6 DISKUSSION
6.6 FORTSATTA STUDIER
I studien valde jag att studera svensktalande kvinnor i åldrarna 19–30 och ett rekreationsområde med mycket naturvärden och friluftsaktiviteter. Resultatet kan synliggöra ett behov av att samla in data om otrygghet utifrån målgrupper. Ett kvantitativt underlag utifrån enkäter och statistik med fler kvinnliga respondenter
hade kanske även inneburit att slutsatser var möjliga att dra om olika faktorers samspel. Möjligheten att genomföra enkäter begränsades däremot av studiens tidsrymd. Genom att använda mig av intervjuer som metod har jag i stället kunnat få möjlighet till en djupare inblick och en värdefull förståelse för upplevelser och användande av studieområdet. Jag har även kunnat undersöka trygghetens fysiska, mentala 0ch sociala dimensioner. För att analysera trygghet på stadsdelsnivå hade också frågor om områdets trygghet och användande i relation till olika stadsdelar kunnat ställas.
Fullständigt trygga och jämställda grönområden är svåra att planera och uppnå. Många faktorer som påverkar otrygghet påverkas av budskap om att kvinnor är tryggare i privata rum och de unga kvinnornas egen beräkning av risker kan leda till anpassade rörelsemönster. Kvinnornas upplevelse av en förväntan att ta ansvar för sin säkerhet som leder till att de begränsar sin rörelse är nödvändig att uppmärksamma. Fler påverkande variabler för trygghet relaterade till utsatthet kan finnas. Socioekonomiska faktorer och deras samspel med tryggheten i friluftsområden är intressant att undersöka i vidare studier liksom friluftsområdets användning i förhållande till stadsdelar som präglas av olika socioekonomiska sammansättningar. Med följande studie har jag ämnat förstå unga kvinnors upplevelse och användande av tätortsnära friluftsområden och vilka faktorer som upplevs som otrygga. Jag har funnit mestadels likheter, men också vissa individuella skillnader mellan respondenter. Fler studier krävs för att se vilken relation upplevd trygghet i tätortsnära friluftsområden har till tidigare erfarenheter och kulturell referensram. Jag vill understryka att uppsatsen enbart utgick från 5 intervjuer. Ytterligare studier behövs för att styrka resultaten.
7 SAMMANFATTNING
Tillgången till tätortsnära natur är en viktig fråga för framtidens städer. Nydalaområdet i Umeå är ett tätortsnära friluftsområde i tillväxt. Följande studie har haft som syfte att beskriva unga kvinnors tillgång till Nydalaområdet utifrån deras trygghetsupplevelse, hur de använder platsen och hur de begränsas i sitt användande. Min valda analysmetod var semistrukturerade intervjuer med 5 unga kvinnor mellan 19–30 år. 30 år. Jag valde att besvara syftesfrågorna utifrån att ställa frågor om ett antal teman hämtade från tidigare forskning om trygghet och aktiviteter samt underliggande strukturer och anpassning av beteende på trygghetsbasis. Därefter skedde en transkribering och kodning av svaren. Teman var användande, såsom utnyttjande av området och vilka aktiviteter som utförs, var och när. Social kontroll
och riskberäkning; om aktiviteter utförs ensamma eller socialt och hur tryggheten
påverkas av andra människor i området. Begränsningar; val av platser på trygghetsbasis. Gestaltning, om platsers utformning. Strategier; kvinnors anpassningar samt Förbättring av trygghet och platser; önskemål. Sociala
maktstrukturer tillkom utifrån teori och intervjuer. För att beskriva hur
Nydalaområdet planeras och utvecklas har även ansvariga planerare av Nydalaområdet; en landskapsarkitekt och en landskapsingenjör intervjuats. Intervjun tematiserades utifrån Planering, Skötsel och underhåll, Gestaltning och social
kontroll samt Utveckling.
Utifrån den tematiska analysen kan mitt resultat tolkas som att tryggheten i området påverkades i tre rumsliga dimensioner. I Fysiska rum påverkades upplevelsen av trygghet genom att vissa miljöer tolkades som otrygga av flera av kvinnorna. Miljöerna var dåligt belysta platser som förhindrade överblickbarhet och kontroll. Barriärer var ett inslag som ansågs otryggt då det upplevdes begränsa flyktmöjligheter. Därtill upplevde några kvinnor miljöer med inslag av upplevd lägre skötsel som leriga grusvägar och förfallna sommarstugor som otrygga. Platserna uppleves öde enligt nämnda kvinnor. Sociala rum hade ännu större betydelse. Sociala kontroll ökade tryggheten genom ett ökat antal personer på samma tid och plats. Bebodda sommarstugor och välordnade miljöer upplevdes som trygga och att vara helt själv ansågs tryggare än att möta enstaka personer, särskilt män. På kvällen utfördes sociala aktiviteter eller aktiviteter närmare hemmet på grund av restriktioner i tidsrummet. Nyhetsrapportering om överfall resulterade i rädsla och riskberäkningar genom
Mentala rum. Kvinnorna använde sig även av strategier för att hantera den upplevda
utsattheten i det offentliga rummet, varav anpassningsstrategier baserat på otrygga miljöer, få mötande och sociala faktorer var vanligast. Ett par kvinnor demonstrerar motståndsstrategier, vilket kan bidra till att öka tryggheten för andra kvinnor. Rädslan präglades även av samhällets förväntningar att kvinnorna bär ansvaret för sin trygghet. Tillfrågade respondenter önskade sig ökad trygghet i Nydalaområdet. Inom den fysiska dimensionen önskades fler mötesplatser samt ökad användbarhet och rörelsefrihet genom nya stigar och borttagande av barriärer. Önskemål om en stadsmässig karaktär på platser med förfallna hus och leriga vägar framfördes enligt några kvinnor. Utökad social rörelse genom trivselinslag och sittplatser, organiserade aktiviteter och förändrade sociala normer är exempel på den sociala dimensionen. Ansvariga planerare av Nydalaområdet har som avsikt att skapa hela stråk, utsiktsplatser vid vattnet och fler användningsområden utifrån planeringen av den nya stadsdelen. Förändringarna kan i sig påverka den sociala kontrollen och tryggheten positivt.
Åtgärder utifrån stadsdelsdialoger, inskickade synpunkter, expertis och kategorisering av stråk utifrån användning kan vara en tillräcklig metod för att åtgärda vissa problem men kanske inte är optimalt för att arbeta med specifikt unga kvinnors trygghet eller att synliggöra maktförhållanden. Mitt förslag för att utvärdera kvinnors utsatthet i offentliga miljöer är att genomföra trygghetsvandringar. Trots att otrygghet inte kan planeras bort kan kvinnors upplevelse av trygghet och deras begränsning av användande tas om hänsyn genom fler dialoger och förbättringar av exempelvis förvaltning och social rörelse. Författaren understryker att resultatet endast baseras på 5 kvinnor. Ytterligare studier behövs för att styrka resultaten.
REFERENSLISTA
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2018). Reflexive methodology: new vistas for
qualitative research. (3 uppl.). Los Angeles: Sage.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Andersson, B. (2001). Rädslans rum: trygghetens rum: ett forskningsprojekt om
kvinnors vistelse i trafikrummet. Stockholm: Vinnova. ISBN 91-89588-37-1
Andersson, B. (2002). Rädslans rum. I Katarina Schough (red.) Svensk
kulturgeografi och feminism: rötter och rörelser i en rumslig disciplin. (s. 107–116).
Karlstad: Karlstad universitet.
Arnstberg, K., Bergström, I. (2001). Åtta postulat om planering av staden som
livsmiljö. Stockholm: Formas.
Baxter, J. Case Studies in Qualitative Research. I Hay I. (red.), Qualitative Research
Methods in Human Geography. (4 uppl., s. 130–146). Ontario: Oxford University
Press
Boverket. (2010a). Trygghetsvandring: tankar på vägen. Tillgänglig på:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/trygghetsvand ring-tankar-pa-vagen-100909.pdf (Hämtad 2020-04-17).
Boverket. (2010b). Plats för trygghet. Inspiration för stadsutveckling. Tillgänglig på: https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/plats_for_try gghet.pdf (Hämtad 2020–04–17)
Brottsförebyggande rådet. (2020). Nationella trygghetsundersökningen. Rapport 2020:8. Tillgänglig på:
https://www.bra.se/download/18.7d27ebd916ea64de5306cd13/1606479595116/202 0_8_Nationella_trygghetsundersokningen_2020.pdf (Hämtad 2020-04-04).
Cope, M. Organizing and Analyzing Qualitative Data. I Hay I. (red.), Qualitative
Research Methods in Human Geography. (4 uppl., s. 372–394). Ontario: Oxford
University Press
Crang, M. (2005). Methods in human geography: a guide for students doing a
research project. (2. uppl.) In Flowerdew, R. & Martin, D. (red.). Harlow: Prentice
Hall.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Johanneshov: MTM.
Dunn, K. Interviewing. I Hay I. (red.), Qualitative Research Methods in Human
Geography. (4 uppl., s. 149–188). Ontario: Oxford University Press.
Dowling, R. (2016). Power, Subjectivity, and Ethics in Qualitative Research. I Hay I. (red.), Qualitative Research Methods in Human Geography. (4 uppl., s. 29–44). Ontario: Oxford University Press.
Forsberg, G (red.). (2019). (1 uppl.) Samhällsplaneringens teori och praktik. Kina: People Printing.
Gren, M. & Hallin, P. (2003). Kulturgeografi: en ämnesteoretisk introduktion. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Gehl, J. (2010). Cities for people. Washington: Island Press.
Gehl, J. (1987). Life between buildings: using public space. New York: Van Nostrand Reinhold.
Haraway, D. (1991). Situated knowledges: The Science question in Feminism and the privilege of partial perspective. I D. Haraways (red.), Simians, Cyborgs and Women:
The Reinvention of Nature. London: Routledge.
Hägerstrand, T. (1970). Konturerna av en tidsgeografisk samhällsmodell. I urbaniseringen av Sverige. Statens offentliga utredningar 1970:14, bilaga 1:4. Jacobs, J. (1961). The death and life of great American cities. (1 uppl.). New York: Random House.
Koskela, H., Pain, R. (2000). Revisiting fear and place: women’s fear of attack and the built environment. (pp. 269–280), Geoforum, 31(2).
Krag Jacobsen, J. (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lantmäteriet. (2021). Min karta. https://minkarta.lantmateriet.se/ Lefebvre, H. (1991). The production of space. Oxford: Basil Blackwell. Listerborn, C. (2000). Om rätten att slippa skyddas. En studie av
trygghetsskapande och brottsförebyggande projekt och kvinnors rädsla för att röra sig i stadens rum. Chalmers Tekniska Högskola, Arkitektursektionen.
Länsstyrelsen Västerbotten. (2019). Kvinnor och män i belysning. Västerbotten 2019. Tillgänglig på:
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.11a2cbf716d6c8f9f746323/15699192270 57/Kvinnor%20och%20m%C3%A4n%20i%20belysning%202019.pdf (Hämtad 2020-04-05).
Mansvelt, J., D. Berg, Lawrence. (2016). Writing Qualitative Geographies, Constructing Meaningful Geographical Knowledges. I Hay I. (red.), Qualitative
Research Methods in Human Geography. (4 uppl., s. 394–421). Ontario: Oxford
Massey, D. B. (1994). Space, Place, and Gender. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Naturvårdsverket. (2019). Friluftsliv 2018. Nationell undersökning av svenska
folkets friluftsvanor. Rapport 6887. Tillgänglig på:
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6887-5.pdf?pid=24513 (Hämtad 2020-04-10).
Newman, O. (1972) Defensible Space: Crime Prevention Through Urban Design. New York: MacMillan
Nydala. (2020). Nydala fritidsområde från A till Ö.
http://www.nydala.nu/aktiviteter.htm (hämtad 2020-04-20).
Rose, G. (1993). Feminism and Geography, Cambridge: Polity Press.
Rönnlund, M. & Tollefsen, A. (2016). Rum: samhällsvetenskapliga perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Sacco V., W. Glackman (1987/2000). Vulnerability, locus of control and worry about crime. Canadian Journal of Mental Health, (pp. 99–11), 6.
Sandberg, L., & Rönnblom, M. (2015). ‘I don’t think we’ll ever be finished with this’: Fear and safety in policy and practice. Urban Studies, (pp. 2664–2679), 52(14). https://doi.org/10.1177/0042098014550453
Sandstig, G. (2010). Otrygghetens landskap: en kartläggning av otryggheten i
stadsrummet och en analys av bakomliggande orsaker, med fokus på mediernas roll. Göteborg: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs
universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/21513/1/gupea_2077_21513_1.pdf Statistiska Centralbyrån. (2020) Kommuner i siffror. Umeå. Tillgänglig på: https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2480&id2=null (Hämtad 2020-04-11).
Stratford, E., Bradshaw, M. (2016). Qualitative Research Design and Rigour. I Hay I. (red.), Qualitative Research Methods in Human Geography. (4 uppl., s. 117–129). Oxford University Press.
Sveriges Regering. Skr. 2012/13:51. Mål för friluftspolitiken.
https://www.regeringen.se/49bba5/contentassets/66ec772d0bd14d08b78289390f6 b1275/mal-for-friluftslivspolitiken-skr-20121351
Torstensson Levander, M. (2007). Trygghet, säkerhet, oro eller risk?:
begreppsdefinitioner och mått. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Uittenbogaard, A.C., Ahlskog, T. & Grönlund, B. (2018). Rapport 2018:1. Trygghet i samhället. Stockholm: Jure Förlag.
Umeå Kommun. (2017). Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå Kommun. Tillgänglig på:
https://www.umea.se/download/18.2bd9ced91726ea4d7b4500/1592486256846/Str ategi%20f%C3%B6r%20j%C3%A4mst%C3%A4lldhetsarbete.pdf (Hämtad 2020– 04–15)
Umeå Kommun. (2020). Umeås stadsdelar – så står det till. Sociala
stadsrumsanalyser och stadsdelsbeskrivningar som underlag till gestaltning av livsmiljöer för välbefinnande, tillit och trygghet. Tillgänglig på:
https://www.umea.se/download/18.333c64e217718860a233e3/1611148173163/Ume %C3%A5s%20stadsdelar%20-%20s%C3%A5%20st%C3%A5r%20det%20till.pdf (Hämtad 2021-04-20)
Umeå Kommun. (2012). Översiktsplan Umeå Kommun: Fördjupningen för Nydala
med miljökonsekvensbeskrivning MKB. Tillgänglig på:
https://www.umea.se/download/18.250f9659174ae4b9794cda/1601040244153/F% C3%B6rdjupning%20f%C3%B6r%20Nydala.pdf (Hämtad 2020–04–14)
Umeå Kommun. (2018). Översiktsplan Umeå kommun. Vägvisning till planens
delar, teman och aktualitet. Tillgänglig på:
https://www.umea.se/download/18.250f9659174ae4b97941187/1601371952404/%C 3%96versiktsplan%20Ume%C3%A5%20kommun.pdf (Hämtad 2020–04–10)
Umeå Kommun. (2021a). Kön, makt och politik! – Trettio år av jämställdhetsarbete
i Umeå kommun. Tillgänglig på:
https://www.umea.se/download/18.333c64e217718860a23ac/1611053814262/Jubil eumsskrift%20j%C3%A4mst%C3%A4lldhet%20Ume%C3%A5%20kommun.pdf (Hämtad 2020–04–10)
Umeå Kommun. (2021b). Nydalaområdet. Tillgänglig på:
https://www.umea.se/upplevaochgora/idrottmotionochfriluftsliv/friluftslivochmotio n/naturomradenfriluftsomraden/nydalaomradet.4.27a2de8b172da059ace21a0.html (Hämtad 2020-04-06).
Umeå Kommun. (2021c). Tomtebo Strand. En ny stadsdel med människa och
hållbarhet i fokus. Tillgänglig på: https://www.umea.se/tomtebostrand (Hämtad
2020-04-23).
Umeå Kommun. (2021d). Handlingsplan för Gator och parkers Trygghetsarbete
2021 och framåt. [Opublicerat manuskript]. Tillhandahållet av Ann Siklund,
handläggare på Gator och parker 2021-05-03.
Umeå Kommun. (2021e). Tekniska nämndens uppdragsplan och budget 2021. Tillgänglig på:
https://www.umea.se/download/18.75060b33175f2f3ac3a34c1/1607705000942/Up pdragsplan%202021.pdf (Hämtad 2020–04–16).
Umeå Kommun. (2021f). Karta över Nydalasjöns Fritidsområde. Tillgänglig
på:https://www.umea.se/download/18.1b4d24fb1752122eb8423b3/1603184292589 /Karta%20Nydala%20friluftsomr%C3%A5de.pdf (Hämtad 2020-04-26).
Umeå Kommun. (2021g). Karta över Nydalaområdet och närliggande stadsdelar. Skapad av GIS-Ingenjör Emma Bergqvist.
Valentine, G. (1992). Images of Danger: Women's Sources of Information about the Spatial Distribution of Male Violence. Area. (pp. 22–29). 24(1).
Visit Umeå. (2021). Lake Nydalasjön. Tillgänglig på: https://visitumea.se/en/lake-nydalasjon (Hämtad 2020–04–11).
WSP. (2020). Question today. Imagine tomorrow: Tomtebo strand – analyser och
rekommendationer. Tillgänglig på:
https://www.umea.se/download/18.640818217563dc9fe5109b/1603872775767/Soci al%20h%C3%A5llbarhet%20Tomtebo%20strand%20Samr%C3%A5d.pdf (Hämtad 2020–04–11).