Resultaten från denna studie indikerar att det kunde vara intressant att genomföra en lik-nande studie hos samtliga aktörer som agerar på teknikundervisningsarenan i landet. På så sätt skulle det tydligt framgå om, var, och hur eventuella förändringsinsatser bör sättas in. I första hand tänker jag kanske på grundskolan, men även yrkeshögskolorna och lärarutbild-ningarna, samt en närmare undersökning av de kommunala teknikskolorna är också ytterst intressant. Det skulle då gå att få en totalbild av hur det svenska teknikutbildningslandskapet ser ut och om det är i takt med tiden.
Ett annat möjligt område att gå vidare med är att titta på detta ur ett elevperspektiv, till ex-empel med hjälp av dessa frågor.
• Hur ser ni på att få lära er mer om AI, IoT och robotteknik? • Vilka undervisningsmetoder skulle ni då önska er?
• Vilka resurser anser ni skulle behövas för att ni skulle lära er detta på ett bra sätt? Ett ytterligare mycket intressant forskningsprojekt skulle vara att undersöka dessa tre teknik-områdens påverkan på skolan ur den synvinkeln att de används som stöd för undervisningen och hur hela skolans organisation påverkas av exempelvis införandet av IoT (smarta sensorer på elever m.m.) och AI (chatbotar och liknande verktyg ersätter lärare). Inom detta forsk-ningsfält ser jag massor av vita fläckar.
41
9 Slutsats
Studiens resultat och diskussioner leder fram till dessa svar på mina forskningsfrågor. För läsarens bekvämlighet repeteras här även frågorna.
Hur ser tekniklärare på sina kunskaper i att undervisa om nedanstående teknikområden?
• Robotteknik
• Artificiell intelligens (AI) • Sakernas internet (IoT)
Slutsatsen är att lärarna anser sig ha otillräckliga ämneskunskaper inom de berörda områ-dena, men att de i viss mån försöker förlita sig på tidigare yrkeserfarenhet för att undervisa om dessa teknikområden.
Vilka metoder skulle lärarna använda för att undervisa om dessa områden?
Min slutsats är att metoderna är beroende av de resurser som står till förfogande. Är resur-serna knappa väljer lärarna i huvudsak traditionella lektioner, men om resurresur-serna är större arbetar de gärna med projektarbeten, laborationer och ämnesövergripande samarbeten.
Vilka eventuella ytterligare resurser eller kunskaper krävs för att genomföra undervis-ningen?
Här är slutsatsen att lärarna behöver förbättra sin ämneskompetens, lokaler och utrustning behöver upprustning och tidsplaneringen för lärarna behöver anpassas på sådant sätt att kol-legialt samarbete möjliggörs i större utsträckning.
42
Referenser
Agnafors, M. & Levinsson, M. (2019). Att tänka uppsats : det vetenskapliga arbetets
grundstruktur. Malmö: Gleerups.
Alimisis, D. (2013). Educational robotics: Open questions and new challenges. Themes in
Science and Technology Education, 6, 63-71.
Assante, D. & Fornaro, C. (2019, 8-11 April 2019). An Educational IoT-based Indoor
Environment Monitoring System. Paper presented at the 2019 IEEE Global
Engineering Education Conference (EDUCON).
Bertram, A. & Loughran, J. (2012). Science Teachers’ Views on CoRes and PaP-eRs as a Framework for Articulating and Developing Pedagogical Content Knowledge.
Research in Science Education, 42(6), 1027-1047. doi:10.1007/s11165-011-9227-4
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3(2), 77-101. doi:10.1191/1478088706qp063oa
Broady, D. (1999). Det svenska hos ramfaktorteorin. Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1), 111.
Brown, M. M., Mark; Reeves, Jamie ; D. Christopher Brooks, Susan Grajek, Bryan,
Alexander, M. B., Stephanie Bulger, Shawna Dark, Nicole Engelbert, Kevin Gannon, Adrienne Gauthier & David Gibson, R. G., Brigitte Lundin, George Veletsianos, Nicole Weber. (2020). 2020 Educause Horizon Report Teaching and Learning
Edition [Elektronisk resurs]: EDUCAUSE.
Digitaliseringskommissionen. (2013). En digital agenda i människans tjänst : Sveriges
digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter : delbetänkande / av
Digitaliseringskommissionen [Elektronisk resurs]. (SOU 2013:31). Regeringen
Doyle, A., Gumaelius, L., Seery, N., Canty, D., Hartell, E. & Stables, K. (2020). Consolidating
concepts of technology education [Elektronisk resurs] From rhetoric towards a potential reality. Stockholm: KTH Royal Institute of Technology.
EDUCAUSE. (2020, 2020-08-06). EDUCAUSE. Hämtad 2020-08-10. https://www.educause.edu/
Erlingsson, C. & Brysiewicz, P. (2017). A hands-on guide to doing content analysis. African
Journal of Emergency Medicine, 7(3), 93. doi:10.1016/j.afjem.2017.08.001
Estevez, J., Garate, G. & Grana, M. (2019). Gentle Introduction to Artificial Intelligence for High-School Students Using Scratch. IEEE access, 7, 179027-179036.
doi:10.1109/access.2019.2956136
Europakommissionen. (2019). Learning approaches and environments in school
education. Paper presented at the Supporting Key Competence Development,
Bryssel.
Fahrman, B., Norström, P. & Gumaelius, L. (2018). Changing Competencies, Changing
Attitudes? How Teachers Become Technology Teachers. Paper presented at the
43
Fahrman, B., Norström, P., Gumaelius, L. & Skogh, I.-B. (2019). Experienced Technology Teachers' Teaching Practices. International Journal of Technology and Design
Education, 30(1), 163-186. doi:10.1007/s10798-019-09494-9
Francoeur, L. S., Estrada, V. & Gusky, N. (2017). NMC/CoSN Horizon Report: 2017 K–12
Edition (EDUCAUSE Ed.): NMC/CoSN.
Gess-Newsome, J. (2015). A model of teacher professional knowledge and skill including PCK. In A. Berry, P. Friedrichsen & J. Loughran (Eds.), Re-examining pedagogical
content knowledge in science education (Vol. 41, ss. 28-42).
Hartell, E., Gumaelius, L. & Svärdh, J. (2015). Investigating technology teachers' self-efficacy on assessment. International Journal of Technology and Design
Education, 25(3), 321-337. Hämtad från <Go to ISI>://WOS:000357342400002
Hattie, J. (2003). Teachers Make a Difference, What is the research evidence? Heintz, F., Mannila, L., Nordén, L.-Å., Parnes, P. & Regnell, B. (2017). Introducing
Programming and Digital Competence in Swedish K-9 Education. In (ss. 117-128): Springer International Publishing.
Hernwall, P. & Ramberg, R. (2019). IoT i skolan, State-of-the-art kring undervisning och
lärande (Arbetsrapport arbetspaket 3:1). Hämtad från
http://iothub.se/publikationer/
Hernwall, P., Ramberg, R., Hylén, J., Nielsen, J. & Johansson, M. (2020). IoT i skolan,
IoT-rapport1 LoV-sensor. Hämtad från from http://iothub.se/publikationer/
Heyman, F., Norbäck, P.-J. & Persson, L. (2016). Digitaliseringens dynamik–en ESO-rapport om strukturomvandlingen i svenskt näringsliv. Rapport till Expertgruppen
för studier i offentlig ekonomi, 4.
Hrnjez, T. (2017). Internet of Things på Teknikprogrammet. (Independent thesis Advanced level (professional degree) Student thesis). Hämtad från
https://muep.mau.se/handle/2043/22171
Hume, A. & Berry, A. (2011). Constructing CoRes—a strategy for building PCK in pre-service science teacher education. Research in Science Education, 41(3), 341-355.
IoT_Hubb_Skola. (2020, 2020-08-06). IoT hubb skola. Hämtad 2020-08-06. http://iothub.se/
Jang, Y., Kim, J. & Lee, W. (2018). Development and application of internet of things educational tool based on peer to peer network. Peer-to-Peer Networking and
Applications, 11(6), 1217-1229. doi:10.1007/s12083-017-0608-y
Jarl, M. & Rönnberg, L. (2015). Skolpolitik : från riksdagshus till klassrum. Stockholm: Liber.
Kjällander, S., Åkerfeldt, A., Mannila, L. & Parnes, P. (2018). Makerspaces Across Settings: Didactic Design for Programming in Formal and Informal Teacher Education in the Nordic Countries. Journal of Digital Learning in Teacher Education, 34(1), 18-30. doi:10.1080/21532974.2017.1387831
44
Koehler, M. & Mishra, P. (2009). What is Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK)? Contemporary Issues in Technology and Teacher Education, 9(1), 60-70.
Linde, G. (2012). Det ska ni veta! : en introduktion till läroplansteori! Lund: Studentlitteratur.
Lindholm, T. (2015). Urban Dahllöf. In Årsbok 2015 KVHAA. Stockholm: Vitterhetsakademin.
Lundgren, U. P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. In Pedagogisk
forskning i Sverige årg 4 nr 1 (ss. 31-41). Stockholm: Skolverket.
Lundgren, U. P. (2015). When curriculum theory came to Sweden. Nordic Journal of
Studies in Educational Policy, 2015(1), 27000. doi:10.3402/nstep.v1.27000
Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (2017). Lärande, skola, bildning (Fjärde utgåvan, reviderad. ed.): Stockholm : Natur & Kultur.
Magnusson, S., Krajcik, J. & Borko, H. (1999). Nature, Sources, and Development of Pedagogical Content Knowledge for Science Teaching. In J. Gess-Newsome & N. G. Lederman (Eds.), Examining Pedagogical Content Knowledge: The Construct and
its Implications for Science Education (ss. 95-132). Dordrecht: Springer
Netherlands.
Manyika, J., Chui, M., Bughin, J., Dobbs, R., Bisson, P., Marrs, A. & Institute, M. G. (2013).
Disruptive Technologies: Advances that Will Transform Life, Business, and the Global Economy: McKinsey Global Institute.
Mattsson, G. (2012). Lärares teknikdidaktiska kompetens och dess betydelse för elevers teknikintresse. Nordina: Nordic Studies in Science Education, 1(1).
doi:10.5617/nordina.465
Murphy, R. F. (2019). Artificial Intelligence Applications to Support K–12 Teachers and
Teaching
A Review of Promising Applications, Opportunities, and Challenges. Hämtad från
www.jstor.org/stable/resrep19907
Nielsen, J. & Johansson, M. (2019). IoT i skolan, Kartläggning och beskrivning av behov (Arbetsrapport arbetspaket 3:2). Hämtad från http://iothub.se/publikationer/ Nilsson, P. & Karlsson, G. (2019). Capturing student teachers’ pedagogical content
knowledge (PCK) using CoRes and digital technology. International Journal of
Science Education, 41(4), 419-447. doi:10.1080/09500693.2018.1551642
Nordlöf, C., Hallström, J. & Höst, G. (2018). Tekniklärares attityder till teknikämnet och
teknikundervisningen. Norrköping: Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier,
TekNaD, Teknik, naturvetenskap och didaktik, Utbildningsvetenskap, Linköpings universitet.
Nordlöf, C., Hallström, J. & Höst, G. (2019). Self-efficacy or context dependency?: Exploring teachers’ perceptions of and attitudes towards technology education. International
Journal of Technology and Design Education, 29(1), 123-141.
45
Pennegård, E. (2020). Se din undervisning genom elevernas ögon. Hämtad 2020-08-09. https://skola.engelholm.se/fou/2018/09/27/se-din-undervisning-genom-elevernas-ogon/
Provalis_Research. (2020). QDA Miner Lite (Version 2.0.7). Hämtad från https://provalisresearch.com/products/qualitative-data-analysis-software/freeware/
Resnick, M. (2002). Rethinking Learning in the Digital Age. In. The Media Laboratory: Massachusetts Institute of Technology.
Seidel, J. V. (1998). Qualitative Data Analysis. Hämtad 20-07-11. (originally published as Qualitative Data Analysis, in The Ethnograph v5.0: A Users Guide, Appendix E, 1998, Colorado Springs, Colorado: Qualis Research).
http://www.qualisresearch.com
Shulman, L. (1987). Knowledge and teaching: Foundations of the new reform. Harvard
educational review, 57(1), 1-23.
Shulman, L. S. (1986). Those Who Understand: Knowledge Growth in Teaching.
Educational Researcher, 15(2), 4-14. doi:10.3102/0013189X015002004
Skolverket. (2010). Ämnesplan Teknik Lgy11. Skolverket
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i teknik.
Skolverket. (2018). Digitaliseringen i skolan: möjligheter och utmaningar. Stockholm: Skolverket.
Štuikys, V. (2018). Smart STEM-Driven Computer Science Education Theory, Methodology
and Robot-based Practices (1st ed. 2018.. ed.): Cham : Springer International
Publishing : Imprint: Springer.
Sundberg, D. (2007). Läroplansteori efter den språkliga vändningen. Konferens
Läroplansteori.
Sveriges_Radio&SMT_Medieproduktion (Producer). (2020, 2020-07-23). AI och jobben Hämtad från https://sverigesradio.se/aiochjobben
Teknikföretagen. (2015). Digitaliseringens betydelse för industrins förnyelse : en rapport
från teknikföretagen : kreativiteten är Sveriges styrka. Stockholm:
Teknikföretagen.
van Aalderen‐Smeets, S. I., Walma Van Der Molen, J. H. & Asma, L. J. F. (2012). Primary teachers' attitudes toward science: A new theoretical framework. Science Education,
96(1), 158-182. doi:10.1002/sce.20467
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Viberg, A. R., Frykedal, K. F. & Sofkova, S. (2019). Teacher educators’ perceptions of their profession in relation to the digitalization of society. Journal of Praxis in Higher
Education, 1(1).
Yiannoutsou, N., Nikitopoulou, S., Kynigos, C., Gueorguiev, I. & Fernandez, J. A. (2017). Activity Plan Template: A Mediating Tool for Supporting Learning Design with Robotics. In (ss. 3-13): Springer International Publishing.
46