5. Resultat och analys
6.4 Fortsatt forskning
I fortsatt forskning kring studiens forskningsfält hade det varit intressant att undersöka hur barnen bearbetar känslor genom att lyssna till högläsning. I vår studie uppmärksammade vi utifrån vårt empiriska material att barnen valde böcker utifrån sina egna erfarenheter, som till exempel böcker om hur det är att få ett nytt syskon. Genom att barnen fick möjlighet till att välja böcker utifrån sina egna erfarenheter visar studiens empiriska material att barnen kunde bearbeta sina känslor och upplevelser genom att lyssna till högläsning. Det hade varit intressant att undersöka kopplingen mellan barn och deras känslomässiga aspekter och hur barnens känslor kan bearbetas när barnen lyssnar till högläsning, eftersom att högläsning bidrar till mycket mer än enbart utveckling av barnens språk. Det hade också varit intressant att undersöka hur högläsningen påverkar barnens förståelse för sina och andras människors känslor.
7. Referenser
Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber
Barton, David (1994). Literacy: an introduction to the ecology of written language. Oxford: Blackwell
Barton, David (2007). Literacy: an introduction to the ecology of written language. 2. ed. Malden, MA: Blackwell
Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket: tillsammans och på egen hand. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Clay, Marie (1966). Emergent Reading Behaviour. Auckland: Auckland University
Dominković, Kerstin, Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva familjeliv och populärkultur i möte med
förskola och skola. Enskede: TPB
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7490 [2020.04.13] Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. Upplaga 3 Stockholm: Liber
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
[2020.04.13]
Heimer, Maria (2016). Högläsning i förskolan - vägledning till litteraturen. 1. uppl. Stockholm: Gothia Fortbildning
Hvit Lindstrand, Sara (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskola. Multimodalt
görande och teknologi. Jönköping: Högskolan i Jönköping
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26423 [2020.04.20]
Kress, G. (1997). Before writing : rethinking the paths to literacy. London: Routledge.
Kress, Gunther R. (2010). Multimodality: a social semiotic approach to contemporary
communication. London: Routledge
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för förskolan, Lpfö 18 [Elektronisk resurs]. (2018). Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001 [2020.04.02]
Makin, Laurie & Jones Diaz, Criss (red.) (2002). Literacies in early childhood: changing views
challenging practice. Sydney: Maclenan & Petty
McKenney, S., & Bradley, B. (2016). Assessing teacher beliefs about early literacy curriculum implementation. Early child development and care, 186(9), 1415-1428.
Tillgänglig på:
https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1080/03004430.2015.1096784?needAc cess=true [2020.05.01]
Selander, Staffan & Kress, Gunther R. (2010). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedt
Simonsson, Maria (2006). Pedagogers möte med bilderböcker i förskolan. Linköping: Linköping University Electronic Press
Solstad, T. (2015). Snakk om bildebøker! En studie av barnehagebarns resepsjon. Kristiansand: Universitetet i Agder.
Svanström, Sanna. (2018). Färre läser högt för sina barn. Svenska Bokhandel. 2018-02-22 Tillgängligt på internet: https://www.svb.se/nyheter/farre-laser-hogt-sina-barn [2020.04.29]
Svensson, Ann-Katrin (2009). Högläsning i förskola och förskoleklass hur vanligt är det?. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-4449 [2020.04.17]
Sulzby, Elizabeth & Teale, William H. (red.) (1986). Emergent literacy: writing and reading. Norwood, N.J.: Ablex Pub
Säljö, Roger (2005) Lärandet om kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
Wedin, Åsa & Hedman, Christina (red.) (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Hur många år har du arbetat som förskollärare? 2. Vilka åldrar arbetar du med?
3. Hur tänker du kring högläsning i barngruppen?
4. Hur tänker du kring att högläsning har blivit en del av Lpfö 18? 5. Vilka funktioner tycker du att högläsning fyller för barnen?
6. Hur strukturerar du upp en lässtund? Kan du beskriva hur lässtunderna ser ut? 7. Arbetar ni vidare med boken efter en lässtund? Hur i så fall?
8. Hur inkluderar ni barnen i lässtunden, samt på vilket sätt är barnen delaktiga? 9. Finns det några svårigheter med att hålla en högläsningsstund?
Bilaga 2
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
BARNDOM-UTBILDNING-SAMHÄLLE 2020-04-13
Samtycke till medverkan i studentprojekt Hej!
Våra namn är Kristina Milacic och Magdalena Dragicevic och vi är två förskollärarstudenter som studerar på Malmö Universitet. Vi går just nu vår 6:e termin och kommer att ta vår
examen i januari 2021. Vi har fått godkännande från förskolan till att genomföra vår studie. Vi skriver just nu vårt examensarbete som handlar om högläsningens olika funktioner i
verksamheten.
Studien är en kvalitativ undersökning där vi kommer att intervjua 4 examinerade förskollärare under ca 60 min. Intervjufrågorna kommer att lyfta fram förskollärarnas syn, tankegång samt resonemang om högläsningens funktioner i förskoleverksamheten.
Vi kommer att samla in information om ålder, antal år i verksamheten samt så kommer det att ske en ljudupptagning av intervjun. I och med den rådande situationen kan vi inte få tag på Malmö Universitets utrustning därför kommer ljudinspelningen att ske (med godkännande från Malmö Universitet) via våra privata mobiltelefoner. Det är endast vi två studenter samt vår handledare och examinator som kommer att ha tillgång till det insamlade materialet. All insamlad material och personuppgifter kommer att lagras på Malmö Universitets server under arbetet med examensarbetet. Samtyckesblanketterna kommer även att förvaras oåtkomligt på
Malmö Universitets server och de kommer att raderas tillsammans med inspelat material ett halvår efter att examensarbetet är godkänt och klart.
Vi förhåller oss till vetenskapsrådets forskningsetiska principer där medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser. Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet. Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
………. Studentens underskrift och namnförtydligande Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail): Kristina Milacic E-mail: Tfn: Magdalena Dragicevic E-mail: Tfn:
Ansvarig handledare på Malmö universitet: Josefin Hägglund
Kursansvarig på Malmö universitet: Sara Berglund
Kontaktuppgifter Malmö universitet: www.mah.se