Viktiga beslut för Rakels tillkomst och utveckling

1995 Kommittén för radiosamordning, (Komrad) hemställde om att få regeringens uppdrag att ta fram ett underlag för upphandling av ett rikstäckande Tetra-nät. Regeringen ansåg att frågan var för tidigt väckt och gav Rikspolisstyrelsen i uppdrag att analysera behovet av ett nytt radiosystem inom polisväsendet, den kommunala räddningstjänsten och hälso- och sjukvården. Rikspolisstyrelsen avrapporterade sitt uppdrag till regeringen i december 1996, Radiokommunikation för public safety (RAPS) och konstaterade att Tetra borde väljas som standard då ekonomiska och operativa skäl talade för ett gemensamt system.

1997 Regeringen beslutade om en utredning för att klargöra

förutsättningarna för ett gemensamt radiosystem, Utredningen om ett gemensamt radiosystem (UGR, dir. 1997:92). Som särskild utredare förordnades dåvarande landshövdingen Jan Rydh. Utredningen lämnade i december 1998 sitt betänkande Ett tryggare Sverige – Ett gemensamt system för mobil kommunikation (SOU 1998:143) till regeringen, där det

konstaterades att regeringen omgående borde tillsätta en organisation för att genomföra en samordnad upphandling av ett gemensamt

radiokommunikationssystem baserat på Tetra-standarden. Vidare konstaterades att regeringen borde ta initiativ till ett närmare samarbete med Norge, Danmark, Finland samt övriga länder runt Östersjön i dessa frågor.

1999 När betänkandet remitterades var remissinstanserna med få undantag mycket positiva till utredningens förslag och framhöll särskilt vikten av att ärendet hanterades skyndsamt. Förslaget avstyrktes dock av

IT-kommissionen och Ericsson med hänvisning till att man inte ansåg att

kostnadsberäkningarna var övertygande och att alternativen inte tillräckligt belysts.

2000 Statskontoret fick i uppdrag av regeringen (beslut den 17 augusti 2000) att förbereda en upphandling. Uppdraget innehöll ett antal steg, från att identifiera intresserade användare och utreda kostnaderna till att lämna förslag till kostnadsfördelning mellan användarna och genomföra upphandlingen. Uppdraget skulle slutrapporteras senast den 1 februari 2002. En delrapport lämnades till regeringen den 30 mars 2001 (dnr 2000/396-5). I rapporten redovisade Statskontoret bl.a. förslag till användarkrets samt omfattning och finansiering av nätet. Vidare konstaterade Statskontoret att vissa ställningstaganden om bl.a.

finansieringen krävdes från regeringen för att uppdraget skulle kunna drivas vidare.

2001 Frågan behandlades av Försvarsutskottet (bet. 2000/01:FöU8 s. 10 f.) som såg positivt på att Statskontoret fått regeringens uppdrag att genomföra upphandlingen av ett radiokommunikationssystem baserat på Tetra-standard.

Statskontoret, tillsammans med Rikspolisstyrelsen, meddelade att om inget besked om upphandling av ett gemensamt

radiokommunikationssystem förelåg den 1 september 2001 måste Rikspolisstyrelsen påbörja en egen upphandling. Den 8 november beslutade regeringen att det uppdrag som Statskontoret hade skulle avbrytas, då förutsättningar att gå vidare med upphandlingen inte ansågs föreligga. En särskild förhandlare, fd. generaldirektör Berit Rollén, utsågs av regeringen med uppgift att presentera modeller för finansiering av ett gemensamt system utifrån användarnas vilja att använda systemet och finansiera den föreslagna utbyggnaden.

2002 Berit Rollén presenterade rapporten Ett nät för trygghet

(N2001/10132). I rapporten föreslog hon bl.a. att regeringen skulle uppdra till Rikspolisstyrelsen (RPS) att förbereda upphandling för ett rikstäckande, allmänt basnät samt att regeringen skulle besluta om en kommitté som ska överta polisens ansvar för basnätet. Dessutom föreslog hon att regeringen skulle besluta om direktfinansiering via budgeten eller lånefinansiering av basnätet.

2003 Rakelkommittén tillsattes (Dir. 2002:78) och lämnade delbetänkandet Förvaltningsorganisationen för det gemensamma

radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet: Rakelmyndigheten, (N 2002:16). Förslagen i detta betänkande var bl.a. att en ny myndighet borde utses vilken skulle ansvara för utbyggnad, drift, leverantörsavtal,

förvaltning och utveckling av Rakel. Man kom också till slutsatsen att denna myndighet skulle ha ett tydligt ledarskap och tydlig förankring hos användarorganisationerna. Kommittén presenterade i januari 2003

betänkandet Trygga medborgare – säker kommunikation (SOU 2003:10).

En utgångspunkt var att det bästa rent ekonomiskt vore om så många som möjligt skulle tillåtas använda systemet, men att begränsning av

användarkretsen ändå kunde komma att behöva göras med anledning av frekvenslagstiftning eller andra skäl. Man konstaterade att det trots alla utredningar tagit lång tid att börja bygga ett gemensamt radiosystem i Sverige, men att detta i huvudsak berodde på att möjligheterna till finansiering hade varit oklar.

Den 22 maj 2003 beslutade regeringen att ge FMV i uppdrag att genomföra en upphandling av det nya kommunikationssystemet.

Upphandlingen av systemet påbörjades 2003 och blev sedan överklagat och därmed även försenat. Upphandlingen av systemet var färdig 2005.

Därefter kunde man således påbörja utbyggnaden av systemet i Sverige.

Förslaget om att inrätta en ny myndighet för att under

utbyggnadsperioden svara för utbyggnad, ägande, leverantörsavtal, förvaltning och utveckling av det gemensamma systemet samt att tillhandahålla tjänster till användarna tillstyrktes inte av regeringen.

Regeringen gjorde istället bedömningen att KBM skulle införa, förvalta och utveckla radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet, Rakel. Myndigheten skulle även sprida kunskap om Rakelsystemet och verka för en stor anslutning till systemet. KBM fick den 1 februari 2004 också detta uppdrag. Uppdraget förtydligades också i myndighetens regleringsbrev för 2004. Verksamheten skulle bedrivas i nära samverkan med företrädare för användarna av systemet. I uppdraget ingick även att verka för att så många som möjligt i den tänkta användarkretsen ansluter sig till systemet.

2004 I propositionen Från IT- politik till politik för IT- samhället (prop.

2004/05:175) bedömde regeringen att en utökad användarkrets för

Rakelsystemet bör eftersträvas för att tillfredsställa behovet av säkerställd och tvärsektoriell kommunikation i samhällets arbete med ordning, säkerhet och krisberedskap.

2005 Chefen för Försvarsdepartementet beslutade den 21 juni 2005 att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att ta fram förslag till en utökad användarkrets i Rakel. Arbetsgruppen redovisade den 24 oktober samma år en rapport med förslag till utökad användarkrets för Rakel

(Fö2005/2515/CIV).

2006 I propositionen Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle (2005/06:133) la regeringen förslaget om en utökad användarkrets (bet.

2005/06:FöU9, rskr. 2005/06:295). Efter lagändringen den 1 januari 2007 kunde användarkretsen utökas. Detta innebar att fler organisationer fick möjlighet att nyttja Rakel än bara skydds- och säkerhetsmyndigheterna.

Vilka som slutligen ska ingå i den utökade användarkretsen ska avgöras utifrån aktörernas skyldigheter och ansvar för att skydda väsentliga

säkerhetsintressen. De som kan beröras av den utökade användarkretsen är bland andra landsting, statliga myndigheter, elnätsföretag samt

elleverantörer. Andra som kan komma i fråga är kommunala verksamheter som till exempel tekniska och sociala förvaltningar, som kan få uppgifter i en krissituation.

2007 Regeringen gav den 1 januari 2007 KBM i uppdrag att utforma och redovisa en avgiftsmodell som gjorde det möjligt för kommuner, landsting och kommersiella aktörer att i likhet med statliga myndigheter betala för sin del av användningen av Rakel baserad på en bedömning av antalet användare i systemet (Fö2007/2518/SSK). I uppdraget till KBM ingick även att i samverkan med Statens Räddningsverk, Socialstyrelsen, Svenska kraftnät, Svenska kärnkraftinspektionen och Statens strålskyddsinstitut främja anslutningen hos berörda samarbetspartners inom kommuner, landsting, elnätsföretag och elproducenter. Regeringen gav även KBM i uppdrag att fastställa en abonnemangsavgift för de kommersiella

aktörerna.

KBM redovisade i februari sitt svar på regeringens uppdrag om att lämna förslag på en ny avgiftsmodell för kommuner, landsting och kommersiella aktörer. Regeringen fattade sedan i maj beslut om att uppdra till KBM om att fastställa en avgiftsmodell där kommuner och landsting skulle kunna välja mellan att betala per abonnemang eller enligt en anslutningsmodell som medgav fritt antal abonnenter (Fö 2008/489/SSK).

I budgetpropositionen för 2008 konstaterades att den långsammare anslutningstakten lett till att full kostnadstäckning inte skulle uppnås varken för 2008 eller för de närmast efterföljande åren. Regeringen avsåg därmed att förändra avgiftsmodellen;

- utifrån en uppskattad anslutningsgrad skulle en klar och tydlig avgiftsmodell skapas,

- en enkel och snabb anslutning av statliga myndigheter skulle ske, samt - att kommuner och landsting skulle få en förhandsuppgift om

abonnemangskostnaden under uppbyggnadsperioden för systemet.

2008 I propositionen Stärkt krisberedskap för säkerhets skull (prop.

2007/08:92) anger regeringen att anslutningen till Rakelsystemet bör stimuleras. Vidare gör regeringen bedömningen att anslutningsgraden och kostnaderna bör utvärderas. Statens stöd till befintliga radiosystem bör stegvis avvecklas i takt med Rakelsystemets uppbyggnad.