Det finns ett stort behov av att barnens röster får komma till tals inom forskning. Hur ser barnen på den inkluderande, likvärdiga praktiken som vuxna möblerar för? Och vad säger de barn som av peda-goger bedöms vara i behov av stöd?
Att fortsätta med samma frågor men utifrån en annan metod vore intressant. Deltagande observat-ioner där samspel och relatobservat-ioner studeras närmare i förhållande till undervisningens genomförande skulle vara givande. Likaså att utgå från föräldrars perspektiv kring undervisning och/eller doku-mentation, för att förstå hur specialpedagogiska frågor kan fortsätta att undersökas.
I intervjusvaren i denna studie framkom tankar kring förskollärarutbildningen och verkligheten i
arbe-28
tet som förskollärare. Dels lyftes svårigheten med att i yrkeslivet behålla den goda koppling utbild-ningen har till forskning, dels lyftes en upplevd problematik kring utbildutbild-ningens upplägg av förskollä-rarstudenternas uppgifter kontra verkligheten. Det är något vi gärna skulle fördjupa oss i.
Barnens röster är något som efterfrågas i forskning. Eftersom kvaliteten på relationerna mellan perso-nal och barn är så viktigt på flera nivåer, skulle det vara intressant att observera samspelet. En blandad metod där även intervjuer görs, skulle fördjupa bilden och kunskapen.
29
Referenser
Alasuutari, M., Markström, A. & Vallberg Roth, A. (2014). Assessment and documentation in early childhood education. New York: Routledge.
Aronsson, L. (2019). När förskolan möter neurovetenskap: kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2019. Stockholm.
Assarson, I. (2007). Talet om en skola för alla: pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt upp-drag. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007. Malmö.
Biesta, G. (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bjervås, L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i försko-lan: en diskursanalys. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2011. Göteborg.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna perspek-tiv - exemplet förskolan. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Eidevald, C. (2017). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man?. (Andra upplagan). Stockholm: Liber.
Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring: pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Diss.
Stockholm : Stockholms universitet, 2013. Stockholm.
Eriksson, A., Svensson, A. & Beach, D. (2018). Reformimplemantering i förskolepraktik [Elektronisk resurs] Ett exempel på hur förskollärarens ansvar har tolkats och omsatts av förskolechefer och ar-betslag. (4:2, 59–75). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13267
Foucault, M. (1991). Governmentality. I The Foucault effect: studies in governmentality : with two lectures by and an interview with Michel Foucault (s. 87–104). Chicago: Univ. of Chicago Press.
Foucault, M. (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. (4., översedda uppl.) Lund: Arkiv.
Förskolans pedagogiska uppdrag – Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar [Elektro-nisk resurs]. (2016). Skolinspektionen.
Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd [Elektronisk resurs]. (2017). Skolinspektionen.
Förskolans kvalitet och måluppfyllelse [Elektronisk resurs]. (2018). Skolinspektionen.
Heiskanen, N., Alasuutari, M. & Vehkakoski, T. (2018). Positioning children with special educational needs in early childhood education and care documents, British Journal of Sociology of Education, 39:6, 827–843, DOI: 10.1080/01425692.2018.1426443 Tillgänglig på Internet:
https://doi.org/10.1080/01425692.2018.1426443
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Jackson, P.W. (1990[1968]). Life in classrooms. New York: Teachers College Press.
30
Johansson, E.M. (2016). Det motsägelsefulla bedömningsuppdraget [Elektronisk resurs] : en etno-grafisk studie om bedömning i förskolekontext. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2016. Göte-borg.
Jonsson, A., Williams, P. & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisningsbegreppet och dess inne-börder uttryckta av förskolans lärare [Elektronisk resurs]. Forskning om undervisning och lärande.
(5:1, 90–109). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16593
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] uppla-gan). Lund: Studentlitteratur.
Laclau, E. & Mouffe, C. (2008). Hegemonin och den socialistiska strategin. Göteborg: Glänta.
Lutz, K. (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern: styrning & administrativa processer.
Diss. Lund : Lunds universitet, 2009. Malmö.
Markström, A. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik: en etnografisk studie. (1. uppl.) Diss.
Linköping : Linköpings universitet, 2005. Linköping.
Lindqvist, G. & Nilholm, C. (2013). Promoting inclusion? Inclusive and effective head teachers descriptions of their work. I: European Journal of Special Needs Education,2014, Vol. 29, No. 1, 74– 90
Nilholm, C. (2018). Från specialpedagogik till inkluderande praktik? I M. Nilsson Sjöberg. (Red.) (2018). Pedagogik som vetenskap: en inbjudan. (Första upplagan). Malmö: Gleerups.
Nilholm, C. (2020). Perspektiv på specialpedagogik. (Upplaga 3). Lund: Studentlitteratur.
Nordin-Hultman, E. (2005). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. (1. uppl.) Diss. Stock-holm : Univ. StockStock-holm.
Palla, L. (2020). Konstitutionen av den speciella pedagogiken i en barncentrerad förskola för alla [Elektronisk resurs] Att analysera ett politiskt styrinstrument med diskursteoretisk ram. Studier i Pædagogisk Filosofi. (7:2, 36–57). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-17426
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet [Elektronisk resurs] om olikheter inom förskolan som diskur-siv praktik. Diss. Malmö : Lunds universitet, 2011. Malmö.
Palla, L. (2013). Konstruktioner av det behövande barnet [Elektronisk resurs] Om "vad", "vem" och intersubjektivitet i en specialpedagogisk förskolekontext. Relationell specialpedagogik. (163–177).
Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-9829
Palla, L. & Vallberg Roth, A. (2020). Inclusive ideals and special educational tools in and out of tact [Elektronisk resurs] didactical voices on teaching in language and communication in Swedish early childhood education. International Journal of Early Years Education. (1–17). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-17391
Pedagogiskt program för förskolan. (1987). Stockholm: Kundtjänst, Allmänna förl. [distributör].
Persson, S. & Tallberg Broman, I. (2019). Hög sjukfrånvaro och ökad psykisk ohälsa [Elektronisk re-surs] om dilemman i förskollärares uppdrag. Malmö: Malmö stad.
31
Pihlgren, A.S. (2017). Undervisning i förskolan: att skapa lärande undervisningsmiljöer. (Första utgå-van). Stockholm: Natur & Kultur.
Prop. 1984/85:209. Förskola för alla barn. Från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku-ment/proposition/om-forskola-for-alla-barn_G803209
Prop. 1995/96:206. Vissa skolfrågor m.m. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku-ment/proposition/vissa-skolfragor-mm_GJ03206
Sandberg A., Lillvist A., Eriksson L., Björck-Åkesson E. & Granlund M. (2010). ”Special Support” in preschool in Sweden: Preschool staff´s definition of the construct. International Journal of Disability, Development and Education, 57: 1, 43–57. DOI: 10.1080/10349120903537830
SFS 2010:800. Skollagen (2010). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sheridan, S. & Williams, P. (Red.) (2018). Undervisning i förskolan [Elektronisk resurs] en kunskaps-översikt. Stockholm: Skolverket.
Sjöman, M. (2018). Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient [Elektronisk resurs]
The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engagement among children with and without need of special support. Diss. (sammanfattning) Jönköping : Högskolan i Jönköping, 2018. Jönköping.
Skolans arbete med extra anpassningar [Elektronisk resurs]. (2016).
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.
Sverige. Skolverket. (2005). Kvalitet i förskolan: allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skol-verket.
Sverige. Skolverket. (2008). Tio år efter förskolereformen: nationell utvärdering av förskolan. Stock-holm: Skolverket.
Sverige. Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skol-verket.
Sverige. Skolverket. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stock-holm: Skolverket.
Sverige. Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Lpfö18. Skolverket: Stockholm.
Sverige. Skolverket. (2020). Beskrivande statistik dnr. 2020:320.
UNICEF Sverige. (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. https://uni-cef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen
32
Vallberg Roth, A. (2020). What may characterise teaching in preschool? [Elektronisk resurs] The written descriptions of Swedish preschool teachers and managers in 2016. Scandinavian Journal of Educational Research. (64:1, 1–21). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-3272
Vallberg Roth, A. & Tallberg Broman, I. (2018). (O)Takt mellan styrdokument i förskolan och dess förutsättningar [Elektronisk resurs]. Malmö universitet.
Vetenskapsrådet (2015). En likvärdig förskola för alla barn: innebörder och indikatorer. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Williams, P. & Sheridan, S. (2019). Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvali-tet. Barn, 36. (3–4), 127–146. https://www.ntnu.no/ojs/index.php/BARN/issue/view/294
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitte-ratur.
Åsén, G. & Vallberg Roth, A. (2012). Utvärdering i förskolan: en forskningsöversikt. Stockholm: Ve-tenskapsrådet.
Bilaga 1
Missivbrev
Sökes: förskollärare att intervjua till examensarbete Umeå 20 oktober 2020
Hej!
Vi är två blivande specialpedagoger som heter Anna Cunosson och Jenny Lindberg. Vi läser sista ter-minen vid Umeå universitet och ska nu göra vårt examensarbete. Vi vill, utifrån den senaste revide-ringen av läroplanen för förskolan, öka kunskapen om undervisning och målstyrda processer i försko-lan. Särskilt fokus kommer att riktas mot dokumentation och dess användning. Vi skulle bli mycket tacksamma om du som förskollärare vill bidra med dina tankar.
Förutsättningar för intervjun:
- En av oss intervjuar dig vid ett tillfälle, det kommer att ta ungefär en timme.
- Du väljer om intervjun sker vid en fysisk träff eller genom ett Zoom-möte (vi ansvarar för att skicka en länk med tydliga instruktioner).
- Vi vill sätta i gång så snart som möjligt och är flexibla i att hitta en tid som passar dig.
I examensarbetet kommer allt resultat att vara avidentifierat, inga personer eller platser kommer att kunna identifieras. Ditt deltagande är frivilligt och när som helst under arbetets gång har du rätt att avbryta deltagandet eller välja att inte svara på en fråga. Intervjuerna kommer att utgå från en inter-vjuguide med frågor och som minneshjälp önskar vi att göra en ljudinspelning. Efter intervjun tran-skriberas den för att användas som underlag i vårt examensarbete. Ljudinspelningen och transkribe-ringen kommer att förvaras oåtkomligt för andra och kommer enbart att användas i examensarbetet.
Inspelning och transkribering förstörs när vi fått godkänt på kursen. Vi kommer att presentera arbetet i samband med examinationen och sedan finns det tillgängligt på DiVA http://umu.diva-portal.org/
Umeå universitet är personuppgiftsansvarig. Information om hur personuppgifter hanteras finns här:
www.umu.se/gdpr
Vi vill starta arbetet med intervjuerna så snart som möjligt.
Vill du delta, hör av dig senast: fredag 23 oktober.
Hör gärna av dig med frågor om du vill ha mer information.
Vi hoppas på att få intervjua dig!
Anna Cunosson e-postadress 070-XXXXXXX Jenny Lindberg e-postadress 070-XXXXXXX
Handledare: Mikaela Nyroos, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Bilaga 2
Frågeguide
Vi är nyfikna på era tankar och det finns inga rätta eller felaktiga svar. Vi kommer att läsa frågorna och lämna stort utrymme till dig att svara. Fråga om något är oklart.
Undervisning
Vi har som förskollärare ett extra ansvar som blev tydligare i nya läroplanen för förskolan. Här kom-mer några frågor kring undervisning.
1. Kan du berätta hur du ser på undervisning?
- När undervisar ni i er förskola? Ge exempel. Varför är det undervisning?
- När undervisar ni inte? Ge exempel.
- I förskolan möter vi barn som på olika vis signalerar ett motstånd, t ex drar sig undan, inte vill vara med, svårt med impulskontroll, hur anpassar du undervisningen så alla barn inkluderas? Vilka hin-der/möjligheter finns?
2. Hur upplever du att ditt ansvar för ledning i undervisningen och de målstyrda processerna funge-rar?
- Har ni olika roller? Beskriv varför/varför inte?
- Hur tror du det påverkar det verksamheten?
- Finns möjlighet till dialog mellan olika professioner (ex förskollärare, barnskötare, rektor, specialpe-dagog)? Hur då? Varför inte?
3. Finns det någon aspekt du tycker behöver ändras när det gäller undervisning som möter allas olik-het?
- Vad är det som är bra respektive mindre bra när det gäller undervisning som möter allas olikhet?
Dokumentation
Kravet kring dokumentation i förskolan har ökat. Forskning har visat att det finns många olika typer.
Vi är nyfikna på ert arbete med dokumentation.
4. Berätta hur ni arbetar med dokumentation i er verksamhet. Ex pedagogisk dokumentation, scre-eningtester (ex Tras, Mio), BRUK (självskattning i kvalitetsarbete), kartläggningsmaterial ex.Levla, Förskolekompassen, pedagogisk bedömning inför beslut.
- Varför används just de dokumenten i er verksamhet? Vad har valts bort? Vem har bestämt?
- Vem gör det, när görs det och hur och varför?
- Hur är dokumenten kopplade till läroplanen?
- Används samma dokument till alla barn? (ex, görs vissa tester bara på vissa barn?)
- Finns det allmänna eller särskilda dokumentationer? (Ta bort? Pedagogisk bedömning. Särskilt stöd i förskolan).
- Finns det några dokumentationer med specialpedagogisk karaktär?
- Vilka görs delaktiga i arbetet med de olika typerna av dokumentationer?
(t ex barn, förskollärare, barnskötare, andra, specialpedagog, rektor, vårdnadshavare och dokumentat-ioner för det enskilda barnet/gruppen/kollegial utveckling/kvalitet.)
- På vilket sätt använder ni er av den informationen ni får fram genom dessa dokument? Hur används de sedan i verksamheten?
5. Finns det någon aspekt du tycker behöver ändras när det gäller dokumentation?
- Vad är det som är bra respektive mindre bra när det gäller dokumentation?