Som vi tidigare konstaterat så är ämnesområdet en skola för alla och inkludering begrepp som egentligen inbegriper allt som försiggår inom skolans verksamhetsfält på alla nivåer. Redan under den inledande planeringsfasen av denna undersökning, såg vi flera intressanta infallsvinklar på området. Under arbetes gång har vi också stött på frågor som väckt nyfikenhet. Vi har här valt ut några av de tankar och idéer som vi anser intressanta för fortsatt forskning.
• Har pedagoger som arbetar i skolan andra tankar om en skola för alla och inkludering än de som sitter i beslutsfattande positioner?
• Hur omsätts kompetensutveckling i praktiken?
• Vilken specialpedagogisk kompetens är det som efterfrågas på skolorna?
• Hur har rektorerna uppfattat satsningen som kommunen har gjort för att stötta rektorerna och hur har rektorerna arbetat vidare med detta på skolorna?
• Hur upplever elever som kommer från grundskolan till särskolan de olika skolformerna, för- och nackdelar?
REFERENSER
Ahlberg, A. (1999). På spaning efter en skola för alla. Specialpedagogiska
rapporter. (Göteborg: Universitet), nr 15.
Andersson, B-E. (1992). Utvecklingsekologi. I P. Björklid & S. Fischbein (Red.), Individens samspel med miljön. Ett interaktionistiskt perspektiv
på pedagogik. (ss. 97-113). Stockholm: HLS Förlag.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of Human Development.
Ecperiments by nature and design. Cambridge: Harvard University
press.
Emanuelsson, I. (1996). Integrering – bevarad normal variation i olikheter. I T. Rabe & A. Hill (Red.), Boken om integrering. Idé, teori, praktik (ss.9-22). Malmö: Corona.
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området. Stockholm: Liber.
Emanuelsson, I. (2004). Integrering/inkludering i svensk skola. I J. Tössebro (Red.), Integrering/inkludering (ss.101-120). Lund: Studentlitteratur.
Evenshaug, O. & Hallen, D. (2001). Barn och ungdomspsykologi (B. Nilsson övers.). Lund: Studentlitteratur (Originalarbete publicerat 1981).
Göransson, K. (2004). Barn som blir elever: om olikheter, undervisning
och inkludering. Stockholm: Stiftelsen ALA.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket/Liber.
Haug, P. (2000). Bryt etablerade föreställningar. Pedagogiska magasinet, (2), 29-30.
Konventionen om barnets rättigheter. (2006). [www dokument]. URL
http://www.regeringen.se (2006 11 30).
Imsen, G. (2000). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi (G. Silfving övers.). Lund: Studentlitteratur (Originalarbete publicerat 1988).
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: studentlitteratur.
Lgr 80. (1980). Läroplan för grundskolan. Stockholm: LiberLäromedel/ Utbildningsförlaget.
Lpo 94. (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskole-
Nergelius, J. (Red.). (2001). Rättsfilosofi, samhälle och moral genom
tiderna. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2004). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Falköping. Liber AB.
Regeringens proposition 1998/99:105. Elever med funktionshinder. Ansvar
för utbildning och stöd. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Regeringens skrivelse 2005/06:151. Kvalitet och samverkan. Om
utbildning för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Rosenqvist, J. (1996). Integration. Ett entydigt begrepp med många innebörder. I T. Rabe & A. Hill (Red.), Boken om integrering. Idé,
teori, praktik (ss.23-37). Malmö: Corona.
Rosenqvist, J. & Tideman, M. (2000). Skolan, undervisningen och elever
med funktionshinder: Ett diskussionsunderlag på väg mot en teori om specialpedagogik. Särtryck och småtryck (Malmö: lärarhögskolan), Nr
875.
Saloviita, T. (2003). En skola öppen för alla. Vasa: Lärum-förlaget Ab. SFS 1967: 940 Lagen om omsorger om utvecklingsstörda. Omsorgslagen,
(rev. uppl.) Stockholm: Regeringskansliet. SFS 1985:1100 Skollagen.
SFS nr: 1994:1194 Grundskoleförordningen [www dokument]. URL
http://www.skolverket.se (2006 10 19).
Skolverket. (2002). Kursplaner för obligatoriska särskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2004). Slutsatser efter utvärderingar av grundskolan [www dokument]. URL
http://www.skolverket.se/content/1/c4/03/05/TIMSSSlutsatser2003.pdf (2006 09 07).
Skolverket. (2005). Handikapp i skolan. Stockholm: Skolverket.
SOU 1998:66 FUNKIS - Funktionshindrade elever i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1999:63 Att lära och leda. Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande, LUK99. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2003:35 För den jag är. Om utbildning och utvecklingsstörning. Carlbeckkommitténs delbetänkande. Stockholm: Utbildnings- departementet.
SOU 2004:98 För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning. Carlbeckkommitténs slutbetänkande. Stockholm: Utbildnings- departementet.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådet. (2001). Salamancadeklarationen och Salamanca +5 Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Tideman, M., Rosenqvist, J., Lansheim, B., Ranagården, L., & Jacobsson, K. (2005). Den stora utmaningen. Om att se olikhet som en resurs i
skolan. Halmstad: Högskolan i Halmstad, Malmö högskola.
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (1991). Forskningsetiska principer inom humanistisk -
samhällsvetenskaplig forskning [www dokument]. URL
http://www.codex.vr.se/index.html (2006 11 16).
Vygotsky, L. S. (1979). Mind in society. The Development of higher
Psykological Processes. (Ed.) M. Cole; V. John-Steiner; S. Scriber; E.
Souberman. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Vygotsky, L. S. (1996). Thought and language (9th ed.). Cambridge, MA: The MIT Press.
xxxxxxx 2006 09 06 Bilaga 1
(Informantens namn)
Med hänvisning till tidigare telefonsamtal tackar vi för Din välvillighet att ställa upp på en intervju i samband med att vi ska skriva vår C-uppsats inom specialpedagogutbildningen vid Malmö Högskola.
Vi är tre pedagoger som läser vår sista termin på distans till special- pedagoger. Intentionen med intervjuundersökningen är att ta reda på vad ett antal tjänstemän och politiker tänker om och vad de lägger för innebörd i begreppen ”en skola för alla” och inkludering samt att undersöka vad de anser behöver göras för att utveckla dagens skola.
Intervjun kommer att genomföras med hjälp av öppna frågor och vi beräknar att det tar cirka en timma. Vi kommer vid intervjutillfället att vara en eller två personer som intervjuar och om det inte möter några hinder så bandar vi samtalet. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt.
Kontakta oss gärna om du har frågor inför intervjun.
Avtalad tid för
intervju:____________________________________________
Tack för att Du hjälper oss med denna undersökning. Med vänliga hälsningar
Marianne Isaksson Monica Sjöö Ann-Christine Ekström tel:xxxxxx tel: xxxxxx tel: xxxxxx
Bilaga 2
FRÅGEGUIDE
1) Berätta om dig själv! *ålder *utbildning *arbetslivserfarenhet *vad du arbetar med idag2) Vad innebär begreppet ”en skola för alla” för dig?
*Hur arbetar man i kommunen för att förverkliga intentionerna om ”en skola för alla” ?
*Vilka förändringar behövs? *Hur ser utvecklingen ut just nu?
3) Ordet ”inkludering” används när vi pratar om ”en skola för alla”, Vad betyder det för dig?
*Kan alla inkluderas? *Hur ofta, när?
*Finns det några skäl till exkludering?
4) I skolplanen står det att; Skolan är till för alla barn! Verksamhet anpassad för vissa barn, såsom resursavdelningar i förskolan, särskola och skoldaghem skall vara integrerade i så stor utsträckning som möjligt. Vad innebär det?
*Kan det göras tydligare om målet är ”en skola för alla”? *Och i så fall hur?
5) Är det skillnad på integrering och inkludering? * Vad är skillnaden?
6) Hur definierar du orden normal resp. avvikande?