Fortsatt forskning

Vidare forskning inom området ter sig tydligt. Vem är försteläraren kontra vem är språk-, läs- och skrivutvecklaren och specialläraren? Vad besitter de för kompetens och hur kan denna kompetens i större utsträckning komma verksamheten till gagn. Resultatet i denna studie visar att speciallärare har olika arbetsuppgifter och yrkesroller beroende på vilken kommun de är verksamma i. De råder dessutom en osäkerhet i vad en speciallärares roll är kontra vad en specialpedagogs roll är. För att underlätta för alla i skolväsendet borde detta blir mer tydligt för alla inblandade. Vidare forskning kring hur detta ska klargöras och kan implementeras i kommunerna är av vikt för de ska kunna verka i sin fulla potential.

Förstelärares uppdrag är också i mångt och mycket olika. Resultaten från studien visar också på osäkerhet i förstelärarnas uppdrag. I vissa kommuner ges en bild över att de inte har något specifikt uppdrag, men att de premieras med diverser föreläsningar och utbildningar. Men hur kommer detta verksamheten sedan till gagn? Behovet av studier kring förstelärarnas roller och arbetsuppdrag är tydligt. Liksom att det kanske finns ett behov av ett nationellt, explicit klargörande kring detta så att förstelärarna får mandat att verka, eftersom de enligt studien arbetar i motvind p.g.a. avundsjuka från kollegiet. Därför vill jag rikta uppmärksamhet mot frågor som belyser detta och som svarar på vem är och vad är skillnaden mellan förstelärare, språk-, läs och skrivutvecklare och speciallärare med inriktning språk-, läs och skrivutveckling?

45

Referenslista

Alvesson, Mats (2011). Intervjuer – genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber AB.

Barth Roland. S (2001). Teacher leader. Phi Delta Kappan, 82(6), 443–449.

Becker, Howard S. (1970). Sociological Work: Method and Substance. Chicago: Aldine. Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. (4:e uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Berg, Gunnar, & Scherp, Hans-Åke (2009). Inledning. En bok om skolutveckling – varför det? I Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke (red.). Skolutvecklingens många ansikten. Forskning i fokus, nr 15. Myndigheten för skolutveckling.

Bladini, Kerstin (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion: en studie av

specialpedagogers handledningssamtal. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads

universitet, 2005.

Boquet, Elisabeth H (1999). “Our little secret”: A history of writing centers pre- to post- open admissions. College Composition and Communication 50(3), p. 463–482.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:e uppl.) Liber.

Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2013). Respekt för läraryrket: om lärares

yrkesspråk och yrkesetik. Liber AB.

DeFeo, Dayna Jean & Caparas, Fawn (2014). Tutoring as Transformative Work: A Phenomenological Case Study of Tutors’ Experiences. Journal of College Reading

and learning 11 (2), p146-163.

Gibbons, Pauline (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (3:e uppl.) Halmstad:

Hallgren & Fallgren.

Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Granberg, Otto (2008). Lära eller läsas – om kompetens och utbildningsplanering i

arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.

Göransson, Kerstin, Lindqvist, Gunilla, Klang, Nina, Magnusson, Gunnlaugur & Nilholm, Claes (2015). Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. Karlstad: Universitetstryckeriet.

46

Holgersson, Leif (1985). Vilken professionalism vill vi ha i socialt arbete? I: Bengt Abrahamsson & Daniel Broady, (red.). Professionaliseringsfällan: vuxenutbildning,

arbetsdelning, yrkeskunnande. Stockholm: Carlsson.

Holmberg, Ulla (2000). Handledning i praktiken. Om hur man skapar en lärande

process. Malmö: Liber AB.

Högskoleverket (2012). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och

specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan. Stockholm: Högskoleverket.

Kvale, Steinar (2007). Livslångt lärande och handledning i ett postmodernt konsumtionssamhälle. I: Tomas Kroksmark & Karin Åberg. Handledning i

pedagogiskt arbete (61-76). Lund: Studentlitteratur AB.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). upplaga 3:1. Den kvalitativa

forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Lauvås, Per & Handal Gunnar (2001). Handledning och praktisk yrkesteori (2:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Lendahls Rosendahl, Birgit. & Rönnerman, Karin (2000): Dilemmafyllda möten:

Erfaren-heter av pedagogisk handledning i samverkan mellan skola och högskola.

(IPD-rapporter nr 16) Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.

Lendahls Rosendahl, Birgit & Rönnerman, Karin (2005). Med fokus på handledning i skolors förändringsarbete. Pedagogisk Forskning i Sverige, 10 (1) s 35–51.

Liberg, Caroline (2008) Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. I: Arne Engström, (red). Att erövra världen. Dokumentation av konferensen Grundläggande

färdigheter i läsning, skrivning och matematik, 26–27 november 200. Linköping:

University Electronic Press.

Lundahl, Christian & Öquist, Oskar (2002). Idén om en helhet: Utvärdering på

systemteoretisk grund. Lund: Studentlitteratur.

Murray, Margo (2001). Beyond the myths and magic of mentoring: How to facilitate an

effective mentoring process. San Francisco: Jossey-Bass Inc.

Myndigheten för skolutveckling (2008). Rapport Utvärdering av Nationellt centrum för

47

Näslund, Johan (2004). Insyn i grupphandledning: ett bidrag till förståelsen av ett av de

människobehandlande yrkenas hjälpredskap. Doktorsavhandling. Linköping: Univ.,

2004.

Onchwari, Grace & Keengwe, Jared (2008). The Impact of a Mentor-coaching Model on Teacher Professional Development. Early Childhood Education Journal, 36(1), p.19- 24.

Porche, Michelle V., Pallante, David H. & Snow, Catherine E (2012). Professional development for reading achievement. Results from the Collaborative Language and Literacy Instruction Project (CLLIP). Elementary School Journal 112 (4), p. 649-671. Sahlin, Birgitta (2005). Utmaning och omtanke. En analys av handledning som en

utvidgad specialpedagogisk funktion i skolan med utgångspunkt i tio pionjärers berättelser. Doktorsavhandling. Stockholms univeritet.

Senge, Peter M (2006). Den femte disciplinen. Den lärande organisationens konst. Stockholm: Thomasons Fakta AB.

SFS (2011). Utbildningsplan Speciallärarprogrammet. Examensordning. Stockholm: Regeringskansliet.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2012 b) Sammanfattning av rapport 398 2012. Stockholm: Elanders Sverige AB.

Skolverket (2012c). Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Elanders Sverige AB.

Skolverket (2013). Språk-, läs- och skrivutvecklare – en resurs för ökad kvalitet i

undervisning. Stockholm: TMG Tabergs AB.

Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2:e uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsrik läs- och skrivundervisning: en bro mellan

teori och praktik. Stockholm: Natur & kultur

Torstendahl, Rolf (1989). Professionalisering, stat och kunskapsbas. Förutsättningar för en teoribildning. I: Staffan Selander (red.). Kampen om yrkesutövning, status och

48

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (1: 2011). Stockholm: CM - Gruppen AB. Åberg, Karin (2007). Hanledda lärargrupper- för vad och vem. I: Tomas Kroksmark & Karin Åberg (2007) Handledning i pedagogiskt arbete (77-99). Lund: Studentlitteratur AB.

Åman, Kerstin (2006). Ögonblickets pedagogik: yrkesgrupper i samtal om

specialpedagogisk kompetens vid barn- och ungdomshabiliteringen.

Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet.

Åsén Nordström, Elisabeth (2002). Pedagogisk handledning: en studie av lärande samtal kring lärares uppdrag. Lic.-avh. Stockholm: Lärarhögskolan.

Öquist Oscar (2008). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Förlag.