Emil Studenten med trasig cykel
7.1 Fortsatta studier
För att utveckla kunskapen om elcykelpooler och öka andelen användare behövs det mer kunskap om dem som inte använder hyrcykelsystemet. I och med att denna studie enbart utgår från användarnas perspektiv saknas det givetvis förståelse för varför människor inte nyttjar tjänsten. Specifikt behövs det mer kunskap om bilresenärer och vad som är viktigt för att de ska ersätta resan med LinBike. Det behövs också kunskap om användare som är mer styrda av tidsgeografiska restriktioner än de användare den här studien kartlagt. Det vore intressant att studera hur ett liknande hyrsystem ska utformas för att underlätta för målgruppen med mest komplext vardagsliv och ersätta fler bilresor.
36
8. Referenser
Al Khamissi, S. A., & Pfleging, B. (2019). User expectations and implications for designing the user experience of shared vehicles. Automotive User Interfaces and Interactive Vehicular
Applications: Adjunct Proceedings, 130-134. DOI: 10.1145/3349263.3351913
Banister, D. (2008). The sustainable mobility paradigm. Transport Policy, 15(2), 73–80. DOI: 10.1016/j.tranpol.2007.10.005
Banister, D., & Hickman, D. (2013). Transport futures: Thinking the unthinkable. Transport
Policy, 29, 283-293. DOI: 10.1016/j.tranpol.2012.07.005.
Bedoire, F. (2015). Den svenska arkitekturens historia 1800-2000. Stockholm: Norstedts i samarbete med Stockholms byggnadsförening och Kungl. konsthögskolan.
Berg, J. (2016). Everyday mobility and travel activities during the first years of retirement. (Doktorsavhandling, Linköpings Universitet, Linköping). Hämtad från http://vti.diva- portal.org/smash/get/diva2:912412/FULLTEXT01.pdf
Berg, J., & Karresand, H. (2015). Är bilberoende och tidsbrist ett hinder för ökat
kollektivtrafikresande? (Mistra Urban Futures rapport 2015:07). Hämtad från
http:/www.mistraurbanfutures.org/sites/default/files/2015-7-bilberoende-och-tidsbrist.pdf Berger, G., Feindt, P. H., Holden, E., & Rubik, F. (2014). Sustainable Mobility: Challenges for a Complex Transition. Journal of Environmental Policy & Planning, 16(3), 303-320. DOI:
10.1080/1523908X.2014.954077
Björk, C., Nordling, L., & Reppen, L. (2018). Så byggdes staden. (4. uppl.). Stockholm: Svensk Byggtjänst.
Bowden, R. (2003). Transports. Sustainable world. Wayland. London.
Buck, D., Buehler, R., Happ, P., Rawls, B., Chung, P., & Borecki, N. (2013). Are Bikeshare Users Different from Regular Cyclists? A First Look at Short-Term Users, Annual Members, and Area Cyclists in the Washington, D.C., Region. Transportation Research Record, 2387, 112. DOI: 10.3141/2387-13
Chapman, L. (2007). Transport and climate change: a review. Journal of Transport Geography,
15(5), 354–367. DOI: 10.1016/j.jtrangeo.2006.11.008
Cheng, P., Hu, J., Yang, Z., Shu, Y., & Chen, J. (2019). Utilization-Aware Trip Advisor in Bike- Sharing Systems Based on User Behavior Analysis. IEEE Transactions on Knowledge and Data
Engineering, 31(9), 1822–1835. DOI: 10.1109/TKDE.2018.2867197
David, M., & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
37
DeMaio, P. (2009). Bike-sharing: History, impacts, models of provision, and future. Journal of
Public Transportation, 12(4), 41-56. DOI: 10.5038/2375-0901.12.4.3
Den Hoed, A. W. (2018). The road to age-friendly mobility: how cycling changes the way we
age. (Doktorsavhandling, Newcastle University, Newcastle). Hämtad från
http://theses.ncl.ac.uk/jspui/handle/10443/4556
Dill, J., & Rose, G. (2012). Electric Bikes and Transportation Policy Insights from Early Adopters. Transportation Research Record, 2314(1), 1–6. DOI: 10.3141/2314-01
Ehn, P., Kyng, M., & Bjerknes, G. (red.) (1987). Computers and democracy: a Scandinavian
challenge. Aldershot: Avebury.
Eriksson, C. (2013, 7 mars). Idén med hyrcyklar skrotas. Närkes Allehanda [NA]. Hämtad från https://www.na.se/
Fishman, E. (2016). Bikeshare: A Review of Recent Literature. Transport Reviews, 36(1), 92– 113. DOI: 10.1080/01441647.2015.1033036
Fishman, E., Washington, S., & Haworth, N. (2014). Bike share’s impact on car use: Evidence from the United States, Great Britain, and Australia. Transportation Research: Part D, 31, 13– 20. DOI: 10.1016/j.jclepro.2013.09.024
Gelin, L., & Liljeborg, L. (2019, 24 september). Elcykelpool invigd i Linköping. SVT. Hämtad från https://www.svt.se
Glaeser, E., & Kahn, M. (2004) Sprawl and urban growth, in: V. Henderson & J. F. Thisse (Eds).
Handbook of Regional and Urban Economics, vol. 4. pp. 2481–2527 (Amsterdam: North-
Holland).
Henriksson, M., & Aretun, Å. (2016). Åtgärder för att frigöra parkeringsplatser för
besöksparkering och potentiella konsekvenser för arbetspendlare: en analys av parkering som social praktik. (VTI-rapport 895). Hämtad från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:929626/FULLTEXT01.pdf
Hägerstrand, T. (1970). What about people in Regional Science? Papers of the Regional Science Association 24, 6–21. DOI: 10.1007/BF01936872
Intelligent Energy Europe. (2011). Optimising Bike Sharing in European Cities - A Handbook. (IEE-rapport). Hämtad från
https://ec.europa.eu/energy/intelligent/projects/sites/ieeprojects/files/projects/documents/obis_ha ndbook_en.pdf
Ji, Y., Jin, X., Ma, X., & Zhang, S. (2020). How Does Dockless Bike-Sharing System Behave by Incentivizing Users to Participate in Rebalancing? IEEE Access, 8, 58889–58897. DOI:
38
Johansson, M. (2017). Hållbar mobilitet – Miljöstrategiska effekter på grönytor och
ekosystemtjänster i samband med urbana förtätningsprocesser. Trafik och väg, Institutionen för
teknik och samhälle, Lunds tekniska högskola.
Julsrud, T. E. (2014). Activity-Based Patterns of Everyday Mobility: The Potential for Long- Term Behaviour Change Across Five Groups of Travellers. Journal of Environmental Policy and
Planning, 16(3), 401-417. DOI: 10.1080/1523908X.2013.837380
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Langford, B. C., Cherry, C. R., Bassett, J. D. R., Fitzhugh, E. C., & Dhakal, N. (2017). Comparing physical activity of pedal-assist electric bikes with walking and conventional bicycles. Journal of Transport & Health, 6, 463–473. DOI: 10.1016/j.jth.2017.06.002
Langford, B. C., Cherry, C., Yoon, T., Worley, S., & Smith, D. (2013). North America’s First E- Bikeshare: A Year of Experience. Transportation Research Record, 2387(1), 120–128. DOI: 10.3141/2387-14
Larsson, S. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research. International
Journal of Research & Method in Education, 32(1), 22–38, DOI: 10.1080/17437270902759931
LinBike. (u.å.b). Ett hyrsystem för elcyklar. Hämtad 2020-03-13 från https://linbike.se/om- linbike/
LinBike. (u.å.c). Priser. Hämtad 2020-04-22 från https://linbike.se/priser/
Lindenau, M., & Böhler-Baedeker, S. (2014). Citizen and Stakeholder Involvement: A
Precondition for Sustainable Urban Mobility. Transportation Research Procedia, 4, 347–360. DOI: 10.1016/j.trpro.2014.11.026
Linköpings kommun. (2017). Trafikplan för Linköpings innerstad. Linköping: Linköpings kommun. Hämtad från https://www.linkoping.se/stadsplanering-och-
trafik/oversiktsplanering/pagaende-oversiktsplaner/trafikplan-for-linkopings-innerstad/
Linköpings kommun. (2018). Kommunkoncernens handlingsplan 2018-2020 för
koldioxidneutralt Linköping 2025.(ks 2018-337). Hämtad från
https://www.linkoping.se/contentassets/453616792f624ec48657a58308a8f76d/handlingsplan- co2-malet---kommunkoncernen.pdf?498dfe
Linköpings kommun. (u.å.a). Stadsdelar befolkning. Hämtad 2020-04-22 från
https://www.linkoping.se/kommun-och-politik/fakta-om-linkoping/statistik/linkoping-i- siffror/befolkning/stadsdelar/
Linköpings kommun. (u.å.b). Befolkning. Hämtad 2020-04-23 från
https://www.linkoping.se/kommun-och-politik/fakta-om-linkoping/statistik/linkoping-i- siffror/befolkning/
39
Linköpings kommun. (u.å.c). Cykellänken - En bättre väg!. Hämtad 2020-04-24 från
https://www.linkoping.se/stadsplanering-och-trafik/cykel/kampanjsidor-cykel/cykellanken---en- battre-vag/
Litman, T. (2005). Efficient vehicles versus efficient transportation. Comparing transportation energy conservation strategies. Transport Policy, 12(2), 121-129. DOI:
10.1016/j.tranpol.2004.12.002
Machado, C. A. S., Hue, N. P. M. S., Berssaneti, F. T., & Quintanilha, J. A. (2018). An Overview of Shared Mobility. Sustainability 2018, 10(12), 4342. DOI: 10.3390/su10124342 MacArthur, J., Kobel, N., Dill, J., & Mumuni, Z. (2017). Evaluation of an Electric Bike Pilot Project at Three Employment Campuses in Portland, Oregon. Transportation Research and
Education Center (TREC). DOI: 10.15760/trec.158
Nixon, D. V., & Schwanen, T. (2019). Bike sharing beyond the norm. Journal of Transport
Geography, 80. DOI: 10.1016/j.jtrangeo.2019.102492
Olsson, B. (2018, 10 augusti). Sveriges första elcykelpool till Linköping. Östgöta
Correspondenten (Corren). Hämtad från: https://corren.se/nyheter/linkoping/sveriges-forsta-
elcykelpool-till-linkoping-om5407093.aspx
Petrillo, A., Mellino, S., De Felice, F., & Scudo, I. (2018). Design of a Sustainable Electric Pedal-Assisted Bike: A Life Cycle Assessment Application in Italy. Intech Open Limited. DOI: 10.5772/intechopen.78248
Regeringskansliet. (2017). En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling (N2017.19). Hämtad från
https://www.regeringen.se/498ee9/contentassets/de846550ff4d4127b43009eb285932d3/2017042 6_cykelstrategi_webb.pdf.
Sankt Kors. (u.å.). LinBike - Linköpings elcykelpool. Hämtad 2020-03-13 från https://sanktkors.se/vara-projekt/elcykelpool/
Schot, J., Kanger, L., & Verbong, G. P. J. (2016). The roles of users in shaping transitions to new energy systems. Nature Energy, 1(5), 1-7. [16054]. DOI: 10.1038/nenergy.2016.54
Shaheen, S., Guzman, S., & Zhang, H. (2010). Bikesharing in Europe, the Americas, and Asia: Past, Present, and Future. Journal of Transportation Research Board of the National Academics,
2143, 159-167. DOI: 10.3141/2143-20
Shaheen, S., Cohen, A. P., & Martin, E. W. (2013). Public Bikesharing in North America Early Operator Understanding and Emerging Trends. Transportation Research Record, 2387, 83–92. DOI: 10.3141/2387-10
Sochor, J., Strömberg, H. K., & Karlsson, M. (2014). Travelers’ Motives for Adopting a New, Innovative Travel Service: Insights from the UbiGo Field Operational Test in Gothenburg, Sweden. 21st World Congress on Intelligent Transport Systems. 1-13.
40
Song, Z., & He, Y. (2015). Innovative Park-and-Ride for Livable Communities. Transport
Research Center for Livable Communities. Utah: Department of Civil and Environmental
Engineering, Utah State University
Sopjani, L., Stier, J. J., Hesselgren, M., & Ritzén, S. (2020). Shared mobility services versus private car: Implications of changes in everyday life. Journal of Cleaner Production, 259. DOI: 10.1016/j.jclepro.2020.120845
Sopjani, L., Stier, J. J., Ritzén, S., Hesselgren, M. & Georén, P. (2019). Involving users and user roles in the transition to sustainable mobility systems: The case of light electric vehicle sharing in Sweden. KTH Mobility Pool Transportation Research Part F, 207. DOI:
10.1016/j.trd.2018.12.011
Stjernborg, V. (2014). Outdoor mobility, place and older people: everyday mobilities in later life
in a Swedish neighbourhood. Lund University.
Sveriges kommuner och landsting [SKL]. (2010a). Hållbart resande i praktiken - Trafik- och
stadsplanering med beteendepåverkan i fokus. Stockholm: SKL Kommentus Media AB.
Sveriges kommuner och landsting [SKL]. (2010b). GCM-HANDBOK, Utformning, drift och
underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Stockholm: SKL Kommentus Media AB.
Taylor, M. A. P., & Ampt, E. S. (2003). Travelling smarter down under: policies for voluntary travel behaviour change in Australia. Transport Policy 10(3). DOI: 10.1016/S0967-
070X(03)00018-0
Trafikanalys. (2011). Arbetspendling i storstadsregionerna - en nulägesanalys (Rapport 2011:3). Hämtad 2020-03-13 från https://www.trafa.se/kollektivtrafik/arbetspendling-i-
storstadsregionerna-3994/
Trafikverket. (2019). Nationellt cykelbokslut 2018 - Hur utvecklas cyklandet och vart är det på
väg?. (Artikelnummer 2019:104). Hämtad från https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-
SE/62911/Ineko.Product.RelatedFiles/2019_104_nationellt_cykelbokslut_2018.pdf
Uteng, T., Espegren, H., Throndsen, T., & Böcker, L. (2020). The Gendered Dimension of Multimodality. I Uteng, T., Christensen, H. & Levin, L (Red.), Gendering Smart Mobilities (s. 163-187). London: Routledge. DOI: 10.4324/9780429466601
Världskommissionen för miljö och utveckling. (1987). Vår gemensamma framtid: [rapport från]
Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem
Brundtland]. Hämtad från https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/5987our-
common-future.pdf
Världsnaturfonden. (u.å.). Mänsklig påverkan. Hämtad 20-04-27 från https://www.wwf.se/klimat/mansklig-paverkan/
41
Wang, K., Akar, G., & Chen, Y. J. (2018). Bike sharing differences among Millennials, Gen Xers, and Baby Boomers: Lessons learnt from New York City’s bike share. Transportation
Research Part A, 116, 1–14. DOI: 10.1016/j.tra.2018.06.001
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Winslott Hiselius, L., & Svensson, Å. (2017). E-bike use in Sweden – CO2 effects due to modal change and municipal promotion strategies. Journal of Cleaner Production, 141, 818-824. DOI: 10.1016/j.jclepro.2016.09.141
Woodcock, J., Tainio, M., Cheshire, J., O’Brien, O., & Goodman, A. (2014). Health effects of the London bicycle sharing system: Health impact modelling study. British Medical Journal, 348. DOI:10.1136/bmj.g425
Östgötatrafiken. (u.å.). Zoner och priser. Hämtad 2020-04-24 från https://www.ostgotatrafiken.se/biljetter/kopa-biljett/priser/
8.1 Figurer
Figur 1. Hjelm, B. (2017). Trafikplan för Linköpings innerstad. Linköping: Linköpings kommun. Hämtad 2020, från https://www.linkoping.se/stadsplanering-och-
trafik/oversiktsplanering/pagaende-oversiktsplaner/trafikplan-for-linkopings-innerstad/
Figur 2. LinBike. (u.å.a). Stationskarta. Hämtad 2020-04-26 från https://linbike.se/stationskarta/ Figur 3. Arnåsen, J. 2020. Ålders- & könsfördelning informanter.
42
Bilagor
1. Intervjuguide
Intervjuperson: Ålder: Kön: Man Kvinna Bor:Vart är du på väg? / Vilken resa har du gjort?
- (Hur lång är den resan?)
Vilka resor brukar du göra (med elcykelpoolen)? Hur ofta använder du cykelpoolen?
Cyklar du mer nu än innan poolen fanns?
- Äger du egen cykel?
Varför väljer du elcykelpoolen framför andra transportmedel?
- Är miljö och klimat en faktor för dig?
Vad skulle få dig att använda den mer?
- Finns det någonting som är dåligt eller kan förbättras?
Använder du fler transportsätt i kombination med elcykeln?
43