyelse. Borås: Bilda Förlag.
Liedman, Sven-Eric. (2001). Ett oändligt äventyr. Falun: Albert Bonniers Förlag.
Lunarstorm Community
http://www.lunarstorm.se. (14.05.2008)
http://www.lunarworks.se. (14.05.2008)
Marklund, Sixten. (1984). Skolan förr och nu – 50 år av utveckling. Stockholm: Liber.
Patel, Runa. Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
Pramling Samuelsson, Ingrid. Sheridian, Sonja. (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.
Rudhe, Elisabet. (1996). Ur nöd – i lust. Samverkan mellan kärnämnen och
karaktärsämnen på program med yrkesämnen. Stockholm: Liber.
Skolverket. (2004). Allmänna råd och kommentarer. Likvärdig bedömning och
betygsättning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (1996). Likvärdighethet – ett delat ansvar. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2004). Varför ser kursplanerna ut som de gör? (07.05.2008)
http://www.skolverket.se – pdf1400.pdf
Skolverket. Kursinformation. SV1202 - Svenska B. (12.05.2008)
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=5&s kolform=21&id=3206&extraId=
Skolverket. Kursinformation. Svenska. (12.05.2008)
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=8&s kolform=21&id=SV&extraId=
Skolverket. Kursinformation. Nationella program. (12.05.2008)
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=15& skolform=21&id=52&extraId=
Skolverket. (1994). Läroplan för de frivillga skolformerna Lpf 94. Stockholm: Skolverket.
Utbildningsdepartementets skriftserie, rapport 2. (2001). Ämnesbetyg i en
kursutformad gymnasieskola. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vinterek, Monika. (2006). Individualisering i ett skolsammanhang. (Forskning i fokus, nr.31). Myndigheten för skolutveckling.
BILAGA 1
Följande kursplanering har förminskats i storlek för att spara utrymme. Både bilaga 1 och 2 kommer från samma lärare, skillnaden är programinriktningen.Kursplanering i Svenska B. (Ht 2003 – Studieförberedande linje)
Vecka Moment
34 Kursstart, introduktion, kursplan, betygskriterier, förutsättningar och planering. Information om fördjupningsarbete inom upplysningen och realismen.
35 Presentation av forntidens litteraturhistoria. Läsning av texter från den äldsta litteraturen.
36 Läsning av texter och arbete med den äldsta litteraturen. Det grekiska dramat och Romarikets uppgång.
37 Genomgång av olika genrer.
Avsluta forntidens litteraturhistoria. 38 Självständigt arbete inför provskrivning.
Provskrivning.
39 Presentation av medeltiden. Genrer.
Grupparbeten om europeisk, nordisk och svensk medeltid. Läsning av texter.
40 Redovisning av grupparbeten.
41 Språkhistoria och dialekter. Film – Romeo and Juliet. 42 Läsning av Shakespeare dramer.
Renässans och klassicism.
43 Genrer. Renässans och klassicism. Eventuell läsning av Rabelais. Provskrivning.
44 Höstlov!
Självständig läsning av noveller och texter ur Upplysningshäftet. 45 Kontroll av frågeställning inför fördjupningsarbetet
Nationellt prov i svenska – muntliga redovisningar.
46 Nationellt prov i svenska – muntliga redovisningar. Genomgång av texter. Nationellt prov i svenska – skrivmoment B 08.30 – 13.30 på fredag den 14/11 47 Nationellt prov i svenska – skrivmoment A på måndag vanlig lektionstid.
Arbete med fördjupningsarbetet.
48 Arbete med fördjupningsarbetet. Deadline måndag vecka 49. 49 Redovisning av arbetena med opposition.
50 Redovisning av arbetena med opposition. 51 Reservtid. Ev. uppsamlingsheat av olika moment.
BILAGA 2
Första delen av följande kursplanering, höstterminen 2003, har även den förminskats i stil för att spara på utrymme. Vårterminen 2004 redovisas ej som bilaga.Kursplanering i Svenska B. (Ht 2003, Vt 2004 – Yrkesförberedande linje)
Vecka Moment
34 Kursstart, introduktion, kursplan, betygskriterier, förutsättningar och planering. Information om fördjupningsarbete inom upplysningen.
35 Presentation av forntidens litteraturhistoria. Genomgång av den äldsta litteraturen. 36 Arbete med den äldsta litteraturen.
Presentation angående det grekiska dramat. 37 Genomgång av det grekiska dramat.
Läsning av utdrag ur Illiaden och Sapfo. 38 Egen producering av vers.
Genomgång av forntidens litteraturhistoria. Instuderingsfrågor.
39 Provskrivning.
40 Presentation av medeltiden.
Läsning av utdrag ur Tristan och Isolde. 41 Filmvisning av Lovespell.
Eventuell genomgång av skillnader text – film. 42 Grupparbeten med Tristan och Isolde.
43 Grupparbeten med Tristan och Isolde.
44 Höstlov!
Självständig läsning ur häftet om medeltiden. 45 Redovisningar av grupparbeten.
Nationellt prov i svenska – muntliga redovisningar.
46 Nationellt prov i svenska – muntliga redovisningar. Genomgång av texter. Nationellt prov i svenska – skrivmoment B 08.30 – 13.30 på fredag den 14/11 47 Nationellt prov i svenska – skrivmoment A på måndag vanlig lektionstid. 48
Redovisningar av grupparbeten. 49 Läsning av Heliga Bitgittas texter.
50 Genomgång av medeltiden. Instuderingsfrågor.
BILAGA 3
Nedan illustreras ett prov för det studieförberedande programmet. Både bilaga 3 och 4 kommer från samma lärare, skillnaden är programinriktningen. Dessa prov var de som enligt mig kan betraktas som mest nära varandra, tillika ”bäst” av dem alla.Medeltiden
Svenska B Ht- 05 Namn:... Datum:... Poäng:...1. Beskriv medeltidens samhälle. Hur såg det ut? 3p 2. Vilka kända författare var verksamma under medeltiden? Vilka verk är de mest
kända för? Lämna minst tre exempel. 3p 3. Vad kännetecknar medeltiden som en litterär epok? Ge exempel. 5p 4. Vem skrev Tristan och Isolde? Vad var det för typ av litteratur? 2p 5. Vad handlar Tristan och Isolde om? Berätta i stora drag och peka på likheter och
skillnader mellan texten och filmatiseringen Lovespell. 4p 6. Vem skrev De bägge älskande? I vilken miljö levde hon? 2p
7. Vad finns det för samband mellan Tristan och Isolde och De bägge älskande? Varför har författarna valt att göra så? Disskutera! 5p
8. Vem var Heliga Bitgitta? Berätta det du vet om henne och hennes liv. 4p 9. Vad skrev Heliga Birgitta för typ av littertur? Ge exempel. 3p 10. I Divinia Commedia möter Dante olika figurer i skogen, bl.a. en männsika. Vem var
det han mötte, vilket verk har den personen författat och till vilket annat verk står
det i relation till? 4p
11. Berätta vad Divinia Commedia handlar om. Varför tror du att den bevarats, vad är det som bidragit till att den blivit känd? Går den att läsa än idag? Diskutera!
10p Provinformation 11 frågor, 45,0 poäng G 22,5 – 29,5p VG 30,0 – 36,0p MVG 36,5 – 45,0p Studieförberedande program
BILAGA 4
Nedan illustreras ett prov för det yrkesförberedande programmet.Medeltiden
Svenska B Vt- 06 Namn:... Datum:... Poäng:...1. Beskriv medeltidens samhälle. Hur såg det ut? 4p 2. Vilka kända författare var verksamma under medeltiden? Vilka verk är de mest
kända för? Lämna minst tre exempel. 3p 3. Under medeltiden hade man utmärkande syn på kärlek. Vad kan du berätta om det?
Vilka andra drag var speciella för denna epok? 5p 4. Vem skrev Tristan och Isolde? 2p 5. Vad är det som gör att vi läser Tristan och Isolde än idag? Vad var det som
påverkade dig mest i den och varför? 4p 6. Vad finns det för samband mellan Tristan och Isolde och Marie De France’s De
bägge älskande? Varför har författarna valt att symbolisera med trolldryck? 5p 7. Vem var Heliga Bitgitta? Berätta det du vet om henne och hennes liv. 4p 8. Vilken form av texter skrev Heliga Birgitta? Vad var speciellt med dem? 3p 9. Vad kan du berätta om den isländska sagan? T.ex. hur skilldrade man personer i
dessa sagor eller hur berättades de? Diskutera! 8p
Provinformation 9 frågor, 38,0 poäng G 15,5 – 22,0p VG 22,5 – 26,5p MVG 27,0 – 38,0p Yrkesförberedande program