Fortsatt forskning

Ett intressant uppslag för fortsatt forskning är att undersöka hur man på huvudmannanivå ser på det lokala skolutvecklingsarbetet i skolans organisation. Vilken bild huvudmannen har av skolutveckling och hur skolutveckling går till och hur det arbetet ska bedrivas samt vilka professioner som ses viktiga för att driva och genomföra arbetet med skolutveckling. Kvantitativ forskning kommer att användas och datainsamlingen kommer att ske genom en enkätstudie.

Referenser

Abbott, Andrew. (1988). The system of professions. An essay on the division of expert

labor. Chicago: The university of Chicago Press.

Abbott, Lesley. (2007). Northern Ireland Special Educational Needs Coordinator creating inclusive environments: An epic struggle. European Journal of Special

Needs Education, 22(4), 391-407, DOI: 10.1080/08856250701650003

Ahlberg, Ann. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.

Ainscow, Mel. (1998). Exploring Links Between Special Needs and School

Improvement. Support for Learning, 13(2), 76-80. doi: 10.1111/1467-8527.00164

Ainscow, Mel. (2000). The next step for special education: supporting the development of inclusive practices. British Journal of Special Education, 27(2), 76–80.

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1111/1467-8527.00164

Aspelin, Jonas. (2013). Vad är relationell pedagogik? I: Jonas. Aspelin (Red.),

Relationell specialpedagogik – teori och praktik. Mölnlycke: Elanders

Sverige AB.

Bell, Judith. & Waters, Stephen. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Polen: Dimograf.

Berg, Gunnar. (2003). Upptäcka och erövra frirummet – skolutveckling ett eget ansvar. I: Gunnar, Berg & Hans-Åke, Scherp (Red.), Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Blossing, Ulf. (2013). Förändringsagenter för skolutveckling: Roller och

implementeringsprocess. Pedagogisk forskning i Sverige, 18 (3-4), 154-174. Retrieved from https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= edsswe&AN=edsswe.oai.gup.ub.gu.se.191103&lang=sv&site=eds-live Brante, Thomas. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner.

I: Maria. Lindh (Red.), Vetenskap för profession. Högskolan Borås.

Bronfenbrenner, Urie. (1979). The Ecology of Human Development. Experiments by

Nature and Design. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Bryman, Alan. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Malmö: Liber. Emanuelsson, Ingemar., Persson, Bengt., & Rosenqvist, Jerry. (2001). Forskning inom

det specialpedagogiska området – en forskningsöversikt. Kalmar: Lenanders

Eriksson Barajas, Katarina., Forsberg, Christina., & Wengström, Yvonne. (2018).

Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Falun: ScandBook.

Forssten Seiser, Anette. (2017). Stärkt pedagogiskt ledarska : Rektorer granskar sin

egen praktik. (Doktorsavhandling, Karlstad universitet, Karlstad). Hämtad från

http://kau.divaportal.org/smash/get/diva2:1145701/FULLTEXT01.pdf.

Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); (SFS 2017:1111).

Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Graneheim, Ulla., & Lundman, Berit. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. NURSE

EDUCATION TODAY, 24(2), 105–112. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/

j.nedt.2003.10.001

Grosin, Lennart. (2003). Forskning om framgångsrika skolor som grund för

skolutveckling. I: Gunnar. Berg & Hans-Åke. Scherp (Red.), Skolutvecklingens

många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Göransson, Kerstin., Lindqvist, Gunilla., & Nilholm, Claes. (2015a). Voices of special educators in Sweden: a total-population study. Educational Research, 57(3), 287- 304. doi:10.1080/00131881.2015.1056642

Göransson, Kerstin., Lindqvist, Gunilla., Klang, Nina., Magnusson, Gunnlaugur., & Nilholm, Claes. (2015b). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares

arbete och utbildning. En enkätstudie. Karlstad: Karlstad University Studies.

http://www.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A784444&dswid=130 Jarl, Maria. (2013). Om rektors pedagogiska ledarskap i ljuset av skolans

managementreformer. (2013). Pedagogisk Forskning i Sverige, (3–4), 197-215. Retrieved from https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db =edsswe&AN=edsswe.oai.gup.ub.gu.se.191597&lang=sv&site=eds-live Jarl, Maria., Blossing, Ulf., & Andersson, Klas. (2016). Att organisera för

skollframgång. I: Eva, Björk (Red.), Resultatdialogen 2016. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Jarl, Maria., Blossing, Ulf., & Andersson, Klas. (2017). Att organisera för

skolframgång. Strategier för en likvärdig skola. Malmö: Natur och Kultur.

Klang, Nina., Gustafson, Katarina., Möllås, Gunvie., Nilholm, Claes., & Göransson, Kerstin. (2016). Enacting the role of special needs educator – six Swedish case studies. European Journal Of Special Needs Education, 32(3), 391-405. doi:10.1080/08856257.2016.12340343

Kvale, Steinar & Brinkman, Svend. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Polen: Dimograf.

Lansheim, Birgitta. (2010). Förståelser av uppdraget specialpedagog. Blivande och

nyblivna specialpedagogers yrkesberättelser. Malmö: Malmö Högskola.

Malmgren Hansen, Audrey. (2002). Specialpedagoger – nybyggare i skolan. Stockholm: HLS förlag.

Möllås, Gunvie., Gustafson, Katarina., Klang, Nina., & Göransson, Kerstin. (2017).

Specialpedagagogers/speciallärares arbete i den dagliga skolpraktiken : en analys av sex fallstudier. Karlstad: Karlstad University studies.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-329792</div>

Oldham, James., & Radford, Julie. (2011). Secondary SENCo leadership: a universal or specialist role? British Journal of Special Education, 38(3), 126–134.

https://doi.org/10.1111/j.1467-8578.2011.00513.x

Repstad, Pål. & Nilsson, Björn. (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i

samhällsvetenskap. Polen: Pozkal.

Persson, Bengt. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken. Motiveringar,

genomförande och Konsekvenser. Göteborg: Vasastadens Bokbinderi AB.

Rothstein, Bo. (2018). Varför är vissa skolor mer framgångsrika än andra. I: Maria, Jarl & Jon, Pierre (Red.), Skolan som politisk organisation. Polen:

Dimograf.

Samling för skolan: Nationell strategi för kunskaper och likvärdighet; Slutbetänkande (SOU 2017:35). Stockholm: Wolters Kluwer.

Scherp, Hans-Åke. (2003). Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling. I: Gunnar, Berg & Hans-Åke, Scherp (Red.), Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Scherp, Hans-Åke. (2016). Lärandebaserad skolutveckling. Lärglädjens

förutsättningar, förverkligande och resultat. Spanien: GraphyCerms. Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverkets föreskrifter om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare (SKOLFS 2013:147). Stockholm: Skolverket.

Skolinspektionen. (2010). Rektors ledarskap, en granskning av hur rektorer leder

skolan mot ökad måluppfyllelse. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen. (2012). Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska

verksamheten. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen. (2014). Från huvudman till klassrummet – tät styrkedja viktigt för

förbättrade kunskapsresultat. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2013). PISA 2012: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse

Skolverket. (2015). Vad gör försteläraren? Stockholm: Skolverket. Från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3423.pdf%3D3423

Skolverket. (2016). PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Reviderad 2018. Ödeshög: DanagårdLitho AB.

Skolverket. (2019). PISA 2018: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse

och matematik. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2020). Skolverket. Hämtad 2020-05-12, från http://www.skolverket.se/ Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Ström, Kristina., & Lahtinen, Ulla. (2012). Den svårfångade inkluderingen: exemplet Finland. I; Thomas, Barow & Daniel, Östlund (Red.), Bildning för alla! En

pedagogisk utmaning. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.

Sundqvist, Christel., von Ahlefeld Nisser., & Ström, Kristina. (2014). Consultation in special needs education in Sweden and Finland: a comparative approach,

European Journal of Special Needs Education, 29(3), 297-312, DOI:

10.1080/08856257.2014.908022.

Svenningsson, Stefan & Alvesson, Mats. (2016). Ledarskap. Kina: People Printing. Szwed, Christine. (2007). Managing from the middle? Tensions and dilemmas

in the role of the primary school special educational needs coordinator, School

Leadership and Management, 27(5), 437-451. DOI: 10.1080/13632430701606111

Takala, Marjatta., & Ahl, Astrid. (2014). Special education in Swedish and Finnish schools: Seeing the forest or the trees? British Journal of Special Education,

41(1), 59-81. doi:10.1111/1467-8578.12049

Takala, Marjatta., Silfver, Eva., Yvonne, Karlsson., & Saarinen, Minna. (2020). Supporting Pupils in Finnish and Swedish Schools – Teachers´ Views.

Scandinavian Journal of Educational Research, 64(3), 313-332, DOI:

10.1080/00313831.2018.1541820

Timperley, Helen. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.

Tissot, Catherine. (2013). The role of SENCos as leaders. British Journal of Special

Education, 40 (1), 33-40. doi:10.1111/1467-8578.12014

Von Bertalanffy, Ludwig. (1968). General System, Theory, Development, Applications. New York: George Braziller.

Von Bertalanffy, Ludwig. (1969). General System Theory. New York: George Braziller. Von Ahlefeld Nisser, Désirée. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag: skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic

Studies in Education, (4), 246-264. Retrieved from

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsswe&AN=edsswe.oa i.DiVA.org.du.14197&lang=sv&site=eds-live

Östlund, Daniel. (2018). Tre texter om specialpedagogik och lärande. Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad. Kristianstad: Kristianstad University Press. Retrieved from

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17892</div>

Öqvist, Oscar. (2013). Den Seende läraren. Systemteori för skolbruk. Vänersborg: Cela Grafiska.

Öqvist, Oscar. (2020). Systemteori i praktiken. Konsten att lösa problem och nå

Bilaga 1

Lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap 2020-02-20

Brev till rektorer och specialpedagoger

Mitt namn är Anna Hult Nilsson och jag blev klar med min specialpedagogutbildning våren 2018. Jag studerar vidare och nu skriver jag min mastersuppsats inom huvudområdet specialpedagogik. Uppsatsen består av ett självständigt arbete om 15 hp och avsikten är att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Jag kommer att intervjua en rektor och en specialpedagog som arbetar i samma organisation på fyra olika skolor. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens kunskap och kompetens inom skolutveckling kommer till användning i skolans verksamhet. Studien syftar även på att belysa vad som är betydelsefullt för att lyckas med skolutveckling i skolans organisation. Intervjuerna beräknas ta ungefär 45 minuter. Respondenterna i studien kommer också att få ge sitt skriftliga samtycke till deltagandet i studien. Bifogar även dokumentet Samtycke till medverkan i studentprojekt. Respondenternas berättelser kommer att behandlas konfidentiellt och följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer God forskningssed (2011). De forskningsetiska principerna finns i följande länk: www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf . Vilket innebär att respondenterna deltar frivilligt och kan när som helst avbryta sin medverkan. Samt att samtliga respondenter och verksamheter avidentifieras och informationen som samlas in kommer bara att användas i denna studie. Respondenternas berättelser kommer att spelas in via en ljudupptagning för att kunna transkriberas. De transkriberade materialet kommer att avidentifieras och raderas när examinationen för studien är genomförd. När studien blivit godkänd publiceras den i Malmö universitets databas MUEP: http://dspace.mah.se/handle/2043/599.

Tack för din medverkan! Handledare: Lisa Hellström Anna Hult Nilsson