Lek och lärande är två stora områden inom förskolan och det har varit svårt att smalna av arbetet och sedan hålla sig till den inriktning vi valt. Det finns flera perspektiv på dessa områden som varit intressanta att återkomma till. I kommande forskning hade det varit intressant att genomföra en studie inom samma område och intervjua både
barnskötare och förskollärare för att sedan jämföra hur dessa olika yrkesgrupper skiljer sig samt hur yrkesgrupperna kan tänkas ha påverkats av sina olika utbildningar men också av det kollegiala arbetet. Denna inriktning var vår tanke från första början, men ändrades under tiden.
Det hade också varit en intressant aspekt att lägga till observationer av förskollärarna för att komplettera vår undersökning och sedan se hur förskollärarnas agerande och uttalanden stämmer överens med hur de beskriver och resonerar i relation till hur det utspelar sig i praktiken. En annan inriktning som också skulle kunna vara intressant är att se leken och lärandet ur barnens perspektiv. Att intervjua eller observera barnen är något som vi anser hade varit otroligt givande inte minst inför vår kommande yrkesroll men också ur ett samhällsperspektiv. Vår undersökning har bland annat visat att förskollärares planering av matematikundervisning i förskolan brister på grund av exempelvis den tidsbrist som förskollärarna menar förekomma i förskolans verksamhet. Det hade varit intressant att ge förskollärare den tid och de resurser som krävs för att få till en användbar planering och sedan undersöka hur detta skulle kunna påverka
verksamheten och barnens lärande.
Vi anser att vårt arbete kan bidra med kunskap inom lekens roll för barns lärande av matematik. Förhoppningsvis kan vårt arbete belysa andra förskollärares tankar och reflektioner kring vad leken kan bidra med inom matematiklärandet samt den
problematik som kan uppstå. Genom att ta del av vårt arbete kan nya tankar väckas hos förskolans aktörer kring hur andra förskollärare arbetar och på så vis ge inspiration till en utveckling av sin egen verksamhet. Inför vår kommande yrkesroll har vi fått ny kunskap och nya insikter kring vilka tillvägagångssätt som kan användas i praktiken samt vilka dilemman och möjligheter som vi kan komma att ställas inför.
De konsekvenser som vi kan se utifrån vårt resultat är att förskollärare dagligen ställs inför många val i verksamheten och det gäller att kunna vara flexibel och prioritera utifrån de omständigheter som råder. En konsekvens som vi reflekterat över är faktumet att flera av förskollärarna i vår undersökning menar att de inte specifikt planerar för matematikundervisning. Detta är något som vi kan tänka oss får konsekvenser för barnens möjligheter att kunna utveckla de kunskaper som förskolans läroplan beskriver.
Referenser
Anders, Yvonne & Rossbach, Hans-Günther (2015). Preschool Teachers’ Sensitivity to Mathematics in Children’s Play: The Influence of Math-Related School Experiences, Emotional Attitudes, and Pedagogical Beliefs. I: Journal of Research in Childhood
Education, 29:3, 305-322.
Björklund, Camilla (2009). En, två, många: om barns tidiga matematiska tänkande. 1. uppl. Stockholm: Liber
Björklund, Camilla (2007). Hållpunkter för lärande: småbarns möten med matematik. Avhandling. Åbo : Univ., 2007.
Denscombe , Martyn (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Edo, Mequè, Planas Núria & Badillo, Edelmira (2009). Mathematical learning in a context of play. I: European Early Childhood Education Research Journal, 17:3, 325-341.
Franzén, Karin (2015). Under threes’ mathematical learning. I: European Early
Childhood Education Research Journal, 23:1, 43-54.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). "Att lära är nästan som att
leka": lek och lärande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003) I Förskolans vardag I:
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) Förskolan: barns första skola!. Lund: Studentlitteratur
Kihlström, Sonja (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I: Dimenäs, Jörgen (red.) Lära till lärare: Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och
vetenskaplig metodik. 1. Uppl. Stockholm: Liber
Kihlström, Sonja (2007). Att undersöka. I: Dimenäs, Jörgen (red.) Lära till lärare: Att
utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. Uppl.
Stockholm: Liber
Lange, Troels, Meaney, Tamsin, Riesbeck, Eva och Wernberg, Anna (2012) Swedish preschools, play and the learning of mathematics. I: Evaluation And Comparison Of
Mathematical Achievement: Dimensions and Perspectives: Proceedings of MADIF; 8.
Svensk förening för MatematikDidaktisk Forskning, Linköping, Sweden, ss. 141-150. Lembrér, Dorota (2014). Towards an understanding of how the Swedish preschool
constructs mathematics: children being and becoming mathematicians.
Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola.
Lewis Presser, Ashley, Clements, Margaret, Ginsburg, Herbert & Ertle, Barbrina (2015). Big Math for Little Kids: The Effectiveness of a Preschool and Kindergarten Mathematics Curriculum, Early Education and Development, 26:3, 399-426.
Malmqvist, Johan (2007). Analys utifrån redskapen. I: Dimenäs, Jörgen (red.) Lära till
lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. Uppl. Stockholm: Liber
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2008). The Playing Learning Child: Towards a pedagogy of early childhood. I: Scandinavian Journal of Educational
Research. 52:6, December 2008, pp. 623–641. Göteborg University, Sweden.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2006). Play and learning—inseparable dimensions in preschool practice. I: Early Child Development and Care, 176:3-4, 344. Reikerås, Elin, Löge, Inger Kristine & Knivsberg, Ann-Mari (2012). The Mathematical Competencies of Toddlers Expressed in Their Play and Daily Life Activities in
Norwegian Kindergartens. I: International Journal of Early Childhood, 44:1, 91-114. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.
Stebler, Rita, Vogt, Franziska, Wolf, Irene, Hauser, Bernhard & Rechsteiner, Karin (2013). Play-Based Mathematics in Kindergarten. A Video Analysis of Childrens Mathematical Behaviour While Playing a Board Game in Small Groups. I: JMD:
Journal für Mathematik-Didaktik, 34:2, sid.149-175.
Säljö, Roger (2012) Den lärande människan - teoretiska traditioner. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur
Thomas, Louise, Warren, Elizabeth, deVries, Eva (2011). Play-based learning and intentional teaching in early childhood contexts. I: Australasian Journal of Early
Childhood. 36:4, 69-75.
Tullgren, Charlotte (2003). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande
barnet. Avhandling. Lund : Lunds universitet, 2004.
Utbildningsdepartementet (2010). Förskola i utveckling: bakgrund till ändringar i
förskolans läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria: didaktik,
dokumentation och bedömning i förskola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet