En fortsatt forskning inom detta område hade varit att göra en textanalys av pedagogiska kartläggningar. Detta för att se om de pedagogiska kartläggningarna ger oss mer information om hur de formuleras och vilka åtgärder som sätts in. Vi hade också kunnat undersöka hur uppföljningen av åtgärdsprogrammen fungerar och om de används som ett verktyg i vardagen för elever i behov av särskilt stöd. Det hade även varit av intresse att undersöka hur vårdnadshavare och elevers inflytande ser ut under upprättandet av åtgärdsprogram. Vi har i
41
denna undersökning förstått vikten av att alla aspekter av elevens lärande och miljö kommer fram för att på så sätt ge eleven bästa förutsättningar i sitt lärande. Eftersom vi såg att speciallärarens ansvar i åtgärdsprogrammen var så få i förhållande till de övriga yrkeskategorierna, hade det varit intressant att undersöka vidare för att på detta sätt kunna stärka speciallärarens yrkesroll.
42
Referenser
Ahlberg, A., red. (2009). Specialpedagogisk forskning - En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Andreasson, I. & Asplund-Carlsson M. (2013). Individual educational plans in Swedish schools - forming identity and governing function in pupils documentation, International Journal of Special Education, 28:3.
Andreasson, I. & Wolff U. (2015). Assessments and intervention for pupils with reading difficulties in Sweden - a text analysis of individual education plans, International Journal of Special Education, 30:1.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg studies in educational sciences 248.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Eriksson Barajas, K., Forsberg C., & Wengström, Y., (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap, Stockholm: Natur & Kultur.
Fejes, A., & Thornberg, R., red. (2014). Handbok i kvalitativ analys, Liber: Stockholm.
Forlin, C. (2001). Inclusion: identifying potential stressors for regular classteachers, Educational Research, 43:3, 235 – 245.
Giota, J., & Emanuelsson, I. (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Göteborg: Göteborgs universitet.
Gustafsson, J-E., & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat – en kunskapsöversikt. Liber: Stockholm.
43
Isaksson, J., Lindqvist, R. & Bergström, E. (2007). School problems or individual shortcomings? A study of individual educational plans in Sweden. European Journal of Special Education, 22:1, 75 – 91.
Jobér, A. (2012). Social class in science class. No. 66. Malmö Universitet.
Kvale, S. & Brinkman, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Mossige, M., Skaathun, A. & Røskeland, M. (2009). Flera vägar mot mål. Stockholm: Liber.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet - en väg för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogiska kunskap. Stockholm: Liber.
Persson, B. (2004). Specialpedagogik och dokumentation i en skola för alla. En fråga om likvärdighet, rättvisa eller rättigheter? Utbildning & Demokrati 2004, vol 13, s 97 - 113.
Runström Nilsson, P. (2015). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups.
Regeringens proposition 1998/1999:105. Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd.
Regeringens proposition 2007/08:44
Schuchart, C. (2013). School social capital and secondary education plans. Educational studies, 39:1, 29 – 42.
Skolverket, (2014). Med fokus på lärare och elevers lärandemiljöer-Analys av samstämmighet mellan svenska styrdokument och den internationella studien TALIS. Stockholm: Skolverket.
44
Skolverket, (2014). Allmänna råd med kommentarer Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2016). PISA 2015, 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik, Rapport 450, 2016, Internationella studier. Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2005). Handikapp i skolan: det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till nutid. Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2011). Särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Skolverket.
Solvang, P. (1999). Medikalisering av problem i skolan. Locus 2, 16 – 29. Centrum för barn- och ungdomsvetenskap: Stockholm.
SOU 1974:53
SOU 2003:096
Stroggilos, V., & Xanthacou, Y. (2006). Collaborative IEPs for the education of pupils with profound and mutliple learning diffuculties. European Journal of Special Needs Education. 21:3, 339 – 349.
Stukát, S. (2014). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensk författningssamling, 1985:1100
Svensk författningssamling, 2005:179
Svensk författningssamling, 2010:800
45
Tennant, G. (2017). IEPs in mainstream secondary schools: an agenda for research. Support for learning. 22:4, 204 – 206.
Tisdall, E.K.M. & Riddell, S. (2006). Policys on special needs education: competing strategies and discourses. European Journal of Special Needs Education. 21:4, 363 – 379.
Vygotskij, L. (2005). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Elektroniska källor
https://www.vr.se/etik.4.3840dc7d108b8d5ad5280004294.html Hämtad 2018-04-10
https://malmo.se/Forskola--utbildning/Grundskola/Om-grundskolan/For-fristaende- grundskolor/Ersattningar/Grundbelopp.html Hämtad 2018-05-23
https://www.european-agency.org/ EADSNE. (2013). Special needs education in Europe. Hämtad 2018-05-02
46
Bilaga 1
Åk Kön Skola Svårighet Åtgärd Ansvar
4 flicka A matematik och svenska fortsatt stödundervisning i svenska
och matematik och stöd på läxhjälpstid förstelärare i svenska och biträdande rektor, specialpedagog och mentor
4 pojke A socialt, läsförståelse,
ordförråd
stöd under lektioner, raster och måltider, stöttning i att tolka sociala situationer, förebyggande samtal,
specialpedagogiskt stöd i
läsförståelse och ordkunskap
socialpedagog och specialpedagog
3 flicka A fyra räknesätten, skriva olika typer av texter, stavning och skrivregler,
begreppsuppfattning
gruppnivå: finns
individnivå: individuella
instruktioner, bildstöd och konkret material, dramatisering, internet, stödundervisning i svenska med fokus på fonologisk medvetenhet, avkodning, begreppsbildning, läsförståelsestrategier förstelärare i svenska, specialpedagog, klasslärare, samtliga lärare och fritidspedagoger
8 flicka B når inte kunskapskrav i MA
och EN, svårt att planera sitt
arbete, läs-och
skrivsvårigheter
extra undervisningstid i engelska och matematik samt extra stöd tillsammans med specialpedagog
ämneslärare och specialpedagog
7 pojke B koncentrationssvårigheter,
utredd dyslektiker och diagnostiserad med diabetes typ 1
en till en, använda Ipad, tala in texter, lyssna på böcker, har stöd av assistent, självständighetsträning, struktur genom rutiner
eleven, elevassistent, specialpedagog, övriga lärare
5 pojke B diagnostiserad med ADHD,
dyslexi, generell
språkstörning, sociala
svårigheter
utökade möjligheter till en till en
stöd, bildstöd, ord och
begreppsträning, fortsatt stöd hos specialpedagog och speciallärare,
anpassade uppgifter och
instruktioner, arbeta med det
klasslärare, elevassistent, speciallärare, specialpedagog
47
sociala såsom samspel och
kommunikation p.g.a. bristande språkförståelse, regelbunden kontakt med hemmet
6 pojke A svårigheter i alla teoretiska ämnen,
koncentrationssvårigheter, svag auditiv förmåga och
svårigheter i sociala
situationer
anpassat material och bildstöd, tydliga och avgränsade uppgifter,
enskilda instruktioner och
genomgångar med visuellt stöd, stöd av specialpedagog med begreppsträning och engelska, regelbundna samtal med kurator
och resurspedagog och har
elevassistent på halvtid
mentor och övriga undervisande lärare,
specialpedagog,
kurator och
resurspedagog
4 flicka A ma och svenska fortsatt stödundervisning i svenska
och matematik, stöd på
läxhjälpstid, få tillgång till och lära sig använda digitala lärverktyg och kompensatoriska hjälpmedel
specialpedagog, biträdande rektor och mentor
5 pojke B utredd dyslektiker och har
problem att ta till sig och
förstå grundläggande
färdigheter i sv, eng och matematik
stöd hos speciallärare, stöd och uppmuntran och dator
speciallärare och hemmet
4 pojke B ADHD, läs- och
skrivproblematik
tid med specialpedagog,
datoranvändning, stöd och
uppmuntran och struktur, träna
lässtrategier, placering i
klassrummet
klasslärare, speciallärare och hemmet