Fortsatt undersökning av intresse

Jag anser att min studie skulle ha vunnit på att ha en större undersökningsgrupp. Antalet omdömen påverkar gränsvärdet för signifikans. Ett större antal hade gett ett bättre underlag och möjligen en bättre bild av vilka kvalitetsaspekter som korrelerar med resultat på nationella prov vilket skulle kunna vara ett viktigt resultat för vad som ger effekt i bedömning.

En möjlig fortsättning av denna studie skulle vara att göra en mer omfattande undersökning kring hur lärare arbetar med bedömning kopplat till det långa tidsspannet (Dysthe, 2008). Det skulle vara särskilt intressant om det politiska förslaget går igenom där läraren förväntas framföra omdömen muntligt vid de återkommande utvecklingssamtalen. Hur planerar och säkerställer lärare till exempel i årskurs 4 sin undervisning och sitt bedömningsarbete utifrån att eleverna i slutet av årskurs 6 ska ha kommit så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar? Den enskilde eleven och elevens vårdnadshavare förlitar sig mer eller mindre blint på att lärarens undervisning ger eleven de kunskaper som han eller hon behöver för att nå högsta betyg. Med vilka insatser och utifrån vilka bevekelsegrunder utformar rektorn sitt pedagogiska ledarskap för att utveckla lärares bedömningsarbete? Rektorsrollen är och förblir garanten för elevens rätt till en god undervisning. ..

48

Referenslista

Andersson, Håkan (2010). Skriftliga omdömen - klara besked? (Written judgements – clear information?) Pedagogiska rapporter, Nr 81. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen.

Black, Paul & Wiliam, Dylan (1998). Assessment and classroom learning. In Assessment

in Education: Principles, Policy & Practice. Vol. 5, Issue 1, s. 7-74.

Black, Paul & Wiliam, Dylan (2001). Inside the Black Box. Raising standards through classroom assessment. Phi Delta Kappan Vol. 80 (2). s. 139-148.

Borg, Elisabet & Westerlund, Joakim (2006). Statistik för beteendevetare. Andra upplagan. Liber.

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder (1 uppl ed.). Malmö: Liber ekonomi.

Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Dysthe, Olga (2008). Klasseromsvurdering og laering. Bedre skole, Vol. 4. s. 16-23. Egidius, Henry (2006). Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning. Lund:

Studentlitteratur.

Grosin, Lennart (2003). Forskning om framgångsrika skolor som grund för

skolutveckling. I G. Berg & H-Å. Scherp (red.), Skolutvecklingens många ansikten (pp137-177). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Hartberg, Egil Weider, Dobson, Stephen & Gran, Lillian (2012). Feedback i skolen. Gyldendal Norsk Forlag AS.

Hattie, John (2009). Visible Learning: A Synthesis of over 800 meta-analyses relating to

achievment. London: Routledge.

Hirsh, Åsa (2011). A tool for learning? An analysis of targets and strategies in Swedish Individual Educations Plans. Nordic Studies in Education nr 01/2011 (Vol. 31), pp.14- 30, Oslo: Universitetsforlaget.

Hirsh, Åsa (2012). IUP- verktyg för lärande? Utveckling genom IUP? Forskning om

undervisning och lärande, Nr 9 . Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet.

Höög, Jonas (2011). Vad är en framgångsrik skola? I J. Höög & O. Johansson (red.),

Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor, s. 25-51. Lund:

Studentlitteratur.

Höög, Jonas & Johansson, Olof (red.) (2011). Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar

för framgångsrika skolor. Lund: Studentlitteratur.

Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.

Marton, Ference & Booth, Shirley (1997). Om lärande. Lund: Studentlitteratur May, Tim (1997) Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur. Myndighet för skolutveckling (2004). Individuell planering och dokumentation i

grundskolan. Dnr: 2003:25

Myndighet för skolutveckling (2007). Slutrapport 2007-02-01. Dnr:2005:250, 2006:180 SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

49

Skolverket (2007). Provbetyg - Slutbetyg- Likvärdig bedömning? En statistisk analys av

sambanden mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan 1998-2006. Stockholm:

Skolverket.

Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om

betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2010). Skriftliga omdömen i grundskolans individuella utvecklingsplaner. En

uppföljning och utvärdering av skolornas arbete ett år efter reformen. Rapport 340,

2010.

Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp problem och

möjligheter. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2012). Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella

utvecklingsplanen. Stockholm: Skolverket.

Stobart, Gordon (2008). Testing Times. Te uses and abuses of assessment. London: Routledge.

Strandberg, Leif (2008). Bland mentorer, IUP och utvecklingszoner. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.

Säljö, Roger (2005). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.

Säljö, Roger (2011). Kontext och mänskligt samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & Demokrati 2011. (Vol. 20) nr. 3, s. 67-82.

Tidström, Annika & Nyberg, Rainer (2012). Beskriv material och metoder. I R. Nybergs & A. Tidström (red.), Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar s.115-138. Lund: Studentlitteratur.

Vygotskij, Lev (2001 [1934]). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. Webreferenser

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2010-06-06 från

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf

Skolinspektionen (2012). Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska

verksamheten. Rapport 2012:1. Hämtad 2012-08-25 från

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/rektor2/samf-rektors- ledarskap-2012.pdf

Skolverket (2012). SALSA. Hämtad 2012-11-02 från http://www.skolverket.se/statisstik- och-analys/statistik/2.5714/vad-ar-salsa-1.163747

Skolverket (2012). SIRIS. Hämtad 2012-11-02 från http://siris.skolverket.se/apex/f?p=Siris:1:0

SVT Nyheter. Rapport (30 april 2012). Regeringen ser över kraven på dokumentation i

skolan. Hämtad 2012-08-25 från

http://www.svt.se/2.22620/1.2789107/regeringen_ser_over_kraven_pa_dokumentation _i_skolan

50

Utbildningsdepartementet (2008). Förordning (2008:754) om statsbidrag för åtgärder

som syftar till att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriv och räkna. Hämtad

2011-03-26 från http://62.95.69.15/cgi-

bin/thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst&%24%7BOOHTML%7D=sfst_dok&%24%7B SNHTML%7D=sfst_err&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BTRIPSHOW%7D=fo rmat%3DTHW&BET=2008%3A754%24

Utbildningsdepartementet (2008). Regeringsbeslut. Uppdrag till Statens skolverk att

revidera allmänna råd, m.m. (diarienummer U2008/4179/S). Hämtad 2011-03-26 från

http://www.esv.se/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=11999 Utbildningsdepartementet (2010). Ds 2010:15 Betyg från årskurs 6 i grundskolan.

Hämtad den 2012-06-06 från http://www.regeringen.se/sb/d/12488/a/145972 Utbildningsdepartementet (2012). Pressmeddelande. Thomas Persson ska utreda hur

lärarnas administration kan minska. Hämtad den 2013-01-01 från

http://www.regeringen.se/sb/d/15614/a/202220

Utbildningsdepartementet (2013). Tid för undervisning - lärares arbete med skriftliga

individuella utvecklingsplaner, Ds 2013:23. Hämtad 2013-05-05 från

http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/49/43/1a8d8aff.pdf

Utdanningsdirektoratet (2012). Vurdering for laering. Slik kan du dokumentere underveisvurdering. Hämtad 2013-05-05 från

http://www.udir.no/Vurdering-for-laring/Vurderingsverktoy/Slik-kan-du-dokumentere- underveisvurdering/

Wiliam, Dylan (2007). What does Research say the Benefits of Formative Assessment

Are? Hämtad 2012-08-24 från

http://www.nctm.org/uploadedFiles/Research_News_and_Advocacy/Research/Clips_a nd_Briefs/Research_brief_05_-_Formative_Assessment.pdf

Östros, Thomas (2003). Alla skolor ska vara bra skolor – regeringens kvalitetsprogram

för skolan. Hämtad 2010-06-06 från http://www.regeringen.se/sb/d/1342/a/4378

Tidningar

Skolvärlden.se (2012). Standardfraser för omdömen är bra. Hämtad 2012-08-24 från http://www.skolvarlden.se/print/17735

Skolvärlden.se (2012). Omöjligt att hinna skriva alla omdömen. Hämtad 2012-08-24 från http://www.skolvarlden.se/print/17735

Svensson, Maria (2012, 2 juli). Slarviga omdömen hjälper inte eleverna. Dagens Nyheter,

51

Bilaga 1

Dokumentstudie Stockholm 2012-11-01

Till rektorn

Jag heter Helena Carlsson och på min lediga tid studerar jag vid Malmö högskola. Under november 2012 genomför jag en studie om skriftliga omdömen för min D-uppsats inom Magisterkurs i Utbildningsvetenskap. Jag kommer i min studie att genomföra en dokumentanalys av några lärares skriftliga individuella utvecklingsplaner på några utvalda skolor. Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om hur lärare skriver omdömen och hur den framåtsyftande återkopplingen ser ut i skrift för den enskilda eleven, kopplat till elevens resultat på nationella prov.

Jag har en mångårig bakgrund som områdeschef och rektor i grundskola och har ett genuint intresse för skolutveckling till gagn för eleverna. Idag är jag anställd som expert på Skolverket. I studien skulle jag med fördel ha kunnat använda mig av intervjumetoden men jag har valt bort denna metod utifrån den eventuella inverkan som min yrkesroll skulle kunna utgöra. Istället har jag valt att söka empiri i allmänna handlingar. I kommunala skolor gäller offentlighetsprincipen som innebär att alla har rätt att ta del av offentliga uppgifter i allmänna handlingar. Lärarens dokumentation av elevens kunskaper och provresultat är i normalfallet allmänna handlingar och därmed inte privata. Vid utlämning behöver det ibland göras en sekretessprövning.

Din skola är utvald att ingå i dokumentstudien och är av stort värde för mig, för min studie ”Skriftliga omdömen - genväg eller senväg till goda resultat?”, men naturligtvis också i min yrkesroll. För att genomföra dokumentanalysen behöver jag verkliga exempel på upprättade IUP- dokumentation dvs. framåtsyftande åtgärder för utveckling med tillhörande skriftliga omdömen. Jag har begränsat mitt urval till att endast omfatta omdömen i ämnet svenska eller svenska som andraspråk. Jag ber dig om att välja omdömen från de fem översta eleverna på klasslistan per önskad årskurs, årskurs 3 och 6, för vårterminen 2012. Jag önskar tillika få veta dessa elevers resultat på de nationella proven vårterminen 2012. Ni får gärna avidentifierar dokumenten då jag inte har något intresse av eleverna som individer. Däremot är det viktigt att det finns en bibehållen koppling till vilka resultat respektive elev hade på ämnesproven i svenska eller svenska som andra språk.

I bifogade två svarskuvert ber jag er senast den 26 november skicka

 kopia på den skriftliga individuella utvecklingsplanen, som omfattar dels omdömen i ämnet svenska eller svenska som andra språk och dels de sammanfattande insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt nå så långt som möjligt inom ramen för läroplanen (kan i planen innebära skrivningar från andra ämnen än svenska/svenska som andraspråk) från vårterminen 2012, för de fem översta eleverna på klasslistan per klass i årskurs 6,

 uppgift om de utvalda elevernas delprovresultat på ämnesproven vt 2012 i åk 3 respektive åk 6 i ämnet svenska eller svenska som andraspråk,

 de av dig, i egenskap av rektor, framtagna riktlinjer eller processbeskrivningar om IUP- dokumentation för din skolenhet om sådana direktiv finns, samt

 ange hur många år som läraren för respektive årskurs har arbetat på din skola samt ungefärlig uppskattning hur länge de har arbetat i läraryrket.

Jag kommer enbart att använda mig av din skolas IUP- dokumentation för analys och kommer inte att vare sig ange ditt, skolans, lärarens eller elevens namn i min kommande uppsats. All dokumentation kommer att förvaras i min privata ägo tills jag avslutat magisterkursen. Då förstörs underlagen.

Jag kommer att kontakta dig per telefon för samtal om min studie! Ett stort tack på förhand!

52