Fortsatt forskning

Denna studie har som tidigare nämnts en del svagheter då resultaten både har låg validitet, reliabilitet och därmed svår att generalisera. Som påpekades under avsnitt 2.4, saknas större svenska forskningsstudier om de positiva effekterna teckenanvändandet har för barns

språkutveckling. Därför skulle en större och längre studie behövas göra. För att kunna få fram ett mer mätbart resultat på pedagogernas inställning till att använda tecken i verksamheten skulle man i fortsatta studier kunna utföra en intervjustudie där man både intervjuar

pedagoger, förskolechefer samt med de specialpedagoger eller logopeder som har ansvar för tecken utbildningen i förskolor. Det skulle även vara intressant att få reda på hur de olika verksamheterna arbetar med tecken i förskolorna så att alla barn känner sig inkluderade. Det skulle även vara intressant med en jämförande studie mellan några svenska förskolor där tecken används respektive inte används för att se om den språkliga utvecklingen skiljer sig åt.

31

Referenser

Acredolo, L. P., & Goodwyn, S. W. (2000) The longterm impact of symbolic gesturing during

infancy on IQ at age 8. Paper presented at the International Conference on Infant

Studies. July 18, 2000: Brighton, UK.

Adler, B., & Adler, H. (2006). Neuropedagogik: Om komplicerat lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur AB.

Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? – Om vikten av problem

och teori i forskningsprocessen (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Daniels, M. (1994). The effect of sign language on hearing children’s language development.

Communication Education, 43(4), 291-298.

Daniels, M. (2001). Dancing with words: signing for hearing children’s literacy. Westport: Bergin & Garvey.

E-delegationen, (2012). Vägledning för behovsdriven utveckling. Hämtad, 2014-04-26 från http://www.edelegationen.se/Documents/Vagledningar%20mm/Vagledning_behovsd_ut v.pdf

Forsberg, J., Rosqvist, Å. (2011) Babytecken. Svedala: Teckenpärlor.

Heister Trygg, B. (2010). TAKK: Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum, SÖK.

Heister Trygg, B., & Andersson, I.(2009). Alternativ och kompletterande kommunikation

(AKK) - i teori och praktik. Ljungby: Hjälpmedelsinstitutet.

Johansson, B., & Svedner, P. O. (2010). Examensarbete i lärarutbildningen:

Undersökningsmetoder och språklig utformning (5 uppl.). Uppsala: Kunskapsföretaget.

Karlsson, M. (2014). Perspektiv på förskolan i examenarbeten. I A. Löfdahl., M. Hjalmarsson. & K. Franzén, (Red). Förskollärarens metod och vetenskapsteori (ss.12-21).

Stockholm: Liber AB.

Kirk, E., Howlett, N., Pine, K.J., & Fletcher, B. (2013). To sign or not to sign? The impact of encouraging infants to gesture on infant language and maternal mind-mindedness. Child

development, 84(2), 574-590

Kroksmark, T. (2010) Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur AB.

32

Lennqvist, I. (2011). Barnets första tecken: de första åren. Borås: Recito Förlag AB. Linell, P. (2000). Människans språk. Malmö: CWK Gleerups Utbildningscentrum AB. Lindqvist, G. (Red.) (1999). Vygotskij och skolan: Texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk

psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur AB.

Lyxell, T. (2014). Se språket: barns tillgång till svenskt teckenspråk. Tallinn: Språkrådet. Lärarförbundet (2011). Lärarens handbok: Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer.

Studentlitteratur AB: Lund.

Mueller, V., Sepulveda, A., & Rodriguez, S. (2013). The effects of baby sign training on child

development, Early Child Development and Care,

DOI:10.1080/03004430.2013.854780. Hämtad den 2014-05-01, från: http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/92/67/c7740716.pdf

Nilholm, C. (2006) inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd”: Vad betyder det och vad

vet vi? Hämtad den 2014-05-30, från

http://www.skolverket.se/om-

skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1824

Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikensgrunder: Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Pehrsson, M. (2010). Främjar det utvecklingen? Läs- och skrivutveckling med svenska

handalfabetet och tecken som stöd. Örebro: Universitet.

Persson, B. (2001). Elevers olikheter: och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB Regeringskansliet (2009). Språk för alla: Information om Sveriges nya språklag. Hämtad den

2014-05-01, från: http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/92/67/c7740716.pdf Roos, C. (2010) Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande: Vad

säger forskningen? Kapet, Årgång 6, Nummer 1, 2010. Karlstads Universitet.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket. Skolverket (2014). Fler barn i förskolan än någonsin. Hämtad den 2014-04-15, från

http://www.Skolverket.se/press/pressmeddelanden/2014/fler-barn-an-nagonsin-i-forskolan-1.216379

Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

Språkrådet (2011). Språklagen i praktiken: Riktlinjer för tillämpning av språklagen. Tallinn: språkrådet.

33

Svaleryd, K & Hjertsson, M. (2012), Likabehandling i förskola och skola. Stockholm: Liber AB.

Söderbergh, R. (1988). Barnets tidiga språkutveckling. Malmö: Liber AB.

Unicef (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Hämtad den 2014-04-17, från http://unicef.se/publikationer

Utbildningsdepartementet (2010). Förskola i utveckling: Bakgrund till ändringar i förskolans

läroplan. U10.027. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad, 2014-04-26, från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

34

Bilagor

Bilaga 1, Teckenanvändande i förskolan - en enkätstudie

1. Jag är... *

Förskollärare Barnskötare Förskolechef

Inget av ovanstående

2. Hur länge har du arbetat inom förskoleverksamheten? * 0-5 år 5-15 år 15-30 år 30+

3. Använder ni tecken på er förskola? *

Använder ni er av någon form av tecken som stöd i verksamheten. Med speciella behov menas barn med någon form av funktionsnedsättning som exempelvis, Autism, Downs syndrom eller språkstörning.

Ja, (vi har barn med speciella behov i verksamheten) Ja, (vi har INTE barn med speciella behov i verksamheten) Nej

4. Jag... *

Klicka i skala 1-5, där 1 betyder instämmer inte och 5 betyder instämmer helt. Instämmer inte Instämmer helt

1 2 3 4 5 Vet ej

vill använda mig av tecken i förskolan.

tycker att det är viktigt att alla barn lär sig använda tecken.

5. Anser du att tecken som stöd i verksamheten gynnar språkutveckling för...? * Klicka i skala 1-5, där 1 betyder instämmer inte och 5 betyder instämmer helt.

Instämmer inte Instämmer helt

1 2 3 4 5 Vet ej

barn som är flerspråkiga.

barn som har språkstörning/språksvårigheter.

barn som har funktionsnedsättning som ex. autism, hörselskada, Downs syndrom. de yngsta barnen i förskolan (1-3 år)

35

samtliga barn. (alla barn i förskolan, oavsett ålder eller funktionsnedsättning) Annat vänligen specificera

6. Jag tycker att det är/ skulle vara ... att lära sig teckna? *

Svara på skala 1-5 där 1 betyder instämmer inte och 5 betyder instämmer helt.

Instämmer inte Instämmer helt

1 2 3 4 5 Vet ej

svårt (att lära sig något nytt) spännande

tidskrävande

svårt (att lära sig kombinera tecken med tal) intressant

stressande lärorikt

Annat vänligen specificera

7. Jag tror att teckenanvändandet i förskolan.... *

Klicka i skala 1-5, där 1 betyder instämmer inte och 5 betyder instämmer helt.

Instämmer inte Instämmer helt

1 2 3 4 5 Vet ej

kan hindra talutvecklingen hos barnen. kan leda till en tystare miljö. bidrar till en lugnare barngrupp. ger pedagogerna prestationsångest. gör att alla barn känner sig inkluderade. är onödigt.

ökar barnens ordförråd. Annat vänligen specificera

8. Tack för din medverkan i studien. Finns det något annat som du skulle vilja tillägga angående användandet av tecken i förskolan?

36

Bilaga 2 Följebrev

Hej!

Mitt namn är Susanne Sander och jag studerar till förskollärare vid Karlstad Universitet. Jag är nu inne på termin 6 utav 7 och ska nu skriva det avslutande examensarbetet.

Mitt syfte med den här studien är att undersöka pedagogers uppfattning om användandet av tecken (ur det svenska teckenspråket) som stöd och komplement (även kallat TSS, AKK el TAKK) i arbetet i barngruppen. Då det endast finns ett fåtal tidigare forskning inom området är mitt mål med enkätstudien att nå ut till så många som möjligt. Enkäterna har jag

distribuerat till flera pedagoger och förskolechefer i varje län i Sverige. Eftersom enkätstudier brukar ha väldigt låg svarsfrekvens så skulle jag därför vara otroligt tacksam om ni ville ta er tid att besvara min korta enkät som endast består av 8 stycken kryssfrågor. Du behöver inte ha några tidigare erfarenheter av att arbeta med tecken för att kunna vara med och svara. Ditt svar kan göra skillnad!

Du som deltagare får när som helst under studiens tid avbryta ditt medverkande. Er förskola och ni pedagoger som medverkar i studien kommer att vara anonyma i undersökningen och i den slutgiltiga rapporten, alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och endast för denna studie. För att delta följ bara länken: [ENKATLINK]

För att jag ska hinna sammanställa alla svaren behöver jag ditt svar innan den 6 MAJ. För ytterligare information eller om det uppstår några frågor eller funderingar så är ni välkomna att kontakta mig på:

Mobil: xxxxx eller mejla till: xxxxx

Med vänlig hälsning