Främjande av funktionalitet och teknisk utveckling

Förslag:

Ett uppdrag att utreda möjligheterna att åstadkomma en samordnad funktion för att dygnet runt kunna upprätta samverkansgrupper i Rakel som är anpassade för specifika behov lämnas.

Ett uppdrag ges till MSB att till regeringen senast den 30 juni 2010 redovisa lanseringen av funktionerna avseende positionering, användning av taktiska nummer och datakommunikation i Rakel.

MSB ska intensifiera arbetet med att få till stånd internationell samtrafik och roaming med de grannländer som använder Tetra-system och redovisa detta till regeringen tillsammans med de eventuella resursbehov som detta kan kräva i samband med årsredovisningen för 2010.

Avgiftssättningen för Rakel utreds av MSB med utgångspunkt i att

tjänster som efterfrågas av flertalet användare ska ingå i grundtjänsten för Rakel medan tjänster som bara efterfrågas av organisationer med särskilda behov utgör tilläggstjänster. Grundtjänsten ska omfattas av

abonnemangsavgiften medan tilläggstjänster får debiteras därutöver.

Samordnad samverkansfunktion i Rakel

Det är en brist att det saknas en organisationsövergripande funktion för Rakel som kan bestämma om och sätta upp talgrupper dynamiskt allteftersom behov av detta uppstår i samband med akuta händelser.

Genom att detta saknas utnyttjas inte systemets möjligheter fullt ut.

Talgrupper måste i dag i huvudsak bestämmas på förhand. Detta gäller statiska talgrupper såväl som dynamiska. Samverkan mellan organisationer

avseende talgrupper förutsätter i dag att dessa har ingått avtal med varandra om detta.

För att kunna besluta om sammansättningen av dynamiska talgrupper i samband med akuta händelser, allteftersom behoven för detta

uppkommer, krävs att det finns en aktör med sådan befogenhet att besluta om samverkan över organisationsgränserna. Tänkbara aktörer skulle i första hand kunna vara MSB eller sådana aktörer som har ett

ledningsansvar vid akuta händelser eller krishantering. Även SOS Alarm har en sådan roll att bolaget skulle kunna komma ifråga för en sådan uppgift. Privata aktörer skulle kunna komma ifråga för en sådan uppgift, men det bör då kräva att alla som använder funktionen har lämnat ett uppdrag till aktören att göra detta. Ett grundläggande krav på en sådan samverkansfunktion bör vara att den ska vara tillgänglig dygnet runt.

Funktionen måste kunna agera tillsammans med funktionen för

nödnummer 112 och övriga larmledningsfunktioner i samhället. En sådan samverkansfunktion måste få tillräcklig kunskap om de olika

verksamheternas samverkansbehov och därför måste de sektorsansvariga myndigheternas roller klargöras.

Det saknas således en sammanhållen funktion för någon eller några aktörer att bestämma över samverkansstrukturen i Rakel. I Finland finns en sådan funktion. Möjligheten att tillskapa en sådan funktion i Sverige bör snarast utredas. I uppdraget bör ingå att analysera hur en sådan uppgift går att förena med de olika användarorganisationernas uppgifter och ansvar. Även sekretesslagstiftningen behöver studeras i

sammanhanget. Det är enligt arbetsgruppen viktigt att en sådan

sammanhållen funktion att bestämma över samverkansstrukturen – sedan det klargjorts hur det ska gå till – integreras i den Rakelstrategi som arbetsgruppen föreslår ska utformas.

Teknisk funktion

Ett grundläggande krav för att anslutningen till Rakel ska kunna förväntas öka är att Rakel fås att fungera med de tekniska funktioner som är avsedda att finnas. Arbetsgruppen har upprepade gånger konfronterats med

användarorganisationernas missnöje med att alla utlovade funktioner inte fungerar.

Arbetsgruppens analys utvisar därför att det är fundamentalt för en

fortsatt positiv utveckling för Rakel att systemet nu fås att fungera fullt ut med alla de funktioner som utlovats. Det gäller positioneringstjänster, användningen av taktiska nummer och den tekniska plattformen för datakommunikation. När det gäller radiokommunikation för flyg anser MSB att detta numera fungerar. Positioneringstjänsten, taktiska nummer och tjänsten Paketdata har nyligen lanserats.

MSB måste också öka sitt fokus på att följa med den tekniska utvecklingen av Rakel så att systemet följer med den internationella utvecklingen inom Tetra. Detta innefattar bland annat att uppgraderingar löpande testas efter samråd med användarorganisationerna och driftsätts.

Det gäller t.ex. Tetra 2-standarden och Teds.

Eftersom det är så viktigt för Rakels framtid att åtminstone de

grundläggande kraven på den tekniska funktionaliteten uppfylls, bör MSB få i uppgift att rapportera till regeringen om vilka åtgärder som

myndigheten vidtagit för att systemet ska ha den funktionalitet som är avsedd. Ett uppdrag bör därför ges till MSB att till regeringen senast den 30 juni 2010 redovisa lanseringen av tjänsterna avseende positionering, taktiska nummer och datakommunikation i Rakel.

Internationell samtrafik och roaming

Arbetsgruppen har uppfattat att användarorganisationer som är verksamma i gränsområdena anser det vara en brist att det inte går att kommunicera över gränsen med motsvarande användarorganisationer i våra grannländer som också använder Tetra-system. Det är angeläget att möjligheterna att bedriva samtrafik och roaming över riksgränsen med polis, sjukvård, räddningstjänst och andra berörda aktörer i våra

grannländer, vilket Tetra-standarden faktiskt erbjuder, tas tillvara. MSB bör därför intensifiera arbetet med att få till stånd internationell samtrafik och roaming med de grannländer som använder Tetra-system. MSB bör redovisa detta till regeringen tillsammans med de eventuella resursbehov som detta kan kräva i samband med årsredovisningen för 2010.

Avgiftssättning av tilläggstjänster

MSB menar att användarorganisationerna i dag uppfattar Rakeltjänsten som en all inclusive tjänst, dvs. att alla tjänster ingår i

abonnemangsavgiften för Rakel. För utvecklingen av systemet kan detta verka hämmande. Om MSB gavs möjlighet att ta extra betalt för

tilläggstjänster skulle detta kunna främja utvecklingen av sådana tjänster samtidigt som efterfrågan av sådana tjänster utsätts för en nödvändig kostnad-nytta analys. Nuvarande indelning i bastjänster och

tilläggstjänster bör dock inte ligga till grund för en sådan ändrad avgiftssättning. I nuvarande uppdelning anses t.ex. positionering och egenprogrammering utgöra tilläggstjänster. Positioneringstjänsten efterfrågas av många användarorganisationer. Tjänster som allmänt efterfrågas av användarorganisationerna bör som en utgångspunkt inte anses utgöra tilläggstjänster utan bör ingå i bastjänsterna och omfattas av abonnemangsavgiften. Tjänster som tillgodoser vissa

användarorganisationers särskilda behov bör däremot kunna debiteras utöver abonnemangsavgiften. Det är därför nödvändigt att göra en översyn över vilka tjänster som bör ingå i ett basutbud och vad som ska anses utgöra tilläggstjänster.

MSB föreslås därför få i uppdrag att se över avgiftssättningen för Rakel med utgångspunkt i att tjänster som efterfrågas av flertalet användare ska ingå i grundtjänsten för Rakel medan tjänster som bara efterfrågas av organisationer med särskilda behov utgör tilläggstjänster. Grundtjänsten ska omfattas av abonnemangsavgiften för Rakel medan tilläggstjänster får debiteras därutöver. I övrigt ska samma principer för avgiftssättningen som i dag tillämpas.