10. SLUTSATSER OCH BEDÖMNINGAR FÖR FORTSATT
10.1. Kapacitetsbrister och åtgärdsalternativ för en utveckling av Arlanda flygplats och
Kapacitetsbrister kommer uppstå i väg- och järnvägssystemet i ett 2040-perspektiv med en utvecklad trafik i stråket Stockholm - Arlanda – Uppsala. Detta är en kombinerad följd av en förväntad regionutveckling med ett ökat bostadsbyggande och den prognostiserade
utvecklingen av Arlanda flygplats och Flygplatsstaden.
10.1.1. Utveckling av vägsystemet
Förbifart Stockholm kommer avlasta det inre vägsystemet i Stockholmsregionen men samtidigt ökar belastningen på de yttre infartslederna enligt Trafikverkets basprognos 2040. En förstärkning på E4 sträckan Glädjen-Arlanda ingår i gällande nationell plan 2014-2025 (och i förslag till Nationell plan 2018-2029). För sträckan Häggvik-Glädjen finns
identifierade behov av etappvisa förstärkningar.
Utifrån en utveckling enligt Swedavias prognos för flygresande och arbetsplatser i ett 2040 perspektiv har ytterligare brister i vägsystemet identifierats. Då skillnaden mellan
Trafikverkets basprognos och Swedavias prognos framförallt utgörs av antaganden gällande arbetsplatser görs bedömningen att det är brister och åtgärder som genereras av
arbetsplatser särskilt gällande Övriga flygplatsstaden. Åtgärder har identifierats på nationella, regionala och enskilda vägar.
Åtgärderna är identifierade utifrån dagens kollektivtrafikandel i enlighet med basprognosen. Om en kollektivtrafikandel om 60 % för persontransporter till och från Arlanda uppnås så innebär det en minskad belastning på vägtrafiknätet. I detta fall skulle ett antal av ovan
Kapacitetsförstärkande åtgärder i vägsystemet utifrån brister Basprognos 2040:
E4 tpl Häggvik – tpl Rotebro E4 tpl Rotebro – tpl Glädjen
E4 tpl Glädjen – tpl Arlanda (Åtgärd i gällande nationell plan 2014-2025)
Kapacitetsförstärkande åtgärder i vägsystemet utifrån brister Swedavia 2040:
E4.65, mellan trafikplats Arlanda och Arlanda flygplats, Utbyggnad till 3+3 körfält. Tpl Måby, komplettering av befintlig tpl med sydgående ramper.
E4 Tpl Knivsta- tpl Måby. Utbyggd till 3+3 körfält
Därutöver har ett antal mindre trimningsåtgärder identifierats vid: Tpl Nybygget, E4 tpl Arlanda- tpl Märsta, Väg 905 Måbyleden.
listade åtgärder därför kunna utgå. En översiktlig bedömning ger vid handen att följande åtgärder kan utgå i perspektivet Swedavia 2040: E4.65, breddning till 3+3 körfält, E4 tpl Knivsta- tpl Måby. Utbyggd till 3+3 körfält, samt några av de mindre trimningsåtgärderna.
10.1.2. Utveckling av järnvägssystemet
Järnvägssystemet har idag brister för att möjliggöra en trafikutveckling och ett utbud för tågresor för såväl resandet i stråket Stockholm – Arlanda – Uppsala som flygresenärer och anställda till och från Arlanda.
De åtgärder som ligger i förslag till Nationell plan 2018-2029 innebär en förstärkning av järnvägssystemet med kortare restider genom exempelvis Ostlänken. En utbyggnad till fyra spår på sträckan Uppsala – länsgränsen Uppsala/Stockholm möjliggör ett utökat
trafikutbud mellan Stockholm och Uppsala, kortare restider samt nya pendeltågsstationer i Alsike och Bergsbrunna. En ombyggnad av Märsta bangård innebär bl. a förbättringar av säkerheten och tillgängligheten samt en förstärkning av kapaciteten.
Även med genomförda åtgärder enligt planförslaget bedöms brister på Ostkustbanan mellan Stockholm och Uppsala kvarstå. Utifrån dessa brister har förslag på åtgärder identifierats i ett systemperspektiv för att möjliggöra ett utökat tågutbud. Det är investeringsåtgärder som innebär en förstärkning av järnvägssystemet mellan Stockholm – Arlanda – Uppsala, åtgärder som får effekter för både den långväga och regionala tågtrafiken inom Mälardalsregionen samt bidrar till att skapa ett utbud för att möjliggöra en ökning av kollektivtrafikandelen för resande till flygplatsen. Åtgärderna har bedömts möjliga inom ramen för avtalet Arlandabanan (APA).
Det som bedöms ha störst betydelse för resandet till Arlanda flygplats som funktion (flygresenärer och anställda) är åtgärder för utveckling av pendeltåg och flygpendeln. En utbudsökning kan göras genom förlängda flygpendeltåg och mindre anpassningar av befintlig infrastruktur. Därutöver skulle ytterligare kapacitetsförstärkning av
flygpendeltågen till åttavagnståg innebära ett utökat utbud. Detta kräver däremot investeringsåtgärder som bedöms svåra att genomföra.
En utveckling av pendeltågstrafiken från dagens 30-minuterstrafik till 15-minuterstrafik bedöms ge en betydande påverkan på efterfrågan och bäst svara mot ett utökat
arbetsresande, både med avseende på frekvens och sittplatsutbud. En utveckling av pendeltågstrafiken kräver bl.a. en komplex investeringsåtgärd i Skavstaby och en utökad trafikering måste också prövas gentemot Arlandabanas avtal (APA), för att säkerställa om en sådan utökning är möjlig. Utifrån den tolkning som gjorts hittills kan detta innebära att en otillbörlig konkurrenssituation gentemot A-Train uppstår.
Sammantaget har följande kapacitetsförstärkningar i form av investeringar, utöver åtgärder i planförslaget, analyserats. Åtgärder som bedöms ha betydelse för en förstärkning av järnvägssystemet mellan Stockholm-Arlanda/Märsta – Uppsala och för utökad tågandel till flygplatsen.
10.1.3. Avtalet Arlandabanan (APA) påverkar förutsättningarna för
åtgärdsalternativen
Avtalets rättigheter och skyldigheter påverkar vilka åtgärder som kan vara möjliga att planera vidare för. Att fritt utveckla fler avgångar med kapacitetsstarka pendeltåg eller att utnyttja ledig sittplatskapacitet i vissa regionaltåg, som inte tillåter resenärer mellan
Stockholm C och Arlanda C, bedöms leda till en otillbörlig konkurrenssituation med Arlanda Express.
De investeringar i järnvägssystemet som föranleds av en utvecklad regionaltågstrafik möjliggör en förbättrad tillgänglighet från Mälardalen och östra Mellansverige till Arlanda. Med hänsyn till avtalet (APA) ger de inte ett förstärkt utbud till Arlanda i relationer där resandemängderna är som störst. Utan kan istället innebära ett ökat kapacitetsutnyttjande som i sin tur innebär behov av ytterligare investeringar
Den generellt höga taxan på samtliga tåg till Arlanda hämmar resandet med tåg då prisbilden påverkar färdmedelsvalet och minskar tågets attraktivitet. Denna risk kvarstår även om infrastruktur och tågutbud utökas enligt framtagna alternativ ovan, d.v.s. om den teoretiska sittplatskapaciteten som kan tillskapas verkligen utnyttjas.
Om A-Train kan sänka sin taxa på Arlanda Express och även utöka sittplatskapaciteten på sina avgångar genom längre tåg utan att avtalet (APA) står som hinder skulle det kunna vara en möjlighet att öka kollektivtrafikens attraktivitet. De skyldigheter som avtalet innebär gällande trafikering av Arlanda Express bidrar samtidigt till att tillhandahålla ett attraktivt trafikutbud i lågtrafiktid, då det finns krav om ett visst utbud.
Kapacitetsförstärkande åtgärder i järnvägssystemet utifrån identifierade brister och analyserade utredningsalternativ:
Arlandabanan, byte signalställverk
Arlanda C, kapacitetshöjande åtgärder, 2 alternativa lösningar Skavstaby, kapacitetshöjande åtgärder
Uppsala C – ökad kapacitet
Flygpendeltåg med ökad sittplatskapacitet, anpassning plattformar Stockholm C, mindre trimningsåtgärd
Märsta, bangårdsombyggnad (Åtgärd i förslag till nationell plan 2018-2029)
Ostkustbanan, fyrspår (Uppsala – länsgränsen Uppsala/Stockholm) (Åtgärd i förslag till nationell plan 2018-2029)