I skrivande stund var det bara ca sex månader sedan garantilagen infördes, därför kan det vara intressant att längre fram undersöka hur reformen fallit ut och om man då kan se resultat av elevers måluppfyllelse under lågstadiet. Det skulle också vara intressant att mer ingående undersöka och observera skolors förebyggande och inkluderande arbete med ledning, stimulans och extra anpassningar.
39
Referenser
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling. I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s.66-84). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Ahlberg, A. (2017). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.
Ball, S. J., Maguire, M. & Braun, A. (2012). How Schools Do Policy – Policy Enactments In Secondary Schools. London: Routledge.
Björck-Åkesson, E. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde med många dimensioner. I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (red.), Reflektioner kring
specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s.52-65). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bryman, A. (2017). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Coburn, C. (2005). Shaping teacher sensemaking: School Leaders and the Enactment of Reading Policy. Educational Policy, 19(3): 476-509. https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1177%2F0895904805276143
Cohen, D. K., & Loewenberg Ball, D. (1990). Relations Between Policy and Practice: A Commentary. Educational Evaluation and Policy Analysis, 12(3): 331-338.
https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.3102/01623737012003331
Dataskyddsförordningen. (2016). Hämtad 20191031 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016R0679&rid=1
European Agency for Special Needs and Inclusive Education. (2013). Inclusive Education in Europe: Putting Theory into practice. International Conference – 18 November 2013. Reflections from researchers. Odense, Danmark: European Agency for Special Needs and Inclusive Education.
European Agency for Special Needs and Inclusive Education. (2017). Inclusive Early Childhood Education. New Insights and Tools – Contributions from a European Study. Odense, Danmark: European Agency for Special Needs and Inclusive Education.
40
Haug, P. (2017). Understanding inclusive education: ideals and reality. Scandinavian Journal of Disability Research, 19(3), 206–217.
https://doi.org/10.1080/15017419.2016.1224778
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2019a). Byråkrati kan vara ett hinder för inkludering. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/byrakrati-kan-vara-ett-hinder-for-inkludering
Nilholm, C. (2019b). En inkluderande skola. Möjligheter, hinder och dilemman. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2007). Svensk specialpedagogik vid vägskäl eller vägs ände. I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s.52-65). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Prop. 2013/14:160. Tid för undervisning-lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314160/
Sandström, M., Klang, N., & Lindqvist, G. (2017). Bureaucracies in Schools – Approaches to Support Measures in Swedish Schools Seen in the Light of Skrtic’s Theories. Scandinavian Journal of Educational Research, 63:1, 89-104.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar – Kvalitetsgranskningsrapport. Kvalitetsgranskning. Diarienummer: 2015:2217
Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Fritzes.
41
Skolverket. (2019). Tillgänglig: https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och- organisera-skolan/extra-stod-till-elever/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga-insatser
Tanner, M., & Pérez Prieto, H. (2016). Förändrade dokumentationspraktiker – förändrade stödinsatser? Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 12, nr 2.
Bilaga 1
Informationsbrev
Hej!
Mitt namn är Åsa Snäll Vestin och jag studerar till specialpedagog vid Umeå Universitet. Denna termin ska jag skriva en uppsats och jag har valt att studera hur lärare och specialpedagoger arbetar kring den nya läsa-, skriva-, räkna-garantin. Mitt syfte med studien är att ta reda på hur lärare och specialpedagoger beskriver och upplever sina respektive uppdrag och roller i detta arbete.
Deltagandet i intervjun är frivilligt och om du väljer att delta kan du när som helst avbryta intervjun. Intervjun beräknas att ta ca 30 – 45 minuter. Intervjun kommer att dokumenteras genom inspelning och genom mina anteckningar. Inspelningen kommer därefter att transkriberas. Materialet kommer att behandlas konfidentiellt och inga personliga uppgifter, så som namn, skola eller kommun, kommer att finnas med i examensarbetet.
Tack för din tid!
Med vänliga hälsningar Åsa Snäll Vestin xxxx@xxx.se Tel: xxx-xxxxx
Bilaga 2
Intervjuguide
1. Berätta kort om din bakgrund som lärare/specialpedagog. Införandet av den nya lagen om tidiga insatser i F-klass och lågstadiet
2. Beskriv den information, det stöd och/eller fortbildning du fått om lagen? 3. Upplever du att du har fått tillräcklig information, tillräckligt stöd och/eller
fortbildning inför arbetet?
Organisationen kring extra anpassningar och särskilt stöd
4. Kan du beskriva hur skolans organisation kring extra anpassningar och särskilt stöd ser ut? Ex ansvarsfördelningen.
5. Vilka rutiner för stödinsatser finns det på skolan?
6. Vem ansvarar för att planera, genomföra och följa upp rutinerna? 7. Dokumenteras arbetet, i så fall hur?
8. Hur upptäcks elever som kan behöva extra anpassningar? Beskriv din roll. 9. När ni upptäckt att det finns elever som behöver extra anpassningar, hur går ni då
vidare? Finns det möjlighet till planering av insatser i samråd?
10. Inom organisationen kring extra anpassningar och särskilt stöd, finns det möjlighet till samråd med lärare och specialpedagog? Kan du beskriva hur det organiseras?
11. Hur sker uppföljning av gjorda insatser? Beskriv ditt arbete med uppföljning av extra anpassningar och särskilt stöd.
Läsa, skriva, räkna- garantin – nya rutiner?
12. Har organisationen på något sätt förändrats sedan garanti-lagen infördes? På vilket sätt och varför i så fall?
13. I den nya skrivningen står det att rätt stöd ska sättas in i tid. Vad är din upplevelse av skolans arbete med det?
Behov av vidareutveckling? Möjligheter och utmaningar
14. Utifrån dina erfarenheter upplever du att det finns områden som behöver
vidareutvecklas inom organisationen kring arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd?
15. Hur upplever du skolans förutsättningar för att uppfylla den nya lagen? Något du saknar? Något du önskar?