Kapitel 6 - Slutsats och implikationer
6.3 Fortsatt forskning
Eftersom det fortfarande inte gått speciellt lång tid sedan revisionsplikten avskaffades, kan det ännu vara något för tidigt att se effekterna som reformen fört med sig. Till exempel får Skatteverket nu i vår in de första deklarationerna, för det första räkenskapsåret utan revisorns funktioner i många små aktiebolag. Vi har endast sett indikationer på effekter. För att få bättre resultat hade det därför varit intressant att genomföra en liknande studie inom ett par år igen, eventuellt med ett större urval och då förhoppningsvis kunna skönja fler och tydligare effekter. Med fördel skulle då studien kunna genomföras på hösten och inte på våren när myndigheter som till exempel Skatteverket, har högsäsong.
revisorns funktioner. Vi kunde dock inte med säkerhet påvisa att ägarna inte skulle lagt samma tid på att vara trovärdiga och se till att myndigheter får rätt uppgifter om de hade haft revisor. Niemi et al. (2012) skriver om olika anledningar till att ägare till små aktiebolag efterfrågar frivillig revision. De skriver bland annat att revisorn kan kompensera för brister i den interna kontrollen. Men även att revisorn kan fungera som en handledare och skapa en affärsmässig trygghet. Med detta som bakgrund hade det varit intressant att genomföra en jämförande studie mellan en större grupp aktiebolag som valt att ha kvar revisorn och en större grupp som valt bort revisorn. Eventuella skillnader i den tid grupperna lägger på olika aktiviteter hade då kunnat tydliggöras på ett bra sätt och det hade också gått att se om aktiebolagen utan revisor ägnar sig åt aktiviteter som aktiebolagen med revisor inte gör. Små aktiebolag har oftast begränsade resurser och expertis (Niemi et al., 2012). Så kanske hade även aktiebolagens redovisning kunnat jämföras, för att se om gruppen utan revisor har fler brister i redovisningen än gruppen med revisor. Det hade även varit intressant att undersöka om aktiebolag utan revisor har högre sannolikhet att gå i konkurs, än aktiebolag med revisor. Enligt transaktionskostnadsteorin skapar långa utbyten förtroende för utbytesparten, vilket minskar osäkerheten i utbytet (Chiles & McMackin, 1996). Vi kan i vår studie inte visa att långivare föredrar gamla utbyten, med ett uppbyggt förtroende, framför nya utbyten. Vår studie antyder snarare att det väger tyngre för långivare att revisorn finns i aktiebolaget än det förtroende som byggts upp genom ett långt utbyte. Det hade varit intressant att undersöka detta vidare och gå djupare in på hur viktig revisorn i de små aktiebolagen är för långivarna. Vår studie antyder att förtroende inte är viktigare för långivarna än revisorn, men kanske finns det andra funktioner eller faktorer som är det.
Referenslista
Akerlof, G. A. (1970) Market for ”lemons” – Quality uncertainty and the market mechanism.
The Quarterly Journal of Economics, 84:3, p. 488-500.
Allee, K. D. & Yohn, T. L. (2009). The demand for financial statements in an unregulated environment: an examination of the production and use of financial statements by privately held small businesses. Accounting review, 84, p. 1–25.
Andersson, P-O. (2005) Revisorerna tillför företagsekonomisk kompetens- Behåll
revisionsplikten. [Elektronisk]. Far Komplett. Balans (4). [2013-01-29]
Aslani, M., Lotfaliyan, F., Shafieipour, V. & Ghasemi, M. (2011) The Role of Auditing Profession in Fighting Against Economic and Financial Crimes. Management and Economics, 25, p. 151-157
Berry, A. & Robertson, J. (2006) Overseas bankers in the UK and their use of information for making lending decisions: Changes form 1985. The Brittish Accounting Review, 38, p. 175 – 191.
Blackwell, D., Noland, T. & Winters, D. (1998). The value of auditor assurance: evidence from loan pricing. Journal of accounting research, 36, p. 57–70.
Bolagsverket (2012) Sämre kvalitet på årsredovisningar och fler förseningsavgifter [elektronisk] Pressmeddelande. Stockholm, Bolagsverket. Tillgänglig:
http://www.bolagsverket.se/om/oss/press/meddelanden/2012/samre-kvalitet-pa-arsredovisningar-och-fler-forseningsavgifter-1.7596 [2013-01-30]
Bryman, A. & Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber AB, Malmö.
Brännström, D. (2005) Revisorn gör stor nytta - även i små bolag. [Elektronisk]. Far Komplett. Balans (4). [2013-01-29].
Brännström, D. (2012) Släpp revisionen fri. Dan Brännström - personligt om näringsliv och
samhälle [Blogg]. 11 juni. Tillgänglig: http://danbrannstrom.se/slapp-revisionen-fri
[2013-01-29].
Burén, C-G. & Nyqvist, K. (2005) Begäran om översyn av revisionsplikten. Stockholm: Svenskt Näringsliv.
Byrnes, J. P., Miller, D. C. & Schafer, W. D. (1989) Gender Differeces in Risk Taking: A Meta-Analysis. Psychological Bullentin, 125, p. 367 – 383.
Carrington, T. (2009). Vad är revision? [Elektronisk]. FAR Komplett. Balans nr 11. (2013-02-20).
Chiles, T. H. & McMackin J. F. (1996) Integrating variable risk preferences, trust, and transaction cost economics. Academy of Management Review, 21:1, p. 73-99.
Chow, C. W. (1982) The Demand for External Auditing: Size, Debt and Ownership Influences. The Accounting Review, 57:2, p. 272 – 291.
Collis, J. (2003) Directors’ views on Exemption from the Statutory Audit. Rapport. The Department of Trade and Industry.
Collis, J., Jarvis, R. & Skeratt, L. (2004) The demand for the audit in small companies in the UK. Accounting and Business Research, 34:2, p. 87-100.
Dahmström, K. (2011) Från datainsamling till rapport- att göra en statistisk undersökning, femte upplagan, Studentlitteratur AB, Lund.
Dedman, E. & Kausar, A. (2012). The impact of voluntary audit on credit ratings: evidence from UK private firms, Accounting and Business Research, 42:4, p. 397-418.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Strjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda-
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder, andra upplagan,
Studentlitteratur AB, Lund.
Econ-rapport 2007-092 (2007). Den samhällsekonomiska nyttan av revision. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ft.dk/samling/20081/almdel/eru/bilag/174/655569.pdf. [2013-01-23].
Gooderham, P. N., Tobiassen, A., Døving, E. & Nordhaug, O. (2004). Accountants as sources of business advice for small firms. International small
Haw I. M., Qi, D. & Wu. W. (2008) The economic Consequence of Voluntary Auditing.
Journal of Accounting, Auditing and Finance, 23:1, p. 63-91.
Healy, P. M. & Palepu, K. G. (2001) Information asymmetry, corporate disclosure, and the capital markets: A review of the empirical disclosure literature. Journal of Accounting and
Economics, 31, p. 405-440
Hedlund, G., Hägg, I., Hörnell, E., & Rydén, B. (1985). Ägarnas voice- och exitbeteende. I: Hedlund et al. Institutioner som aktieägare. Förvaltare? Industrialister? Klippare?.SNS Förlag, Stockholm
Hultkrantz, L. & Nilsson, J-E. (2004) Samhällsekonomisk analys – En introduktion till
mikroekonomin. 2 uppl. SNS Förlag, Stockholm.
Kim, J-B., Simunic, D. A., Stein, M. T. & Cheong, Y. H. (2011) Voluntary Audits and the Cost of Debt Capital for Privately Held Firms: Korean Evidence. Contemporary Accounting
Mather, M,. Mazar, N,. Gorlick, M. A,. Lighthall, N. R,. Burgeno, J,. Schoeke, A,. Ariely, D (2012) Risk Preferences and Aging: The ”Certainty Effect” in Older Adults Decision Making.
American Psychological Association.
Matkar, A. (2012) Cronbach’s Alpha Reliability Coefficient for Standard of Costumer
Services in Maharashtra State Cooperative Bank. The IUP Journal of Bank Management, 6:3, p. 94
Melumad, N. D & Thoman, L (1990) On auditors and the courts in an Adverse Selection Setting. Journal of Accounting Research. vol 28:1.
Niemi, L., Kinnunen, J., Ojala, H. & Troberg, P. (2012) Drivers of voluntary audit in Finland: to be or not to be audited? Accounting and Business Research, 42:2, p. 169-196.
Nordström, P. (2011) Jag tror att de företag som uppnår gränsvärdena kommer att leva upp
till kraven. [Elektronisk]. FAR-komplett. Balans nr 5. [2013-01-24].
Nordström, P. (2013) Chefsjurist, Bolagsverket. Telefonsamtal. [2013-01-25]
Precht, E. (2008) Revisionsplikt i 96 % av aktiebolagen. [Elektronisk]. Far Komplett. Balans nr 4. [2013-01-30].
Proposition 2009/10:204. En frivillig revision. Stockholm: Justitiedepartementet.
Proposition 1997/98:99. Aktiebolagets organisation. Stockholm: Justitiedepartementet.
Regeringskansliet (2010) En frivillig revision [Elektronisk] Faktablad. Stockholm, Regeringskansliet. Tillgänglig:
http://regeringen.se/content/1/c6/15/48/34/cb0eca03.pdf [2013-01-29]
Skough, B. (2009) 2010 ska det vara enklare för Sveriges företag. [Elektronisk]. Far Komplett. Balans (1). [2013-01-30]
Skough, B. & Brännström, D. (2007) De flesta felen rättas efter påpekanden från revisorn. [Elektronisk]. Far Komplett. Balans (12). [2013-01-31]
Smith, D. (2006) Redovisningens språk. 3., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur.
SOU 1983:36. Delbetänkande av Kommissionen mot ekonomisk brottslighet (1983).
Effektivare företagsrevision. Justitiedepartementet, Stockholm.
SOU 2008:32. Utredningen om revisorer och revision (2008). Avskaffande av
revisionsplikten för små företag. Justitiedepartementet, Stockholm.
Svanström, T. (2008) Revision och rådgivning: efterfrågan, kvalitet och oberoende. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2008
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1664 [2013-01-24]
Watts, R. L & Zimmerman, J. L (1983) Agency problems, auditing and the theory of the firm: Some evidence. Journal of Law and Economics. Vol XXVI, p 613-633.
Williamson, O. E. (1979) Transaction-cost Economics: The Governance of Contractual Relations. Journal of Law and Economics, 22:2, p. 233 – 261.
Williamson, O. E. (1981) The Economics of Organization: The Transaction Cost Approach.
American Journal of Sociology. 87:3, p. 548 – 547.
Williamson, O. E. (1991) Comparative Economic Organization: The Analysis of Discrete Structural Alternatives. Administrative Science Quarterly. 36, p. 269 – 296.
Xin, He, J., Inman, J . & Mittal, V (2008) Gender Jeopardy In Financial Risk Taking.
Journail Of Marketing Research. Vol XLV, p 414-424.
Yang, C., Wacker, J. G. & Sheu, C. (2012) What makes outsourcing effective at transaction-ost economics analysis. International Journal of Production Research, 50:16, p. 4462 – 4476.
Öhman, P (2004) Revisorers perspektiv på revision - En fråga om att följa upptrampade stigar. Lic.-avh. Luleå Tekniska Universitet. Luleå.