10. SLUTSATSER OCH BEDÖMNINGAR FÖR FORTSATT
10.4. Fortsatt planering utifrån genomförda analyser
Formella planeringsprocesser, såväl ekonomiska som fysiska gällande statlig infrastruktur, ska föregås av en förberedande trafikslagsövergripande studie enligt fyrstegsprincipen. Trafikverket har utvecklat åtgärdsvalsstudiemetodiken för denna typ av studie.
Åtgärdsvalsstudier (ÅVS) genomförs i tidiga planeringsskeden. Nästa steg i den fysiska planeringen är den formella planläggningsprocessen genom väg- respektive järnvägsplan. Se bilaga 3.
Sammantaget har arbetet utifrån frågeställningarna i detta uppdrag mycket översiktligt berört några av de utredningsdelar som ingår i en ÅVS process. I en ÅVS görs val av åtgärd på en mer genomarbetad grund och med en mer specificering av åtgärderna, vilket också påverkar kostnadsbedömningen. Processen har i allt väsentligt varit intern inom
Trafikverket. Något fördjupat samråd har inte skett och inte med alla berörda aktörer, dvs. ingen extern delaktighet i att generera åtgärderna.
De specifika åtgärderna som analyserats har i sin tur olika planeringsmognad, några har identifierats i tidigare arbeten. För ingen av åtgärderna har den formella fysiska plan-läggningsprocessen genomförts.
Den strategiska och ekonomiska planeringen utgörs av inriktnings- och åtgärdsplaneringen som resulterar i beslut om nationell plan och regionala planer.
För åtgärder som inte finns med i gällande Nationell plan eller Länsplan 2014-2025 saknas finansiering i dagsläget. Några åtgärder återfinns i förslag till Nationell plan för 2018-2029. Finansieringslösningar och ansvar behöver tydliggöras i en eventuell fortsatt planering. Analyserade åtgärder inom ramen för detta uppdrag utgår ifrån kapacitetssituation och möjligheten att bidra till en kollektivtrafikandel på 60 %.
10.4.1. Planeringsläge för åtgärder i stråket Stockholm-Arlanda-Uppsala
De kapacitetsåtgärder som identifierats på systemnivå för en regional och nationell utveckling har också bäring på att utveckla utbudet till flygplatsen. Flera av åtgärderna har tidigare identifierats i Åtgärdsvalsstudier eller motsvarande (bl. a ÅVS E4 Häggvik – Arlanda (Uppsalavägen) och ÅVS ABC- stråket).De åtgärder som identifierats är i ett tidigt skede. Utformning, genomförbarhet och
kostnader behöver analyseras vidare och även kompletteras med exempelvis fördjupning av samhällsekonomiska analyser, åtgärdernas effekter samt systempåverkan. Merparten av åtgärderna förutsätter en fysisk planläggning i form av väg- eller järnvägsplan. I en fortsatt planering blir också koordineringen av åtgärderna viktig för ett effektivt genomförande med begränsad trafikpåverkan. Koordineringen kan påverka både när ett genomförande kan vara mest lämpligt men kan också påverka tiden för att påbörja ett genomförande.
Åtgärder på Arlandabanan behöver hanteras särskilt med avseende på finansiering, ägande och Arlandabanans avtal (APA).
Givet en fortsatt utredning bedöms merparten av identifierade systemåtgärder kunna nå en planeringsmognad motsvarande ett underlag som krävs för att vara föremål för prioritering i kommande inriktnings och åtgärdsplanering för nästkommande planeringsomgång 2022-2033.
10.4.2. Planeringsläge för åtgärder avseende arbetsplatsutveckling
En utveckling av arbetsplatser i Övriga flygplatsstaden har till stora delar ingen direkt koppling till flygplatsens funktion. Flygplatsen har idag en högre tillgänglighet till andra arbetsplatsområden i Stockholmsregionen exempelvis centrala Stockholm med bättre kollektivtrafiklägen än till Övriga flygplatsstaden.
Utvecklingen genererar ett resande som på sikt får konsekvenser för trafiksystemet med en koncentration till norra Stockholmsregionen, effekter som behöver hanteras utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv.
Med hänsyn till bedömningen att Övriga flygplatsstaden har andra förutsättningar, som även påverkar trafiksystemet på annat sätt än flygplatsens resande, skulle en utveckling av arbetsplatser kunna analyseras samlat. Utifrån planeringsmognad av de åtgärder som identifierats i genomförda analyser skulle ett möjligt nästa steg vara att initiera en Åtgärdsvalsstudie. Identifierade åtgärder i detta uppdrag har analyserats oavsett finansieringsansvar. Detta behöver också förtydligas i ett kommande planeringsskede.
10.4.3. Planeringsläge för centralt respektive nordligt terminalläge
För ett centralt terminalläge förutsätts de järnvägs- och vägåtgärder i omgivande
trafiksystem som analyserats i kapitel 6. Därutöver har alternativa väganslutningar och en järnvägsanslutning analyserats för att skapa tillgänglighet till ett alternativt nordligt läge. Dessa åtgärder har identifierats inom ramen för detta uppdrag och har en låg planerings-mognad. Åtgärderna skulle i ett nästa steg kunna fördjupas i en Åtgärdsvalsstudie. Tidsperspektivet för fortsatt planering är avhängigt Swedavias planering. Ansvaret för finansieringen av åtgärder i anslutning till en flygplats är inte definierat.
10.4.4. Fortsatt utredning av steg 1 och 2 åtgärder
Åtgärder för att påverka efterfrågan och attraktiviteten i kollektivtrafiken spänner över ett bredare område än Trafikverkets ansvar, både avseende planering och finansiering. Fortsatt analys av möjligheterna med och utveckling av denna typ av åtgärder behöver göras
gemensamt mellan berörda aktörer.
Utformningen av effektiva och långsiktiga styrmedel är ett exempel på frågor som kan utredas vidare i samverkan med berörda aktörer.
Ett annat exempel på en steg-2 åtgärd är att trafikera med längre tåg. Genom att trafikera med längre tåg kan sittplatskapaciteten utökas. Det är järnvägsföretagen som avgör behovet av längre tåg och om nyttan motsvarar den ökade kostnaden för detta. På den numera avreglerade järnvägsmarknaden försöker aktörerna optimera sin verksamhet genom att anpassa tåglängd och sittplatskapacitet efter det faktiska behov som finns på respektive sträcka och tid på dygnet. Det skulle kunna leda till att kommersiell tågtrafik utgörs av fler men kortare tåg, så som exempelvis varit fallet på sträckan Stockholm – Göteborg sedan några år. Spår- och plattformslängder kan i vissa fall också begränsa möjligheterna till att trafikera med längre tåg. Frågan om mer kapacitetsstarka tåg är av betydelse för utvecklat utbud och skulle behöva belysas med berörda aktörer.