Vilka eventuella ytterligare resurser eller kunskaper krävs för att genomföra undervisningen?
7.3.1 Ramfaktorer
Det som informanterna till stor del betonar som begränsande ramfaktorer är ekonomin och tiden. I något fall nämns även de egna kunskaperna som en begränsning. Läroplanens ut-formning tas också upp, där man mest poängterar dess omfattning. I ekonomin ingår lokaler och utrustning, men ingen diskuterar lönen i detta sammanhang.
7.3.1.1 Läroplanen och teknikområdena
Informanterna beskriver här att teknikutbildningen ändrat sig många gånger genom åren, sedan den startade. Förändringarna innebär att lärarna måste förnya sig och ’hänga med’. Förändringarna relateras till aktörer på formuleringsarenan10.
Svåra frågor, när bakomliggande samhällsstrukturen inte underlättar teknikutvecklingen, för-utsättningarna ändras för ofta för att utvecklingen i skolan skall bli stabil, politiker är inne i skolan och tycker och styr, likaså föräldrar (G1).
Nej. Alltså, i och med att teknikutbildningen har ändrat sig så många gånger under de här 30 åren, så. Vilken teknikutbildning ska man prata om ... tycker du? (G1).
Jag tycker att det vi har gjort på X-gymnasiet, vi har ju försökt att hänga med i tiden. Ehh, det var ju TV-reparation när jag började där (G1).
Även kursernas innehåll ger huvudbry och lärarna är inriktade på att diskutera kursplanernas omfattning och vilka kurser dessa tre ämnesområden kan få plats i. Likaså upplevs målen med teknikundervisningen vara delvis oklara. En av lärarna (G3) uttrycker dock att ämnesområ-dena är mycket relevanta att få med i teknikundervisningen.
Och det är klart, de 3 områdena är inte mycket som jag har kört egentligen och det är väl för att man inte valt det kanske också, men sen har jag kurserna ... Jag tänkte på det, vilka kurser skulle jag trycka in dem i? Vissa av de här begreppen lite mer allmänt känner man att kanske man skulle ta upp lite allmänt i teknik-1-kursen …. Av mina kurser skulle det bara vara data-teknik egentligen ... mest i alla fall, för det är mest grundkurs och programmering blir lite svårt att få in det kanske i och det är webbutveckling ett och två - ja, kanske i tvåan. I ettan har vi 10. I nuläget tillhör dock inte föräldrar rent formellt den gruppen av personer.
33
mest grunderna där och hmm, men det är klart att man kunde i datateknik ju lite mera kanske, men också visa i teknik 1 kanske teknik 2 kanske (G2).
Då får man kanske på nåt sätt, ehhh, då får man kanske på något sätt bygga ... göra om kursen. Och ta bort andra saker, annars får det inte plats klart(G2).
Det är, det är .... vi snackade om det här med, vad är syftet med teknikundervisning på gymna-siet? Och det är, som jag sa, ett mellansteg mellan grundskolans syfte som är en grej och och gymnasiet eller högskolan då, där jag där jag tycker det viktigaste syftet för teknikundervis-ningen på gymnasiet, det är liksom att skapa ett intresse för teknik och en vilja att läsa vidare efter gymnasiet (G3).
Alla tre områdena är mycket relevanta för oss … Ja, och det här är intressanta områden, för vi har ju jobbat med två redan på skolan både robotteknik och AI och jag kommer jobba med eller vi kommer jobba med Internet of Things också nu i året som kommer (G3).
7.3.1.2 Skolledningens inverkan
Skolledningen har inverkan på tekniklärarnas arbete, i både positiv och negativ bemärkelse. Rektorn kan också ha betydelse för lärarnas val av arbetsformer, exempelvis ämnesövergri-pande projekt.
Antalet skolledare som har en naturvetenskaplig bakgrund, har ju minskat också. Det är .... det gör att det blir svårare att få gehör för liksom teknikämnena (G1).
Det krävs, som jag ser det, att, att rektorn eller någon annan är den som driver på … där har vi bra hos oss att vi har en rektor som har pushat för det här …. och hon har ju från dag ett sagt det, att det här med ämnesöverskridande och kreativitet och projektarbete och entreprenör-skap och sånt där, det är jätteviktigt G3).
7.3.1.3 Resursfrågan
Hur de tillgängliga resurserna fördelas i verksamheten är en punkt som diskuteras av infor-manterna. Teknikundervisningen erhåller inte de resurser den behöver och skolans materiel får kompletteras av lärarnas, oftast avlagda, privata utrustning.
Jaa.(suck)... som det har blivit så ... teknikundervisningen har fått stå tillbaka tycker jag. När det gäller utrustning och det är en kostnadsfråga, så enkelt är det (G1).
Skolledare tänker bara på att antal elever genererar mer pengar, de har inget intresse av lång-siktigt utveckla utbildningar teknikområden, elevpengen styr. Brist på kursböcker på rätt nivå (G1).
Det finns ju två bovar som stör allting tycker jag i min undervisning och en bov är tiden. En annan bov är ekonomin … jag vet inte hur många gånger jag jobbat mina 20 år på Q-skolan när det har varit köpstopp och håll i pengarna. Jag skulle tippa på att det är... 17...det räcker inte med, med...av alla år jag jobbat kanske det har varit så i 17–18 år och då har man .... på något sätt märker jag själv att jag har blivit ... Det sitter liksom så mycket i ryggraden så man, nu så tänker man bara - Äsch, det är inte lönt och äska pengar för det, för det finns inga (G2). Man får göra själv och till och med ta med sitt eget skrot hemifrån (G2).
7.3.1.4 Fortbildning
I denna studie räknas lärarnas syn på fortbildning också in som en ramfaktor. Detta för att få fram lärarnas helhetssyn på sin nuvarande och möjligen kommande kompetens. När det gäl-ler fortbildning är svaren lärarna emellan likartade, men inte helt samstämmiga. Det tycks finnas en vilja att förkovra sig och en insikt om behovet av det, men det kräver både en egen insats och stöd från arbetsgivaren. Lärare G3 tycker att det också är upp till lärarna själva att se till att fortbilda sig.
Det är också en kompetensfråga sett ifrån lärarsidan. Ehh, det, det är så mycket trender också. Ehh .... Det har ju satsats jättemycket på datorer och programvaror och så där, men, ehh, det finns andra saker som också är viktiga (G1).
34
Ja, men jag skulle kunna tänka mig gå en kurs på universitetet, typ om...kanske inte om AI och kanske inte om ... men, men om Internet of Things skulle jag nog kunna tänka mig att typ gå en kurs i, faktiskt (G2).
Ja. Nu har .... du vet fortbildning ... de senaste 10 åren på Q-skolan. Det har nästan .... det har ju aldrig funnits ... .det enda sättet att du ska få fortbilda dig, det är .... på något som du verk-ligen vill själv, det är ju att .... du får ta tag i det själv och har du tur så får du kanske köpa böckerna (G2).
Samtidigt känner jag också att det handlar både i näringslivet och i skolvärlden om ett intresse, alltså lärarna i det här fallet måste vara själva intresserade av att lära sig … Och det är klart, komma dragandes då med Internet of Things och AI som ju är ändå relativt moderna nya tek-nikområden så att säga, så tror jag att det är en ganska hög tröskel för många lärare att ge sig in i det, för att då måste man lära sig nya saker och det är lite jobbigt (G3).
35
8 Diskussion
I det här kapitlet diskuteras resultatet ur flera perspektiv, bland annat ur ett samhällsperspek-tiv, lärarnas perspektiv och ett allmänt utbildningsperspektiv. Jag inleder dock med en dis-kussion om metoden.